Sedan något år tillbaka är internet en lika stor klimatbov som flygindustrin.
– Varje gång du strömmar en tv-serie, går in på sociala medier eller använder din internetbank så startar du en process i ett datacenter, som förbrukar energi och släpper ut koldioxid, säger Fredrik Jansson som är strategichef på datacenterföretaget Digiplex.
Enligt en rapport från Websitebuilderexpert motsvarar varje långfilm du ser på Netflix, 90 minuter av streamande, produktionen av 25 oljebaserade plastpåsar.
Internets klimatavtryck
Varje minut:
1,1 miljon timmar Netflix strömmas
4,1 miljoner kilo (4100 ton) koldioxid per minut
204 miljoner mejl skickas
815 000 kilo (815 ton) koldioxid per minut
3,8 miljoner google-sökningar
760 kilo (0,76 ton) koldioxid per minut
16 miljoner sms skickas
160 kilo (0,16 ton) koldioxid per minut
Att jämföra med:
En flygresa till Kanarieöarna (500 mil)
0,9 ton koldioxid
En plastpåse
Ett kilo koldioxid
En bilresa till fjällen (60 mil)
0,11 – 0,16 ton koldioxid (beroende på bilstorlek)
Panta
Att panta sparade 180 000 ton koldioxid förra året
Källa: Websitebuilderexpert, utsläppsrätt.se, pantamera.se
Lars Sörqvist är docent i kvalitet på KTH, han berättar att det i dag är svårt att välja gröna alternativ på nätet.
– Det finns ju inget grönt nät än. Men det kan ju komma i framtiden om konsumenter börjar efterfråga det.
– Men vi kan ju fundera över vårt beteende. Vad är så att säga nyttan jämfört med kostnaden, säger Sörqvist.
Sänk bildkvalitén
Enkelt utryckt är en större överföring av data lika med en större energiåtgång. Att strömma film i HD är på så vis mindre klimatsmart än att se samma film i lägre kvalitet.
– Det är faktiskt en bra grej. Exempelvis i våras under pandemin så valde många internetleverantörer att skruva ner kvaliteten på Netflix för att nätet skulle orka med att fler jobbade hemifrån.
– Dessutom, vem märker av den lägre kvaliteten om man ändå tittar på filmen i en läsplatta, säger Sörqvist
Stäng ner flikarna
En praktisk indikation för hur mycket dataöverföring som sker i dina elektroniska prylar är att kolla på batteritiden.
– Det finns väl ingen exakt kunskap på ämnet. Men säg att du har en bärbar dator med massa flikar uppe så kommer du se att den laddar ur snabbare.
– Det är en indikation på att datorn jobbar och en del av jobbet den gör är att den rör sig på nätet och är uppkopplad, säger Sörqvist.
Ställ krav på leverantören
Fredrik Jansson på Digiplex menar att medan det finns en poäng i att förändra det egna beteendet i surfandet, så är det än viktigare att påverkan produktionen.
– Jag tror att man behöver tänka ett steg längre. Att backa digitaliseringen är inte rimligt, internetanvändning är en naturlig del av vardagen som få kan eller vill avstå ifrån. Alternativet är i stället ställa krav på de som levererar digitala tjänster att ha ett minimalt avtryck.
– Du påverkar så klart utsläppen och elanvändningen lite grann genom att förändra ditt eget digitala konsumtionsbeteende men du kommer inte åt roten till problemet. I det längre perspektivet blir det mycket viktigare att digitaliseringen vilar på en miljövänlig grund med klimatsmarta datacenter.
