Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experterna: Här är Sveriges tio sämsta klimatbeslut

Björn Ferry och Heidi Andersson berättar om hur de ställer om sitt liv till att leva mer klimatvänligt.
Åsa Persson, forskningschef och vice vd för Stockholm Environmental Institute. Foto: Thorleif Robertsson / Copyright 2017 All Rights Reserved
Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH.Foto: KTH
Martin Hedberg, meteorolog och författare. Foto: Privat
Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen. Foto: Naturskyddsföreningen
Kristina Barquet, forskare på Stockholm Environmental Institute. Foto: SEI
Victor Galaz, forskare och biträdande föreståndare för Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.Foto: Stockholm Resilience Centre
1 / 7

Sverige vill profilera sig som en ledande miljönation – men vi är fortfarande långt ifrån koldioxidneutrala.

Här är politikernas tio sämsta beslut för planeten, enligt klimatexperterna.

Sveriges nettoutsläpp ska vara noll år 2045, men vägen dit är lång. Utsläppen minskar enbart svagt, och utgångsläget är tufft. 

Så hur hamnade vi egentligen i den här situationen? Här nedan pekar ledande experter från Stockholm Environmental Institute, KTH och Stockholm Resilience Centre ut tio viktiga politiska beslut de senaste decennierna som har en sak gemensamt: de har varit riktigt dåliga för klimatet.

– Dessutom påverkar så klart alla beslut vi inte tagit, säger Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys på KTH.

Han får medhåll av agronomen Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

– Det finns en rad beslut som hade behövts fattas för att snabbare kunna minska utsläppen. Inom transportsektorn, som är ett av de största utsläppsområdena, hade det behövts mycket mer ambitiös politik för att minska trafiken. Det har varit på tok för många år av satsningar på vägtrafik i stället för exempelvis järnväg, säger hon.

Johanna Sandahl fortsätter:

– Många beslut fattas också på EU-nivå. Där har exempelvis priserna på utsläppsrätter varit alldeles för låga för att styra över mot effektivisering eller mot ny teknik som är fossilfri.

Torp köpcentrumFoto: HENRIK JANSSON / GT/EXPRESSEN

1. KÖPCENTRUM UTANFÖR STÄDERNA

På 1980-talet blev det populärt med köpcenter i Sverige. År 2015 fanns det hela 560 handelsområden i landet.

– Att köpcenter byggs utanför städerna har lett till att bilismen har ökat och det motverkar idén om att förtäta städerna och på så sätt kunna minska transportbehoven, säger Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environmental Institute. 

 

2. KALAVVERKNINGAR AV SKOGEN

Fram tills den nya skogsvårdslagen trädde i kraft 1993 såg många skogen som en oändlig resurs och kalhyggen var vanliga. Men kalavverkning förekommer fortfarande i alldeles för stor utsträckning, enligt meteorologen och författaren Martin Hedberg.

– Det får förödande konsekvenser för den biologiska mångfalden när man ersätter med ett enda träslag som dessutom är likåldrigt. Och storm- och brandkänslighet ökar i monokulturer. Utsläppen av koldioxid ökar också vid kalhuggning med tunga maskiner där man dessutom kör sönder markerna, förklarar han.

Martin Hedberg fortsätter:

– Marken blir utarmad och föroreningar rinner ut i vattendrag. Skogen kan inte bara betraktas som en depå för timmer, den har ett värde i sig och ska även beaktas som exempelvis en källa till naturhänsyn och biologisk mångfald. 

Infarten till Förbifart Stockholm vid Kungens kurva utanför Stockholm. Foto: FREDRIK PERSSON / TT NYHETSBYRÅN

3. FÖRBIFART STOCKHOLM

2014 avslogs de överklaganden som gjorts mot Förbifart Stockholm, den nya motorvägsförbindelsen av E4:an väster om huvudstaden. 

– Det här leder till en minskad andel kollektivtrafik, att fler tar bilen och att nya bostäder i högre grad kommer att byggas i anslutning till på- och avfarter till Förbifart Stockholm, säger Johanna Sandahl, agronom och ordförande Naturskyddsföreningen.

Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys vid KTH, konstaterar:

– Vi har planerat transportsystemet utifrån bilism och utgått från att nya vägar måste byggas i stället för att satsa på tåg och annan kollektivtrafik. 

 

4. ÖKAD AVFALLSFÖRBRÄNNING

Utsläppen från avfallsförbränning har ökat rätt kraftigt de senaste 20 åren. Sverige importerar också mycket sopor till värmekraftverken. 45 procent av energin som eldas är fossil plast, berättar professor Göran Finnveden.

– Det går åt fel håll med ökade utsläpp från avfallsförbränningen, säger han. 

 

5. FÖR SENA ATT ANVÄNDA PENSIONSMEDLEN

Det dröjde för länge innan Sverige tog ansvar för effekten av hur svenska pensionspengar placeras, enligt Victor Galaz, forskare och biträdande föreståndare för Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.

– Det är först det senaste året som vi har fått in starkare hållbarhetskrav på hur pensionsmedlen förvaltas, trots att vi länge har känt till att vi hade kunnat påverka i mycket mer positiv inriktning, säger Galaz. 

Nya Scandinavian Mountains Airport ska göra det lättare att flyga till Sälen-Trysil. Foto: Vincent Wahlström/Scandinavian Mountain

6. NYA FLYGPLATSER

Planer finns på att bygga ut Arlanda och nyligen invigdes Scandinavian Mountains Airport som ska göra det lättare att resa till Sälen-Trysil. Expressen Klimat avslöjade i höstas att alla som bokar boende via exempelvis Skistar, Stöten, Kläppen och Radison Blu Resort Trysil får vara med och betala för kalaset (genom en så kallad ”tillväxtpeng” på tre procent), oavsett om de flyger eller väljer mer klimatsmarta färdsätt. 

– Utifrån vad vi vet om flygets inverkan på klimatet är det mycket märkligt att vi i Sverige fortfarande bygger nya flygplatser, säger författaren och meteorologen Martin Hedberg. 

 

7. CENTRALISERING AV VATTEN, AVLOPP OCH KÄLLSORTERING

När nya stora stadsdelar planeras ökar man i Sverige oftast kapaciteten på befintliga reningsverk för vatten, avlopp och avfallshantering eller bygger nya.

– De här stora anläggningarna löser inte på sikt problem med vattenbrist eller föroreningar. De är kostsamma och tar inte vara på viktiga och knappa resurser som kan cirkuleras tillbaka till jordbruk eller hushållsbruk, säger Karina Barquet, forskare inom regelverk för vatten- och kustplanering vid Stockholm Environmental Institute. 

Hon berättar att forskning visar att källsorterande system – system där källsorterat klosettvatten eller matavfall hanteras separat utan sammanblandning med andra avloppsfraktioner – och så kallade cirkulära system kan förbättra miljömålen om näringsåtervinning och därför bör övervägas i nybyggnadsområden eller områden där avfallsinfrastrukturen behöver renoveras. 

– Trots det är det väldigt få områden som planeras med källsorterande system, som till exempel stadsförnyelseprojektet H+ i Helsingborg, säger SEI-forskaren.

 

8. FÖR TUNG BILPARK

Historiskt sett har Sverige premierat och subventionerat på ett sätt som gynnat våra egna bilmärken, vilket lett till att svenskarna kör tyngre och mer bränsleslukande fordon än vad många i exempelvis Sydeuropa gör.

– Tunga bilar kan ha fördelar ur säkerhetssynpunkt, men mindre fordon skulle många gånger kunna täcka våra transportbehov lika bra, säger Martin Hedberg, meteorolog och författare.

Sjönära boende kan vara härligt för ägarna, men mindre bra för klimatet och för andras tillgång till rekreationsområden. Foto: ULF BERGLUND

9. STRANDNÄRA BOENDE

På 1950-talet infördes ett generellt områdesskydd för landets alla kuster, sjöar och vattendrag. Det skyddade ungefär 100 meter från strandkanten. Men efter Januariuavtalet ses nu ses regelverket över. Det ska exempelvis bli betydligt enklare att bygga nära vatten, framför allt i områden vid små sjöar och vattendrag som i nuläget inte anses ha betydande natur- eller friluftsvärden. 

– Men en sådan bedömning är tidsbaserad genom att beslutet tas i dag, medan konsekvenserna kvarstår i framtiden. Att en sjö eller ett vattendrag inte bedöms som betydelsefulla just nu säger inget om dess värde för framtida klimat, rekreation, markpris, tjänster eller generationer. Den potentiella subjektiviteten i bedömningen kan spela för vissa privata aktörer och emot allmänhetens intresse, säger Karina Barquet, forskare inom regelverk för vatten- och kustplanering, Stockholm Environmental Institute. 

Hon tillägger: 

– I vissa kommuner kommer man sannolikt få komma mycket närmare strandlinjen. Det bidrar till ökad kuststorm och erosion och kan hindra andra än ägarna som vill ha tillgång till kusten. Numera kan man vara på en skärgårdsö och inte ha tillgång till strand någonstans.

 

10. MISSADE TÅGET MED NEGATIVA UTSLÄPPSTEKNIKER

För att nå klimatmålen räcker det inte att bara minska utsläppen. Vi måste även utveckla tekniker att ta bort koldioxid, menar Victor Galaz, forskare och biträdande föreståndare för Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.

– Det har funnits ett motstånd hos svenska politiker att satsa på sådan här forskning som hade kunnat skapa nya jobb och som uppenbarligen behövs för att klara klimatkrisen, säger han.  

Yogagirl Rachel Bråthén berättar om hur hon från Aruba kämpar för en bättre värld.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.