Tekniken att fånga och lagra koldioxid från förbränningen av biobränslen i kraftvärmeverk kallas BECCS, Bio Energy Carbon Capture and Storage. Stockholm Exergi bygger redan testanläggningen som är tänkt att tas i drift i november och avslutas i juni.
Energimyndighetens stöd är cirka hälften av kostnaden för anläggningen.
– Att Energimyndigheten stöder vårt projekt är mycket betydelsefullt. Genom stödmedlen kan vi snabba på utvecklingen av teknik som med största sannolikhet krävs om vi ska klara att begränsa den globala uppvärmningen i linje med Parisavtalet. Även om tekniken är vanlig inom industriella processer är det första gången den testas på detta sätt ansluten till ett bioeldat kraftvärmeverk, säger Fabian Levihn, FoU-ansvarig för energisystem och marknad på Stockholm Exergi.
Så här fungerar BECCS:
Biobränsle levereras till kraftvärmeverket
I kraftvärmeverket förbränns biomassan till el och värme.
Koldioxid avskiljs från rökgaserna och komprimeras till flytande form.
Koldioxid fraktas med båt till en plats för slutförvar, enligt nuvarande planer i Norge.
Stockholm kan bli en kolsänka
Själv tekniken som kommer att användas har funnits länge men syftet med testanläggningen är att förstå hur olika delar av processen som rökgaser, tryck och temperaturer påverkar och optimeras.
När testet genomförts kommer det att utvärderas och vara underlag för beslut om pilot eller fullskalig anläggning.
Enligt Stockholm Exergi finns det potential att fånga in 800 000 ton koldioxid per år vid Värtaverket. Räknar de in andra bolags verksamheter ser de en möjlighet att skapa en kolsänka i Stockholm på mer än två miljoner ton koldioxid per år med hjälp av tekniken. Det är enligt dem ungefär dubbelt så mycket som koldioxidutsläppen från Stockholms biltrafik.
– Detta är det första projektet som beviljas stöd i regeringens nya satsning på miljöteknik som ska leda till minusutsläpp och därmed mindre koldioxid i atmosfären. Vi kommer att följa Stockholm Exergis projekt med stort intresse, säger Klara Helstad, enhetschef hållbar industri på Energimyndigheten.
Flis från Amazonas
CCS som metod för att minska koldioxidhalten i atmosfären har debatterats flitigt.
– När tekniken används inom den fossila industrin menar man att det förlänger livslängden för fossila bränslen. BECCS innebär att det handlar om teknik för förbränningen av biobränslen. Här handlar det om att arbeta med ansvarsfullt framtagen biomassa. Vi samarbetar med SLU och har pågående utredningar för att se till att den biomassa vi använder är ansvarsfullt framtagen, säger Fabian Levhin.
Angående kritiken mot att flis från Amazonas eldas på Värtaverket svarar han:
– Förra vintern tog vi totalt emot 124 båtleveranser av biomassa varav en från Brasilien. Den flis vi eldar kommer från FSC-certifierade odlingar som ligger långt från regnskogen. Men även här är det viktigt att ha kontroll på den biomassa vi använder. Framför allt använder vi flis från Östersjöregionen.
Åsikter om koldioxidavskiljning och lagring
Det talar för tekniken:
Enligt rapporter från IPCC räcker det inte längre med utsläppsminskningar – vi behöver även minska mängden koldioxid i atmosfären för att vi ska klara utsläppsmålen.
BECCS, Bio Energy Carbon Capture and Storage, är en kostnadseffektiv metod jämfört med många andra alternativ för koldioxidminskning, enligt Stockholm Exergi.
Energimyndigheten ser tekniken som intressant för att nå minusutsläpp.
Kritik som förs fram i debatten:
Kostnaden för att implementera tekniken på en anläggning är stor. Stockholm Exergi efterfrågar uppdaterade regelverk och ekonomiska styrmedel.
Frågan om slutförvar väcker åsikter gällande läckagerisk och att viktig mark tas i anspråk. Även hur koldioxiden från anläggningen ska transporteras till slutförvaret debatteras.
När tekniken används på fossila kraftverk förlängs den fossila industrins livslängd.
