Emilia tycker det är viktigt att fundera kring sin egen konsumtion. Foto: Christofer LindEmilia tycker det är viktigt att fundera kring sin egen konsumtion. Foto: Christofer Lind
Emilia tycker det är viktigt att fundera kring sin egen konsumtion. Foto: Christofer Lind
– Jag tycker man kan spendera pengar, men fundera mer på vad vi lägger pengarna på, säger hon. Foto: Christofer Lind– Jag tycker man kan spendera pengar, men fundera mer på vad vi lägger pengarna på, säger hon. Foto: Christofer Lind
– Jag tycker man kan spendera pengar, men fundera mer på vad vi lägger pengarna på, säger hon. Foto: Christofer Lind

Emilia, 37, har inte shoppat på två år – för klimatets skull

Publicerad

Emilia Arvidsson, 37, har inte shoppat på två år.

Nu hoppas hon att fler ska gå i samma fotspår – för klimatets skull.

– Jag sparade ungefär 100 000 kronor det första året, säger hon.

Sedan den första januari 2016 har Emilia Arvidsson, med ytterst få undantag, inte shoppat.

Inga prylar.

Inga nya kläder.

– För mig har det alltid varit roligt och utmanande, jag ser det inte som en uppoffring, säger hon.

Emilia äter ibland ute på restaurang, men menar att det är en annan typ av konsumtion.

När hon handlar till sin son blir det second hand, och om hon behöver saker hör hon i första hand av sig till vänner och bekanta för att låna – och låna ut om det behövs.

– Jag tycker det är viktigt att dela med sig, och jag lånar gärna ut saker. Jag bidrar till att mer saker inte ska produceras genom att inte köpa nytt.

Enligt Naturvårdsverket står varje person i Sverige för omkring 11 ton  konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp varje år. 

"Hållbara och klimatsmarta konsumtionsmönster är avgörande för att nå det långsiktiga klimatmålet. Dagens utsläpp om cirka 11 ton per person och år behöver minska till mellan ett och två ton", skriver myndigheten.

Sparar 100 000 kronor per år

Emilias livsstil, som till störst del handlar om att ta ställning mot överkonsumtion, har givit henne mer pengar över till annat.

– Jag sparade ungefär 100 000 kronor det första året. Jag vill kunna lägga undan ytterligare 100 000 kronor i år, säger hon.

– Kläder har man i överflöd. Det är sällan man känner ”oj, det här behöver jag”. Jag känner att jag inte behöver något mer, jag har ingen längtan att fylla hemmet med grejer.

"Ingen koppling mellan lycka och shopping"

Utöver pengarna har Emilia också sparat mycket tid på att skippa köpcentrum, stadens affärer och köphetsen inför julen. Tid som hon i stället kan lägga på barn, resor och upplevelser.

– Jag tycker man kan spendera pengar, men fundera mer på vad vi lägger pengarna på.

– Det finns ingen koppling mellan lycka och shopping, säger Emilia.Foto: Katarina Jansson

Emilia menar att konsumtionsmönstret hos fler måste ändras för att få en större klimatpåverkan – men att hennes steg är en början.

– Att bara jag slutar kanske inte direkt får en påverkan på miljön och klimatet. Men det handlar om att påverka andra människor. Jag är övertygad om att allt det som vi människor behöver, i termer av prylar och kläder, redan finns och är producerat. Varför då producera nytt? Hur många hårtorkar behöver mänskligheten? säger Emilia Arvidsson.

– Det finns ingen koppling mellan lycka och shopping, säger Emilia.

Emilias tre främsta råd:

Fråga dig själv ”varför shoppar jag egentligen?”. I Sverige har vi i de flesta fall allt vi behöver.  

 

Shoppingfritt är inte en uppoffring, lyft vad du vinner på det i stället.

 

Gör det tillsammans med någon. Det finns en grupp på Facebook som heter Köpfritt 2018 där man peppar varandra.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Klimat på Facebook – där kan du kommentera och diskutera våra artiklar

Expressen klimat

Till Expressens startsida

Mest läst i dag