Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Ekomat är en nischprodukt för en självgod liten klick”

Björn Ferry och Heidi Andersson berättar om hur de ställer om till ett fossilfritt liv.
Stefan Wirsenius, docent på Chalmers tekniska högskola, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap.Foto: Chalmers
Skördarna per hektar är mycket lägre inom ekologiskt jordbruk vilket, leder till större indirekta koldioxidutsläpp från avskogning.Foto: Chalmers
Ett miljöproblem med konventionell odling är att det i dag används fossil energi när man framställer konstgödsel.Foto: YLWA YNGVESSON

Ekologisk mat är sämre för klimatet.

Det visar en internationell studie från bland annat Chalmers.

– Ekomaten är i dag en nischprodukt för en välmenande men självgod liten klick av svenskar och andra i den globala överklassen, säger Stefan Wirsenius, docent i miljövetenskap. 

Brukar du köpa ekologisk mat?

Grundproblemet är att den ekologiska odlingen ger så mycket sämre avkastning, berättar Chalmersforskaren.

– Och det beror främst på att konstgödsel inte tillåts i ekologisk odling. Följden blir att man behöver använda mycket mer mark för att få fram samma mängd grödor som vid konventionell odling och då ökar koldioxidutsläppen, säger Stefan Wirsenius.

Han har bland annat publicerats i tidskriften Nature och är en av forskarna bakom den nya metoden för att beräkna klimatpåverkan från markanvändning.

– Att skördarna vid ekologisk odling är lägre leder även till indirekta koldixoxidutsläpp från avskogning. Det blir helt enkelt mindre skog i världen som kan fungera som kolsänkor och fånga upp koldioxiden, förklarar docenten.

Tar man hänsyn till denna så kallade ”koldioxidkostnad” som ekologisk odling medför när större ytor måste brukas så är klimatavtrycket ungefär 50 procent större för ekologiska ärtor odlade i Sverige, jämfört med ”vanliga” ärtor. Och ekologiskt vete ger enligt studien ”Assessing the efficiency of changes in land use for mitigating climate change” nära 70 procent högre koldioxidutsläpp än konventionellt vete.

– Ekologiska mejeri- och köttprodukter leder enligt samma princip till högre klimatavtryck, för där används ekologiskt odlat foder.

Studien om klimatavtrycket för ekologisk mat

Ekologisk mat är sämre för klimatet för att den har lägre skörd per hektar och därför kräver större markarealer.

En ”koldioxidkostnad” finns eftersom större markanvändning leder till högre koldioxidutsläpp från avskogning.

När denna koldioxidkostnad beaktas har svenskt ekologiskt vete nästan 70 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlat vete. Svenska ekologiska ärtor har ungefär 50 procent större klimatpåverkan än konventionellt odlade. 

Om svenskt jordbruk genom ökad ekologisk odling och lägre skörd per hektar bidrar mindre till det globala utbudet av mat kommer detta utbud delvis i stället behöva produceras någon annanstans i världen. Detta kommer att bidra till ökad avskogning i världen.

Källa: Studien ”Assessing the efficiency of changes in land use for mitigating climate change

”Det svenska jordbruket hör till världens mest klimateffektiva”

Livsmedelsverket konstaterar i en rapport från 2016 att ”faktorer som gynnas av ekologisk odling, och även av ett småskaligt landskap, är insektspollinerande ettåriga arter, markfaunan, vissa fågelarter och vilda pollinerare.”

Koldioxidutsläpp är ju bara ett sätt av många sätt att mäta miljöpåverkan. Kritiker av er nya mätmetod påpekar att den till exempel inte tar hänsyn till biologisk mångfald?

– Ja, på den enskilda åkern där man odlar ekologiskt kan det finnas fler fåglar, insekter och blommor om man inte använder annat än biologiska bekämpningsmedel. Men jämför det med den biologiska mångfald som du har i våtmarker, naturskog och regnskog som måste tas i bruk för att skapa nya åkrar om alla ska äta ekologiskt. Det är också stor skillnad på konventionellt och konventionellt jordbruk. Det svenska jordbruket hör till världens mest klimateffektiva, resonerar Stefan Wirsenius.

Er studie dissar även biodrivmedel. Varför då?
– Det är inte så att vi menar att man ska fortsätta med fossilbaserad bensin och diesel, men storsatsningarna på biodrivmedel är skadliga för klimatet i och med att de kräver så stora odlingsarealer som spär på avskogningen. Koldioxidutsläppen för biodiesel och etanol blir större än utsläppen från diesel och bensin, säger Stefan Wirsenius.

Så hur ska man göra om man vill vara en miljömedveten konsument?
– Elektrifieringen av bilar har förstås problem även den, men det är mindre miljöutmaningar med elbilar än med fordon som går på biodrivmedel. Du kan också göra skillnad för klimatet genom att dra ner på eller helt sluta äta nötkött. Kyckling är nästan oproblematiskt ut klimatsynpunkt, men man kan tycka olika om huruvida det är etiskt att föda upp djur för att äta dem.

Men vi har ju så gott om skog i Sverige. Spelar det verkligen någon roll om vi väljer mer ekologiskt och odlar upp mer mark?

– Ja, klimatproblemen är globala och vad vi gör här i Sverige påverkar i högsta grad hela planeten. Använder vi ytan till att odla ineffektivt blir det dels större utsläpp direkt och dels går världen miste om skog som kunde ha bundit koldioxid. Och ju mer ekologiskt vi odlar, desto mindre spannmål kan vi exportera till resten av världen.

Stefan Wirsenius, docent på Chalmers tekniska högskola, institutionen för rymd, geo- och miljövetenskap.Foto: Chalmers
Ett miljöproblem med konventionell odling är att det i dag används fossil energi när man framställer konstgödsel.Foto: YLWA YNGVESSON

Skillnad på ekologisk och konventionell odling

Konventionell odling:
Använder konstgödsel som det krävs fossil energi för att framställa.

Så kallade ”fungicider”, svampdödande kemiska ämnen, är en grundbult. 

Kemiska bekämpningsmedel för med sig risker det kan utvecklas motståndskraft mot produkterna, som dessutom kan få oönskad spridning i miljön med oförutsägbara konsekvenser.

Ger ytmässigt sett större skördar.

 

Ekologisk odling:
Använder naturligt gödsel. 

Förespråkar andra metoder än svampdödande kemiska ämnen, som biologisk bekämpning och att man växlar mellan att odla tärande grödor (som vete, havre och råg) och närande grödor (ärtor, rödklöver) som bygger upp markens förråd av näring igen. Denna så kallade ”varierade växtföljd” gör också att ogräs, sjukdomar och skadedjur inte trivs lika bra. 

I ekologiskt odlat vete är antalet svamparter på bladen i snitt 40 procent högre än i konventionellt odlade och fungicidbehandlade fält, visar en studie från SLU. Ju mer ogräs, desto fler svamparter.

Samtidigt visar en studie från Livsmedelsverket att skillnaden avseende art- och individrikedom i de småskaliga landskapen är liten då man jämför ekologiskt och konventionellt jordbruk.

Har i genomsnitt cirka 20–25 procent lägre skördar än konventionell livsmedelsproduktion.

 

Källor: Sveriges lantbruksuniversitet och Konsumentverket

”Viktigt att makthavare och konsumenter vet vilken klimatpåverkan ekologiskt har”

Stefan Wirsenius förklarar att om världen skulle försörjas med ekologiskt spannmål i stället för konventionellt skulle grovt räknat 300 miljoner hektar mer mark behövas för spannmålsodlingen. Det är cirka 200 gånger mer än den nuvarande årliga avskogningen i Amazonas.

– Om vi i Sverige i stället producerar mer konventionellt producerade livsmedel slipper vi skövla regnskogar för att föda en växande befolkning.

Han påminner om att regeringen har som mål att 30 procent av jordbruksmarken i Sverige ska brukas med ekologiska metoder år 2030 och att många kommuner har antagit höga mål om ekologisk mat i skolor och på äldreboenden.

– Då är det viktigt att makthavare och konsumenter vet vilken klimatpåverkan ekologiskt har. Samma sak gäller den så kallade reduktionsplikten i bränslet, där man blandar ut med biodrivmedel som påverkar klimatet mer än dieseln och bensinen.

Samma sak gäller den så kallade reduktionsplikten i bränslet, där man blandar ut med biodrivmedel som påverkar klimatet mer än dieseln och bensinen.

Livsmedelsverket om ekologisk kontra konventionell odling:

 Ekologiskt jordbruk är generellt sett bättre än konventionellt

jordbruk från ett lokalt och regionalt miljöperspektiv. Men det har inte nödvändigtvis en lägre miljöpåverkan per producerad enhet.

 När det gäller klimatpåverkan och övergödning är inte ekologisk odling bättre än konventionell.

Vilket perspektiv som är mest relevant beror på vilken eller vilka miljöaspekter som prioriteras, samt på de lokala och regionala förhållanden där livsmedelsproduktionen sker.

Dessutom kan andra faktorer som djurvälfärd, sociala aspekter, arbetstillfällen, risker vid hantering av växtskyddsmedel och risken för resthalter av dessa i livsmedel spela roll.

Källa: ”Litteraturstudie av miljöpåverkan

från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel”, Livsmedelsverket, 2016.  

Fotnot: Denna rapport beaktade inte den aspekt som kallas ”koldioxidkostnad” i studien om klimatavtrycket för ekologisk mat.

Inte några entydiga skillnader i vitamin- och mineralhalt 

Ett miljöproblem med konventionell odling är att det i dag används fossil energi när man framställer konstgödsel.

– Mest klimatsmart vore det om man i stor skala fick i gång den nya teknik som finns för att tillverka klimatvänlig kvävegödsel från luftkväve och förnybar elenergi och om man använde begränsat med bekämpningsmedel. Då minskar man negativa miljöeffekter och får ändå ut höga skördar, säger Stefan Wirsenius.

Forskningen visar enligt Livsmedelsverket inte på några entydiga skillnader i vitamin- och mineralhalt hos växter som är ekologiskt eller konventionellt odlade. Men myndigheten skriver på sin hemsida att den som vill bidra till att minska spridningen av syntetiskt framställda kemiska bekämpningsmedel i naturen ska välja ekologiska livsmedel. ”På så sätt värnar du om miljön och människorna som arbetar med odlingen”, rekommenderar Livsmedelsverket.  

Docent Stefan Wirsenius håller inte med:
– Om inte ekoodlingen stöder utvecklingen av klimatvänligt konstgödselkväve och tar ansvar för att öka produktionen kommer ekomatkonsumtionen inte vara möjlig utan negativa konsekvenser för den globala biologiska mångfalden och klimatet. Ekomaten bör i så fall förbli vad den är i dag: en nischprodukt för en välmenande men självgod liten klick av svenskar och andra i den globala överklassen. 

Skördarna per hektar är mycket lägre inom ekologiskt jordbruk vilket, leder till större indirekta koldioxidutsläpp från avskogning.Foto: Chalmers

Så används världens mark:

Omkring hälften av världens skogar och naturliga gräsmarker har utplånats för att användas som åker- och betesmark, vilket har orsakat enorma förluster av naturliga ekosystem och biologisk mångfald.

Denna avskogning har också lett till mycket stora utsläpp

av koldioxid från den kol som varit inlagrad i vegetationen.

I dag står matproduktion och markanvändning för ungefär

en fjärdedel av människans totala klimatpåverkan

Källa: Dietistaktuellt, december 2019. Artikelförfattare: Stefan Wirsenius. 

Sveriges mål om ekologiskt:

I Sverige har regeringen satt upp

mål om att 30 procent av jordbruksmarken ska brukas med

ekologiska metoder år 2030.

Många kommuner har antagit höga mål om ekologisk mat i skolor och äldreboenden.

Statsminister Stefan Löfven (S) om ekologiska produkter.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.