Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fånga in och lagra koldioxid – lösningen på klimatkrisen?

Filip Johnsson, professor i miljövetenskap och energiteknik på Chalmers om CCS.Foto: J-O Yxell
Professor Filip Johnsson och hans forskargrupp har visat att om CCS-teknik används på 27 svenska industrianläggningar med utsläpp på över 500 000 ton per år, kan mängden koldioxid som avskiljas och lagras motsvara mer än halva Sveriges totala utsläpp. Här Cementas fabrik i Slite på Gotland.Foto: Cementa
Även Preem i Lysekil har en liten demonstrationsanläggning för att fånga in koldioxid.Foto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN
Värtaverket i Stockholm ska få en testanläggning för Bio-CCS-teknik där koldioxid fångas in i rökgaserna.Foto: Stockholm Exergi / Stockholm Exergi

Sveriges regering ser tekniken för att avskilja och lagra koldioxid, CCS, som viktig för att nå klimatmålen.

Sex europeiska företag utvecklar lagringsmöjligheterna.

Trots detta används tekniken i liten skala.

– Det symboliserar det globala samhällets oförmåga att ta tag i klimatfrågan och prissätta koldioxid, säger Filip Johnsson, professor på Chalmers.

Det finns i dag ett 20-tal större anläggningar runtom i världen som tillämpar tekniken med att fånga in koldioxid i skorstenarna från kraftvärmeverk och stora industrier, så kallad CCS-teknik. De flesta använder dock tekniken för ökad oljeutvinning.

Men CCS kan också användas på industrier för att minska utsläppen. Och när tekniken används på biomassaanläggningar, så kallad Bio-CCS, kan den leda till negativa koldioxidutsläpp – infångningen minskar halterna av växthusgasen i atmosfären. 

Låter det som science fiction? Inte alls, säger Filip Johnsson, professor i miljövetenskap och energiteknik på Chalmers.

– Teknik och erfarenhet finns. Det stora problemet är att det saknas kraftfull klimatpolitik vilket bidrar till att CCS bara används försumbart i förhållande till de globala koldioxidutsläppen. Det är för billigt att släppa ut koldioxid, konstaterar han.

Kan halvera Sveriges utsläpp

I våras skrev Filip Johnsson tillsammans med kollegan Jan Kjärstad rapporten Avskiljning, transport och lagring av koldioxid i Sverige – Behov av forskning och demonstration på uppdrag av Energimyndigheten. 

Filip Johnsson forskargrupp har också visat att om CCS-teknik används på 27 svenska industrianläggningar, med utsläpp på över 500 000 ton per år, kan mängden koldioxid som avskiljs och lagras motsvara mer än halva Sveriges totala utsläpp. 

Fakta om CCS

Tekniken för koldioxidavskiljning och lagring kallas Carbon Capture and Storage, CCS.

CCS innebär att man fångar in och lagrar koldioxiden från rökgaserna från industrier och kraftverk.

Syftet är att minska utsläppen av koldioxid.

När tekniken används på biobränsleledade kraftverk kallas metoden Bio-CCS. Det ger minusutsläpp av koldioxid. 

– Det är förutsättningarna för investeringar i tekniken som saknas. Och även om investeringarna som krävs är stora skulle de bara innebära en marginell ökning i kostnad för slutprodukterna, säger Filip Johnsson.

Kolkraften ökar

I Sverige är det politiska intresset för tekniken stort. Enligt SR Ekot anser sju av åtta riksdagspartier att CCS är en viktig åtgärd för att klara Sveriges klimatmål. Flera av partierna är positiva till att avsätta pengar för fortsatt forskning och pilotprojekt. 

Men globalt ser Filip Johnsson större utmaningar. Flera länder med stora fossila tillgångar – framför allt kol – vill inte lämna sina dessa tillgångar orörda. Expressen rapporterade tidigare om att Kinas kolanvändning ökar och står för hälften av världens användning.  

– Vi ser också att dessa länder expanderar användningen av fossila bränslen mer än förnybara bränslen. De utgör en inhemsk resurs som innebär försörjningstrygghet för länder som Kina, Indien och Sydafrika, säger Filip Johnsson.

Här är CCS en viktig pusselbit för att de riktigt stora globala koldioxidutsläppen ska minska. 

– Men tekniken är fortfarande mycket dyrare än att fortsätta använda fossila bränslen och släppa ut koldioxiden. Priset på koldioxid måste bli så högt att det antingen leder till att fossila tillgångar lämnas eller att det är billigare att avskilja och lagra koldioxid.

Behov av negativa utsläpp

Filip Johnsson ser däremot att många företag och kunder bryr sig om sitt koldioxidavtryck vilket kan sätta press på länder och industrier. 

Viktigt i det stora perspektivet är dock att CCS-tekniken enbart kan avskilja koldioxiden till ungefär 90 procent, enligt Filip Johnsson. 

Målet om nollutsläpp år 2050 kräver alltså att tekniken används fullt ut och kombineras med Bio-CCS för att sänka den sista delen. 

– Och de negativa utsläppen behövs tidigare än år 2050 för att kompensera för de utsläpp som är svåra att få ned till noll exempelvis flyget och jordbruket, säger Filip Johnsson. 

Lagring utanför Norge

Det finns också en annan utmaning – lagringen av den infångade koldioxiden. 

År 2003 arbetade Vattenfall med CCS och ville lagra koldioxiden under jord i Tyskland. Problemet var att de boende i områdena kände oro över att bo ovanpå de stora lagringsutrymmena. 

När koldioxiden avskiljs blir den en flytande vätska som är tänkt att sippra ned i berggrunden. 

– Lite talar för att koldioxiden kommer läcka ut, men det går inte heller att garantera. Men om det skulle ske skulle det antagligen sippra ut långsamt, säger Filip Johnsson. 

Enligt honom finns det stor lagringskapacitet under havsbotten och då transport till dessa lagringsplatser kan ske med båt ger det en ökad flexibilitet. Filip Johnsson berättar att man lagrat koldioxid utanför Norges kust i Nordsjön sedan 1996, då Norge införde en koldioxidskatt på utsläpp från offshore-verksamhet. 

– Projektet har fungerat. Nu borrar man för att testa fler lagringsmöjligheter. De största svenska utsläppskällorna ligger också kustnära vilket underlättar båttransport.

Tidigare var det också olagligt att frakta koldioxid med sjöfart mellan länder, men enligt Filip Johnsson har den barriären just försvunnit. 

”Pendlar mellan hopp och förtvivlan”

Tidigare i höstas skrev sex europeiska bolag, däribland Stockholm Exergi, Fortum och Preem, under en avsiktsförklaring med oljeföretaget Equinor (tidigare Statoil) om att utveckla möjligheter för leveranser och transporter för att lagra koldioxid i Nordsjön.  

Stockholm Exergi inviger i december en testanläggning för koldioxidavskiljning på Värtaverket i Stockholm. Även Preemraff i Lysekil har nyligen installerat en pilotanläggning som tas i bruk under november. 

Kommer CCS skalas upp och bli en av de tekniska lösningarna som hejdar den globala uppvärmningen?

– Jag pendlar mellan hopp och förtvivlan gällande hela klimatfrågan. Det är inte en teknisk begränsning att möta de satta klimatmålen, det är en politisk. År 2050 är bara 30 år bort och att ställa om de stora industrierna med CCS är ganska långa ledtider. Men det finns stora möjligheter med att ta fram koldioxidneutrala produkter och inte minst Greta Thunberg generationen kommer att kräva det, säger Filip Johnsson.

Temperaturen i Sverige ökar mer än genomsnittet när klimatet förändras

Den globala uppvärmningens effekter blir mer dramatiska under det närmaste halvseklet.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.