2018 publicerades en internationell studie om att ekologisk mat är sämre för klimatet i tidskriften Nature. En ny metod för att beräkna klimatpåverkan utifrån markanvändning, vilket visade att ekologisk mat ger större utsläpp.
– Den ekologiska livsmedelsindustrin är oseriös och ointresserad av de verkliga effekterna av ekologisk odling. Den marknadsförs som det alltigenom goda alternativet med bara fina sidor, men det stämmer inte. Det finns även nackdelar, säger Stefan Wirsenius, docent på Chalmers tekniska högskola och en av de ansvariga bakom studien.
I en intervju från 2019 med Expressen berättade han att grundproblemet med ekologiska odlingar är att de ger mycket sämre avkastningen – ett problem som kvarstår även i dag, enligt Wirsenius.
”Det beror främst på att konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. Följden blir att man behöver använda mycket mer mark för att få fram samma mängd grödor som vid konventionell odling och då ökar koldioxidutsläppen”, sade han.
Studien om klimatavtrycket för ekologisk mat
■ Ekologisk mat är sämre för klimatet för att den har lägre skörd per hektar och därför kräver större markarealer.
■ En ”koldioxidkostnad” finns eftersom större markanvändning leder till högre koldioxidutsläpp från avskogning.
■ Om svenskt jordbruk genom ökad ekologisk odling och lägre skörd per hektar bidrar mindre till det globala utbudet av mat, kommer detta utbud delvis i stället behöva produceras någon annanstans i världen. Detta kommer att bidra till ökad avskogning i världen.
Källa: Studien ”Assessing the efficiency of changes in land use for mitigating climate change”
”Jag har blivit smutskastad och ignorerad”
Studien visar att klimatavtrycket blir nästan 50 procent större för ekologiska ärtor odlade i Sverige, jämfört med ”vanliga” ärtor, om man tar hänsyn till den stora koldioxidkostnaden. Ekologiskt vete ger nära 70 procent högre koldioxidutsläpp än konventionellt vete.
– Sedan studien publicerades har jag blivit både smutskastad och ignorerad. Man försöker misstänkliggöra forskningen och det gör mig väldigt besviken. Jag vill ha en dialog men det går inte när ingen i ekoindustrin vill prata om nackdelarna, säger Wirsenius.
Han menar att inte heller politiker är intresserade av att ta till sig den komplexa bilden av ekologisk produktion. Istället sätter man höga mål utan att veta vad de ekologiska odlingarna åstadkommer.
– Ekologiska produkter ses som något slags alternativ som kan lösa klimatkrisen, men det finns inget stöd för att av klimatskäl öka antalet ekologiska produkter – tvärtom.
Ekologisk odling – mer avskogning av regnskog
I Sverige har regeringen satt upp mål om att 30 procent av jordbruksmarken ska brukas med ekologiska metoder år 2030. Många kommuner har antagit höga mål om ekologisk mat i skolor och äldreboenden.
Tre år efter studien har även EU skapat stora policypaket om att använda fler ekologiska odlingar.
– Om EU realiserar detta kommer mindre mängd mat produceras inom EU, eftersom ekoodling producerar mindre mat per hektar. EU kommer alltså att skjuta över bördan att producera mat på resten av världen, vilket kommer att leda till mer avskogning av tropisk regnskog, säger Wirsenius och fortsätter:
– Vi måste tänka i större perspektiv, bortom Sveriges gränser, när det kommer till målen för en mer hållbar produktion och konsumtion.
Naturskyddsföreningen: ”Ett väldigt teoretiskt resonemang”
Karin Lexén är generalsekreterare och chef för Naturskyddsföreningens rikskansli. Hon menar att Stefan Wirsenius forskning inte tar hänsyn till viktiga faktorer som förklarar den ekologiska produktionen.
– I Sverige har vi mycket mark att odla mat på utan att vi behöver hugga ner skog, så det här är ett väldigt teoretiskt resonemang, säger hon och fortsätter:
– Dessutom är produktionen av nötkött, palmolja och soja det som leder till mest avskogning, vilket inte har något att göra med ekologiskt eller inte.
Naturskyddsföreningens kritik mot studien
LCA-analyser bortser från avgörande miljöfaktorer som t.ex. biologisk mångfald, långsiktiga effekter av kemiska bekämpningsmedel, eller långsiktig markbördighet och jorderosion – områden där ekologisk produktion har tydliga fördelar.
Dessa brister är tydligt kartlagda i studien av bland andra Christel Cederberg, som är verksam vid Chalmers, dvs samma akademiska institution som Stefan Wirsenius.
De slutsatser som Wirsenius drar kring högre klimatpåverkan från ekologiskt på grund av ”indirekta effekter”, i form av ökad markanvändning på grund av lägre avkastning, har inga empiriska belägg enligt Naturskyddsföreningen. De bygger i stället på hypotetiska antaganden och modelleringar.
Källa: Naturskyddsföreningen
Karin Lexén förklarar att ekologiskt ger lägre utsläpp per brukad hektar och ungefär samma per producerad gröda. Hon har även besökt flera jordbruk i Kenya där ekologiska odlingar ger högre skördar än konventionella. Det beror till stor del på att ekologiska metoder bidrar till minskad erosion, ökad bördighet, bättre vattenhållning och ökad biologisk mångfald.
– Använder man konstgödsel, som studien inte har räknat in, leder det till stora utsläpp. Wirsenius drar långtgående slutsatser om hela det ekologiska jordbrukets klimatpåverkan utifrån skördestatistik för två grödor odlade på en plats.
Dessutom leder ekologiska odlingar till ökad mullhalt i jorden som gör att den binder bättre än annan jord och det bildas vall som ökar jordens egen produktionsförmåga, enligt Karin Lexén.
Forskarens tips på klimat- och miljövänliga tips
Bönor har mycket låga klimatutsläpp och innehåller mycket protein. Utsläppen per mängd protein är bara några procent jämfört med kött. Även ekologiska bönor har mycket låg klimatpåverkan jämfört med kött och mjölk.
Vegokött och vegomjölk har också låga klimatutsläpp och är näringsmässigt goda alternativ till vanligt kött och mjölk.
Kyckling och gris är klimatvänliga alternativ om man vill äta vanligt kött. Men att äta en del nötkött och lamm är bra för den biologiska mångfalden i landskapet eftersom kor och får betar.
Källa: Stefan Wirsenius, docent på Chalmers tekniska högskola, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap, och en av de ansvariga bakom studien.
Ekologisk mat enligt livsmedelsverket
Vad är ekologisk mat?
Ekologiska odlingar använder inte konstgödsel eller syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel. Däremot kan vissa naturligt förekommande ämnen användas som bekämpningsmedel i stället, så som spinosad, pyretriner och svavel.
Djurfodret ska vara ekologiskt och odlat på den egna gården till största delen, för att produktionen ska kallas ekologisk. Att djuren får vara utomhus och får utlopp för sina naturliga beteenden är också viktigt.
Läkemedel för djur ska brukas med stor försiktighet och om ett djur behandlas förlängs karenstiden innan djuret får slaktas.
Det är inte heller tillåtet med genetiskt modifierade organismer eller bestrålning.
Hur vet jag att maten är ekologisk?
Företag som vill märka livsmedel med ekologisk certifiering måste genomgå en kontroll av ett godkänt kontrollorgan i Sverige.
Minst 95 procent av produkten måste bestå av ekologiska ingredienser för att få en ekologisk märkning.
Produkter från jakt på vilda djur eller fiske får inte märkas.
Är ekologiskt odlad mat nyttigare?
Ännu finns det ingen forskning som pekar på att det finns några entydiga skillnader i vitamin- och mineralhalt hos växter som är ekologiskt eller konventionellt odlade.
Vilka regler gäller?
Ekologiska produkter som säljs inom EU måste följa EU:s regelverk för ekologisk produktion. EU-symbolen lövet finns på förpackningen.
Källa: Livsmedelsverket.se
