Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Forskarnas chocksyn: 200 renar svalt ihjäl

GodEl, Max Burgers och Soltech gästar.
200 renar har svält ihjäl på Svalbard i Norge. Foto: SIRI ULDAL / AFP NORWEGIAN POLAR INSTITUTE
Forskarna kallar det ett skräckexempel över hur klimatförändringarna påverkar naturen. Foto: HANDOUT / AFP NORWEGIAN POLAR INSTITUTE

Det var en syn de tre forskarna på Svalbard aldrig sett förr.

Kadavren efter 200 renar som svultit ihjäl under vintern.

Forskarna kallar det ett skräckexempel över hur klimatförändringarna påverkar naturen.

Det finns cirka 20 000 renar på den norska ögruppen Svalbard och det är ett hårt liv även under de bästa av dagar. Detta är den nordligaste renpopulationen i världen och de har anpassat sig till sitt bistra klimat.

Renarna här är mindre än sina kusiner i exempelvis norra Skandinavien eller Ryssland, lever inte i flock och tenderar att vara mer stationära.

Vintrarna är långa och tuffa och det kan tyckas att varmare klimat skulle vara goda nyheter för renen. Men riktigt så fungerar det inte.

Regnforskaren: ”Det är skrämmande”

Det är vad forskarna på Norska polarinstitutet upptäckt i sommar när de vandrat runt på tundran i tio veckor för att kartlägga hur renarna klarat vintern.

Illa är svaret. Aldrig förr har de sett så många döda renar. De flesta hade svultit ihjäl.

– Det är skrämmande att finna så många döda djur, säger regnforskaren Åshild Önvik Pedersen till NRK.

– En del av dödligheten är naturlig eftersom det föddes så många kalvar i fjol. Men det stora antalet vi ser nu beror på kraftiga regnväder, något som är kopplat till den globala uppvärmningen.

Ett varmare klimat kan förvisso också ha en del positiva effekter för renen. De längre somrarna förlänger parningsperioden och det föddes fler kalvar i fjol.

Men det skapar också problem. Som de kraftiga regnen som föll över Svalbard i december i fjol. Det ska inte regna normalt den tiden.

Renarna har anpassat sig till sin miljö och kan gräva sig ner genom snön för att hitta magra strån på den arktiska tundran. Men om det regnar under vintern så fryser vattnet snart till is och renarna kan inte ta sig igenom detta istäcke. Födan blir oåtkomlig.

– Betet frös i flera områden av Svalbard och djuren som levde där fick svårigheter att hitta mat. Kadavren vi funnit har svultit ihjäl, säger Åshild Önvik Pedersen.

– Detta är ett skräckexempel på hur klimatförändringarna påverkar naturen. Det är så sorgligt.

Varningssignalerna på att djuren har det kämpigt

Forskarna på Norska polarinstitutet har sett andra varningssignaler på att djuren har det kämpigt i det nya klimatet. Renen är normalt inte ett djur som äter sjögräs och tång, men det är precis vad renarna på Svalbard börjat göra.

Tången innehåller inte tillräckligt med näring för att renen ska klara sig på bara den födan, men det verkar ha blivit ett nödvändigt komplement när renen inte kommer åt sin normala föda.

– De flyttar sig fram och tillbaka mellan stranden och de få isfria ytor som de har tillgång till varje dag, säger Brage Bremset Hansen till Science-Alert. Han har skrivit en rapport om Svalbard-renens nya kostvanor.

Svalbard är en bra plats att studera effekterna av klimatförändringarna. Ingenstans sker uppvärmningen av klimatet så snabbt som i de arktiska regionerna. Svalbard är den nordligaste bosättningen i världen.

I huvudorten Longyearbyen så har temperaturen i snitt stigit med 3,7 grader Celsius jämfört med när mätningarna började kring år 1900. Det är tre gånger mer än det globala genomsnittet. 

Det ställde för några år sedan till problem även för det så kallade Domedagsvalvet som öppnades på Svalbard 2008. Frön från över 800 000 varianter av jordens grödor förvaras insprängt djupt inne i ett berg.

Det är en genbank, en slags Noaks ark från växtriket och platsen är utvald för sin stabilitet. Fröna förvaras i minus 18 grader, men valvet drabbades av översvämning efter ovanligt intensiva skyfall 2016.

Inget av fröna kom till skada men entrén blev till hälften översvämmad och den har byggts om för att klara liknande händelser i framtiden.

Renen största växtätaren

Människan utgjorde för hundra år sedan ett mer direkt hot mot renen på Svalbard. Intensiv jakt ledde till att antalet renar kraftigt minskade och 1925 förbjöds all jakt. Den har återhämtat sig sedan dess. 

Men forskarna fruktar nu att klimatförändringarna kommer att få stora konsekvenser för renarna och därmed för andra växt och djurarter på Svalbard.

– Renen är den största växtätaren i Arktis. Om den försvinner och inte längre betar, trampar och gödslar runt, så kommer landskapet här att se väldigt annorlunda ut, säger Torkild Tverå på Norska institutet för naturforskning till NRK.

De svältdöda renarna på Svalbards tundra var en chockartad syn för forskarna på Norges polarinstitut. Om klimatet fortsätter att förändras så riskerar det bli en syn de får vänja sig vid.