Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Formeln som ska göra skolmaten klimatsmart

Thunberg föreslår årliga klimatbudgetar.
I en ny studie från Karolinska institutet har en matematisk formel använts för att ta fram en matsedel fram som testades på elever från förskoleklass upp till årskurs 9 på tre skolor i Stockholm. Resultatet blev en succé.
Foto: Patricia Eustachio Colombo / Patricia Eustachio Colombo
Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.
Foto: Privat

En revolution i skolköket med hjälp av en matematisk formel.

Den nya metoden minskade skolmatens klimatpåverkan med 40 procent – utan att kostnaderna och svinnet ökade.

– Eleverna märkte knappt att lunchen hade förändrats, säger Patricia Eustachio Colombo, doktorand vid institutionen för global folkhälsa på Karolinska institutet.

Att göra maten i Sveriges alla skolor både nyttigare och mer klimatsmart för samma låga pris är ingen lätt uppgift. Speciellt om man inte ska tumma på smaken. 

Nu kan algoritmer vara lösningen.

I en ny studie från Karolinska institutet har en matematisk formel använts för att ta fram en matsedel fram som testades på elever från förskoleklass upp till årskurs 9 på tre skolor i Stockholm. Resultatet blev en succé.

Utmaningen

De nya luncherna minskade klimatpåverkan med 40 procent – utan att måltiden blev vare sig dyrare eller mindre omtyckt bland eleverna.

– Många som försöker skapa mer klimatsmart och näringsrik mat för barn tappar det ofta på kostnaden eller på att barnen inte gillar maten, säger Patricia Eustachio Colombo som ligger bakom avhandlingen.

Utifrån en algoritm skapades en lista med livsmedel som både var näringsrik och klimatsmart. Patricia tog sedan hjälp av kommunens måltidsplanerare för att göra nya recept. 

– Utmaningen för henne var att skapa recept med mer baljväxter och mindre rött kött, säger Patricia Eustachio Colombo.

I studien valdes inga livsmedel bort. Däremot halverade man mängden rött kött som står för den största klimatpåverkan i skolköket. Enligt Patricia är det viktigt barnen kände igen maten de åt.

– Rätterna var ganska lika originalen, men ingredienserna var annorlunda. Till exempel lagade hon en korvgryta som i stället blev en rotfruktsgryta med korv. Mer rotfrukter och linser, men mindre korv än tidigare.

”Visste inte när” 

De höll däremot hemligt om när studien på de tre skolorna skulle inledas. 

– Skolorna, eleverna och föräldrarna visste att något var på gång, men inte när. Det kunde skapa psykologiska barriärer, säger Patricia Eustachio Colombo.

Nu ska nu fler skolor få testa på matsedeln. För att revolutionen i skolköket ska sprida sig över hela landet krävs det att metoden automatiseras och blir lättillgänglig för kommunens måltidsplanerare att jobba efter. 

Världen kämpar med stora miljöproblem – men det görs också framsteg.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.