Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experten larmar: Snart slut på sillen och strömmingen

Djuren fastnar i så kallat spökgarn.
Vesa Tschernij, fiskeristrateg och projektledare på Marint centrum, Simrishamn.Foto: Privat
Sill lastas ombord från trålen på fördäck utanför Skånes kust.Foto: OLA TORKELSSON / SCANPIX SWEDEN

EU tillåter stora trålare att fiska i Östersjön – vilket resulterar i att vattnen dammsugs på fisk som blir till laxmat i Norge.

Svenska kustfiskare konkurreras ut av stora trålare, som under en tur kan dra upp lika mycket fisk som andra tillsammans gör på ett år.

– Kustfiskarna i Bottenhavet och Hanöbukten säger att det finns knappt någon strömming eller sill kvar, säger fiskeristrategen Vesa Tschernij.

Vesa Tschernij som är projektledare på Marint centrum i Simrishamn suckar djupt.

– Det blir minst sagt en oviss framtid för småfiskare, som inte törst investera när EU inte har mer hållbara strategier för fisket runt de svenska kusterna, säger han.

Han hänvisar till den granskning som Sveriges Radios Kaliber nyligen gjorde som visade att varannan fisketrålare som kontrollerats i Danmark rapporterar fel uppgifter om hur mycket fisk de tar upp. Problemet med felrapporteringen är att det internationella havsforskningsrådet ICES som ger beslutsfattarna råd om fiskekvoter får fel beslutsunderlag. 

– Och ICES utgår dessutom från att fisken är jämnt fördelad i Östersjön, vilket den inte är, säger Vesa Tschernij.

Han förklarar att fisken samlas till vissa områden vissa tider på året och kör du där då med en stor trålare kan du fånga upp väldigt stora mängder på kort tid. Detta upprepas år efter år.

– Nu har kustfiskarna slagit larm om att deras sill- och strömmingsfångster har minskat dramatiskt, men detta överensstämmer inte med internationella havsforskningsrådets bild. Jag tycker det är uppenbart att någonting är fel. Jag skulle vilja se ICES tillämpa försiktighetsprincipen tills man vet om bestånden har minskat eller om fisken till exempel har flyttat till andra områden. Det måste ju finnas en logisk förklaring, hävdar Vesa Tschernij.

Kustfiskarna i Bottenhavet och Hanöbukten säger att det finns knappt någon strömming eller sill kvar, säger fiskeristrategen Vesa Tschernij.Foto: Stefan Sauer / DPA

Han fortsätter:

– Om vi inte stannar upp nu och ser över det hela kan vi stå framför en obehaglig verklighet, där det är inte bara är torskbeståndet vi behöver oroa oss för utan hela ekosystemet. Allt hänger ju ihop i havet. Plockar vi bort för mycket av en art, fyller naturen utrymmet med något annat. Man kan fråga sig varför spiggen i Östersjön har ökat så dramatisk?

Mer än hälften av båtarna har försvunnit

Då 18 kontroller gjordes i svenska hamnar visade det sig dock att nästan alla fiskare där rapporterade in rätt fångster. 

Vesa Tschernij berättar att det för tio år sedan fanns nästan 100 svenska båtar som fiskade sill/strömming och skarpsill i Östersjön. Fiskarna hade mindre båtar då och man ansåg att det fanns överkapacitet – kvoterna räckte alltså inte till för alla. Sedan fiskekvoter som man kan sälja infördes 2009 har dock mer än hälften av båtarna försvunnit. De som är kvar har generellt en bra ekonomi.

– Kvar finns färre men större båtar som tillsammans drar upp lika mycket fisk som tidigare. Samma utveckling med färre och större båtar kan vi se i flera Östersjöländer. Jag tror att ett mer koncentrerat och effektivt fiske påverkar ekosystemen mycket mer än vad det gjorde med fler men mindre båtar, säger fiskeristrategen.

Jag tror att ett mer koncentrerat och effektivt fiske påverkar ekosystemen mycket mer än vad det gjorde med fler men mindre båtar.

90 procent blir fiskmjöl

Runt 90 procent av fångsterna hamnar enligt Vesa Tschernij i Skagen i Danmark, där de i huvudsak blir fiskmjöl till norsk odlad lax. Även om det är osannolikt att all sill och strömming skulle kunna säljas till människor tycker fiskeristrategen att det är resursslöseri. Dioxinhalten (det vill säga nivån av miljögifter) har sjunkit och är i vissa delar av Östersjön under EU-nivån. Och det finns massor av nyttiga omega-fettsyror och protein i sillen och strömmingen som i högre utsträckning borde gå till människoföda, menar Tschernij och hänvisar till en ny rapport från Havsmiljöinstitutet. – Det finns plats för både stora och små båtar, men vi behöver tydlighet i varför vi fiskar upp våra kvoter. Kustfiskets och det lokala fiskets fångstmöjligheter borde alltid vara försäkrade. Resten kan gå till andra ändamål.

Så sent som förra månaden observerades återigen trålare i Ålands hav, rapporterade Norrtelje Tidning

– Risken finns att det snart inte är något kustfiske kvar i Sverige och att skarpsillen, strömmingen och torsken dör ut, säger Vesa Tschernij. 

Så påverkas fisket och havsmiljön

Stora trålare observerades i februari igen i Ålands hav. På en dag kan de stora trålarna dra upp lika mycket fisk som kustfiskarna gör på ett år.

I fjol drog en av de största trålarna i Ålands hav på tre veckor upp 1 600 ton strömming, enligt Norrtelje Tidning. Fisken skeppas till Skagen där den i huvudsak blir fiskmjöl till norsk odlad lax.

Kaliber slog nyligen fast att varannan fisketrålare som kontrollerats i Danmark rapporterar fel uppgifter om hur mycket fisk de tar upp. 

Svenska fiskare larmar om att det är nästan slut på skarpsill och strömming, vilket även påverkar torsk och hela ekosystemet.

Fiskaren: ”Det är fruktansvärt sorgligt”.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.