Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experter om klimatsatsningen: Det finns en del frågetecken

Regeringen satsar tio miljarder nästa år på miljö- och klimatarbetet.
Isabella Lövin (MP) presenterade under måndagen 9,7 miljarder till klimat- och miljösatsningar.Foto: PONTUS LUNDAHL/TT / TT NYHETSBYRÅN
Karin Lexén, Naturskyddsföreningen.Foto: Naturskyddsföreningen
Johan Kuylenstierna, Klimatpolitiska rådet.Foto: Mats Linde / Pressbild

Regeringen kallar sin klimatbudget om nära tio miljarder för en ”game changer”.

Samtidigt befarar experterna att andra krisstöd, exempelvis för att rädda flyget, motverkar klimatarbetet.

– Därför är det viktigt att titta på de samlade investeringar som görs nu i spåren av pandemin, och vad de får för effekter på klimatmålen, säger Johan Kuylenstierna, vice ordförande för Klimatpolitiska rådet.

”Förra krisen räddades bankerna, nu räddar vi klimatet”, sa miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) när regeringen och samarbetspartierna på måndagen presenterade budgeten om 9,7 miljarder kronor på miljö- och klimatområdet.

Karin Lexén, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen, anser att andra delar av höstbudgeten fortfarande riskerar att motverka miljöarbetet.

– Vi är glada att man gör en så stor satsning, samtidigt är det svårt att bedöma budgeten i sin helhet. Det finns en del frågetecken kring hur regeringen kommer att göra med exempelvis flyget, klimatskadliga subventioner och jordbruket, säger hon.

Aktivisterna i Greta Thunbergs rörelse Fridays For Future kommenterar budgeten i ett skriftligt uttalande till Expressen:

”Så länge vi förnekar klimatkrisens innebörd och inte behandlar den som en riktig kris kommer ingen klimatbudget i världen att vara tillräcklig. För att sätta det i perspektiv spenderar Sverige ca 30 miljarder på klimatskadliga subventioner per år.”

”Kan vara kontraproduktivt”

Johan Kuylenstierna, vice ordförande för Klimatpolitiska rådet som årligen utvärderar regeringens klimatarbete, håller med om att satsningarna måste granskas i förhållande till den totala budgeten. 

– Klimatpolitiken är i allt mindre utsträckning ett eget politikområde. Många investeringar är inte bara till för att rädda klimatet, utan går till infrastruktur och nya industrier som ska bygga framtidens välfärd, säger han.

– Därför är det viktigt att titta på de samlade investeringar som görs nu i spåren av pandemin, och vad de får för effekter på klimatmålen. Kan det i vissa fall till och med vara kontraproduktivt? Till exempel stödet till flyget.

Beloppet om nästan tio miljarder på klimatområdet blir därför svårt att kommentera, enligt Kuylenstierna. 

– Det är en ambitiös satsning, och jämför man med tidigare budgetar har det skett en gradvis förstärkning. Den totala summan är betydande och dessutom har man en satsning på gröna kreditgarantier om 50 miljarder. 

Fortsatt frågetecken om Preem

När Isabella Lövin (MP) återigen fick frågor om regeringen kan tillåta Preemraff i Lysekil svarade hon att frågan nu ligger hos experter på miljödepartementet. Det är oklart om ett besked kommer redan i höst.

– Om Preem får sitt tillstånd blir det naturligtvis mycket svårare att nå klimatmålen, även med alla dessa satsningar, säger Karin Lexén.

Däremot anser Naturskyddsföreningen att budgeten innehåller flera positiva nyheter. Hon nämner bland annat stöd till våtmarker, skydd av värdefull natur och tuffare miljöpremie för bonus-malus.

– Reduktionsplikten är ett viktigt steg, men systemet måste utformas så att det blir en snabb utfasning av fossila bränslen utan att man gynnar ohållbara råvaror som palmolja.

”Behov av systemförändringar”

Johan Kuylenstierna ser också bränslebytet som ett starkt verktyg för att nå målet om 70 procent lägre utsläpp inom transportsektorn år 2030.

– Det är intressant att regeringen jobbar allt mer på systemnivå. I våra rapporter har vi belyst behovet av att satsa på systemförändringar, och det finns med här, inte minst på transportsektorn, säger han.

Att regeringen utökar industriklivet, satsar på testbäddar för ny teknik och skattebefriar solcellsparker upp till 500 kilowatt är välkomna satsningar, enligt Kuylenstierna. Samtidigt kvarstår en del frågetecken.

– Jag reagerade lite på att vi inte hörde något om jordbruket och skogsnäringen, som står inför en svår omställning men också nya möjligheter. Det vore intressant att veta mer om investeringar på det området som direkt kopplas till klimatpolitiken. 

Här är regeringens klimatsatsningar

50 MILJARDER PÅ GRÖNA KREDITGARANTIER

Förhoppningen är att garantierna ska stimulera investeringar som samtidigt leder till en omställning inom näringslivet. Kravet för att få ta ett lån med liten risk är att investeringen ska bidra till klimatmålen.

 

5,4 MILJARDER PÅ TRANSPORTER

Bonus-malus förändras igen i april 2021. Bonusbeloppet höjs till högst 70 000 kronor och koldioxidgränsen skärps från 70 till 60 gram.

Bränslebytet förstärks genom ökade reduktionsnivåer samt en reduktionsplikt för flyget.

Kollektivtrafiken får ett särskilt stöd om två miljarder nästa år. 

Biogasstödet förlängs och tillförs 200 miljoner kronor nästa år.

400 miljoner satsas årligen på arbetet med att flytta över godstransporter från väg till järnväg.

1,4 miljarder vigs till bolaget Green Cargo för att kunna fortsätta bedriva godstransporter på järnväg.

500 miljoner satsas årligen för att underhålla statliga järnvägar i landet.

325 miljoner vigs till kommunala investeringar i cykelinfrastruktur.

 

2,2 MILJARDER PÅ NATUREN

Åtgärder för värdefull natur förstärks med 400 miljoner kronor nästa år, i huvudsak till länsstyrelsernas arbete med skötsel av natur och anläggningar för friluftsliv, exempelvis vandringsleder. Tillsammans med satsningen mot invasiva arter förväntas satsningen skapa cirka 450 årsarbetstillfällen.

Medlen för skydd av värdefull natur förstärks med 600 miljoner nästa år.

Satsningen på att återskapa våtmarker ökas med 350 miljoner nästa år.

180 miljoner avsätts för att skapa naturnära jobb, exempelvis natur- och skogsvårdande skötsel. Med satsningen lindras arbetslösheten, enligt regeringen.

Åtgärder för havs- och vattenmiljö får 105 miljoner extra och 7 miljoner går till fiskerikontroll och uppföljning av generellt stopp mot bottentrålning.

75 miljoner satsas på avancerad avloppsrening mot exempelvis läkemedelsrester samt 5 miljoner till en försöksverksamhet för en miljöpremie i läkemedelsförmånssystemet.

350 miljoner satsas på att öka takten i saneringsarbetet av de mest förorenade områdena på land, hav och i vatten.

 

940 MILJONER PÅ INDUSTRI, NÄRINGSLIV OCH CIRKULÄR EKONOMI

• Industriklivet förstärks med 150 miljoner kronor, till knappt 750 miljoner. Satsningen har tidigare gällt lösningar för negativa utsläpp och att minska processrelaterade utsläpp. Nu breddas den till andra industriprojekt som biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion.

• Statliga forskningsinstitutet Rise får ett tillskott om 200 miljoner nästa år för att utveckla och modernisera testbäddar för bioraffinaderi runtom i Sverige.  

• Regeringen lägger 150 miljoner på att medfinansiera EU-fonden ”Just Transition Fund” för rättvis omställning.

Klimatklivet förstärks med 100 miljoner, som finansierar regionala satsningar.

• Skattebefrielse för små producenter av solenergi höjs till att gälla en produktionskapacitet på 500 kilowatt. Samtidigt förlängs solcellsstödet till kommuner och företag med 260 miljoner nästa år.

• Energimarknadsinspektionen tillförs 15 miljoner kronor nästa år för att snabbare hantera ansökningar kring utbyggnad av elnätet. 

• Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Naturvårdsverket får 25 miljoner för att främja återvinning och sekundär utvinning av metaller.

Kemikalieinspektionen får 25 miljoner för att främja giftfria varor och produkter, samt 5 miljoner för ökat bilateralt miljösamarbete på området.

Naturvårdsverket får 10 miljoner för att genomföra, revidera och tillämpa EU-lagstiftningen för cirkulär ekonomi.

Naturvårdsverket får 10 miljoner för att utveckla arbetet med svensk avfallsstatistik för bättre kontroll av illegal avfallshantering.

 

900 MILJONER PÅ ATT ENERGIEFFEKTIVISERA FLERBOSTADSHUS

Stödet syftar till att förbättra förutsättningarna för nödvändiga renoveringar i det befintliga byggnadsbeståndet samtidigt som man ökar takten på energieffektiviseringen. Stödet ska utformas närmare under hösten.

 

Källa: Regeringen

Lövins vändning direkt efter presskonferensen

Under pressträffen: ”Vi räddar klimatet” • I intervjun: ”Självklart kan jag inte vara säker”.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.