Jens Rydell, docent i zoologi och forskare vid Lunds universitet, har ägnat sitt liv åt att studera nattdjur. Foto: Ola RydellJens Rydell, docent i zoologi och forskare vid Lunds universitet, har ägnat sitt liv åt att studera nattdjur. Foto: Ola Rydell
Jens Rydell, docent i zoologi och forskare vid Lunds universitet, har ägnat sitt liv åt att studera nattdjur. Foto: Ola Rydell
Jens Rydell är expert på fladdermöss. Foto: ANDERS GRÖNLUNDJens Rydell är expert på fladdermöss. Foto: ANDERS GRÖNLUND
Jens Rydell är expert på fladdermöss. Foto: ANDERS GRÖNLUND
Foto: ELISABETH MONTGOMERYFoto: ELISABETH MONTGOMERY
 Foto: ELISABETH MONTGOMERY

Fladdermusexpert: Inför mörka zoner i Sverige

Publicerad

Det finns ett samband mellan att insekter försvinner i stor skala och att vi har allt fler lampor tända om nätterna.

Det menar forskaren och fladdermusexperten Jens Rydell – som nu vill införa mörka zoner i Sverige för att hindra ljusföroreningar.

– Det är en kuslig utveckling. Är man rädd för klimatförändringar ska man vara rädd för det här, säger han.

75 procent av alla flygande insekter tros ha försvunnit från centrala Europa de senaste 27 åren. Det konstaterades i en tysk studie som släpptes i tidskriften Plos One i oktober förra året.

Trots att man inte kunde fastställa anledningen bakom insektsdöden beskrevs fenomenet som en "överhängande ekologisk katastrof" av en av artikelförfattarna. 

Den bilden delas av Jens Rydell, docent i zoologi och forskare vid Lunds universitet. Han har ägnat sitt liv åt att studera nattdjur, främst fladdermöss men också insekter. 

– Studien höll på att skrämma slag på mig. Jag kopplade resultatet direkt till belysningen, säger han.

"Det är en katastrof"

Nattfjärilar har utvecklat ett avancerat system för att de ska kunna undvika att bli uppätna av fladdermöss. Samtidigt dras de till ljus, som gatlyktor och fasadbelysning, vilket gör dem passiva och dess försvarsmekanism försvinner.

– Fladdermusen blir fet och fin, men fjärilarna försvinner, säger Jens Rydell. 

En annan studie, som publicerades i tidskriften Global Change Biology i februari 2017, visar att vilda växter i närheten av områden med artificiellt ljus inte pollineras som de ska. 

– Allt det här hänger ihop. Fjärilarna förstår inte att det är natt, och därför flyger de inte. Då pollineras inte växterna, och då blir det inga fler växter. Det är en katastrof. Vi kan inte leva i en värld utan insekter, säger Jens Rydell.

Vill införa mörka zoner i Sverige

Det finns i dag lite forskning på området. Samtidigt menar Jens Rydell att man bör vända utvecklingen redan nu.

Han föreslår bland annat att man inför mörka zoner i Sverige, för att hindra det som också kallas ljusföroreningar, något som också P4 Sjuhärad berättat. 

Även gatlyktor och annan nattbelysning bör förses med rörelsedetektorer, vilket också skulle ha en positiv inverkan för klimatet i stort.

– Vi vet ännu inte riktigt var det här kommer leda, men det är en kuslig utveckling. Är man rädd för klimatförändringar ska man vara rädd för det här. Men det här går att lösa. Det är till och med enkelt att lösa, säger Jens Rydell.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Klimat på Facebook – där kan du kommentera och diskutera våra artiklar

Expressen klimat

Till Expressens startsida

Mest läst i dag