”Jag ser en tydlig aktivitetsförändring, de är betydligt mycket mer inriktade på det här nu”, säger Mats-Ola Larsson expert på mobilitet på svenska miljöinstitutet IVL om engagemanget att göra elbilars batterier mer miljövänliga. Foto: ANNA-KARIN NILSSON”Jag ser en tydlig aktivitetsförändring, de är betydligt mycket mer inriktade på det här nu”, säger Mats-Ola Larsson expert på mobilitet på svenska miljöinstitutet IVL om engagemanget att göra elbilars batterier mer miljövänliga. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
”Jag ser en tydlig aktivitetsförändring, de är betydligt mycket mer inriktade på det här nu”, säger Mats-Ola Larsson expert på mobilitet på svenska miljöinstitutet IVL om engagemanget att göra elbilars batterier mer miljövänliga. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Även återvinningsindustrin visar intresse i att bättre ta hans om resterna av batterierna, menar Mats-Ola Larsson. Foto: ANNA-KARIN NILSSONÄven återvinningsindustrin visar intresse i att bättre ta hans om resterna av batterierna, menar Mats-Ola Larsson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Även återvinningsindustrin visar intresse i att bättre ta hans om resterna av batterierna, menar Mats-Ola Larsson. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Efter larmet: Elbilsbatterier har blivit allt bättre för miljön

Publicerad

Tillverkningen av ett elbilsbatteri kan motsvara utsläppen att köra en dieselbil upp till 25 000 mil. 

Det visade en forskningsrapport från svenska miljöinstitutet IVL för ett år sedan.

Men nu har det blivit fart på branschen för att hitta klimatsmarta lösningar, menar Mats-Ola Larsson, expert på mobilitet på svenska miljöinstitutet IVL.

IVL Svenska Miljöinstitutet har i en rapport som släpptes förra året lyft fram vikten av att framställningen av elbilsbatterier måste energieffektiviseras. Annars riskerar miljövinsterna av att köra en elbil att delvis gå förlorade.

För elbilar med stora batterier kan det i extrema fall ta upp till 20 år normalkörning, innan elbilen totalt ger klimatfördelar jämfört med en snål dieselbil, enligt studien.

Om elbilsbatterierna i sig har blivit mer miljövänliga sedan studien gjordes går inte att svara på enligt Mats-Ola Larsson.

– Det är många fabriker med många processer så jag vågar inte säga om man tittar på medelbatteriet som sätts in i en batteribil är bättre, säger han. 

 

LÄS MER: Så vill partierna minska utsläppen från bilarna

Kraftigt växande intresse

Däremot har han märkt ett kraftigt växande intresse från både batteritillverkare och elbilstillverkare som beställer batterierna att hitta mer klimatsmarta lösningar vid tillverkningen – någonting man efterfrågade i studien.

Som exempel tar Mats-Ola Larsson att sedan rapporten kom har två stycken tillverkare varit intresserade av att etablera sig i Sverige, den mest kända är Northvolt som ska etablera sig i norra Sverige.

– Deras utåtriktade kommunikation är i alla fall att tillgången till miljöanpassad el i Sverige är en av anledningarna till att man vill ha sin fabrik i Sverige. Tesla är ett annat exempel där man framhåller att man ska använda sig av förnybar el till batterierna.

Tillverkare bryr sig allt mer om materialet

Enligt Mats-Ola Larsson har han träffat flera tillverkare som sitter i samarbetsorganisationer och forskningsprojekt där frågor kring vilka material som används diskuteras mer. 

Man diskuterar inte bara materielens klimatpåverkan, utan även material som används i bilbatterierna, som kobolt. Rapporter vittnar om en smutsig gruvindustri där jakten på den viktiga mineralen kobolt får barn att arbeta i gruvorna.

– Jag ser en tydlig aktivitetsförändring, de är betydligt mycket mer inriktade på det här nu, säger Mats-Ola Larsson.

En tredje fråga är vad som händer med batterierna efter deras livslängd i elbilarna är över. Även där ser Mats-Ola Larsson ett ökat intresse från återvinningsindustrins håll att lära sig att ta tillvara de värdefulla ämnena i bilbatterierna.

– De ser att det kommer att bli väldigt mycket fler batterier som vi kommer att ta hand om framöver, säger han.

 

LÄS MER: Nissan öppnar återvinningsfabrik för gamla elbilsbatterier i Japan

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Följ Expressen Klimat på Facebook – där kan du kommentera och diskutera våra artiklar

Expressen klimat

Till Expressens startsida

Mest läst i dag