Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

”Domedagsglaciären” kan tappa fästet: ”Fysik”

Obemannade undervattensfarkosten Ran efter uppdragen.
Foto: Filip Stedt

Forskare har med undervattensfarkost för första gången studerat havsvattnet under ”Domedagsglaciären” i Antarktis – vars smältprocess bedöms spela en stor roll för havsnivåerna.

De fann att tillförseln av varmt vatten var större än väntat.

– Det handlar om en handfull år innan den lossnar därifrån. Det är enkel fysik, att räkna på den mängd värme som tillförs per sekund, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi.

– Vi är de första som har lyckats göra mätningar under Thwaites glaciär någonsin. Det är flera hundra meter tjock is, så det är utmanande att komma åt vattnet under isen, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet, till TT.

Hon är en av forskarna bakom den studie som publiceras i tidskriften Science Advances. Med en obemannad farkost har forskargruppen börjat kartlägga de havsströmmar som passerar under glaciären, för att ta reda på hur starka och varma de är, samt hur höga halterna av salt och syrgas är i dem. Det är kunskap som ger en mer detaljerad bild av smältprocessen – och resultaten är oroande.

– Det mest förvånande var att det kommer varma strömmar även österifrån, genom en djup ränna som man tidigare har trott var blockerad, säger Anna Wåhlin.

”Värmetillförseln har ökat över tid”

Dessutom såg forskarna att tillförseln av varmt vatten från en enda av de tre kanaler som löper in norrifrån nu är lika stor som den värmemängd som enligt tidigare uppskattningar har kommit in totalt via alla tre kanaler under de senaste tio åren.

– Tyvärr lyckades vi inte mäta i de andra två kanalerna nu, och vi måste göra minst ytterligare en mätning för att vara säkra på att det inte var en ovanlig avvikelse. Men vi misstänker att värmetillförseln har ökat över tid, säger Anna Wåhlin.

De här två observationerna tillsammans gör att vi inte tror att glaciären är långsiktigt hållbar, tillägger hon.

Smältpunkt

Thwaites glaciär ligger i en relativt otillgänglig del av Västantarktis, där smältvatten från inlandsisen står för en tiondel av höjningen av havsnivåerna världen över. Just Thwaites glaciär brukar beskrivas som en av de glaciärer som kan få störst påverkan på stigande havsnivåer till följd av den globala uppvärmningen, och det är där – tillsammans med en närliggande glaciär – som avsmältningen tilltagit som mest den senaste tiden. Därför kallas den även ”Domedagsglaciären”.

Anna Wåhlin.
Foto: Johan Rolandsson

Det som bekymrar forskarna är att den känsliga punkt där glaciären får stöd mot botten angrips av varma strömmar från flera håll. Det är detta stöd som hindrar isen från att kana vidare ut i havet.

– Det handlar om en handfull år innan den lossnar därifrån. Det är enkel fysik, att räkna på den mängd värme som tillförs per sekund, säger Anna Wåhlin.

Därefter kan forskarna inte förutspå exakt vad som kommer att hända. Något liknande har inte observerats tidigare, förklarar Anna Wåhlin. Men kunskap från en närliggande glaciär visar att rörelsen ut mot havet sannolikt går i hack. Det beror dels på att havet kyls ned av den väldiga ismassan, vilket kan sakta ned avsmältningen något, och dels på att isen kan få stöd av andra upphöjningar längre ut.

– Det går inte att säga vad som är mest sannolikt just nu, vi har faktiskt ingen aning. Men ingen tror att hela ismassan kommer att hamna i havet i snabb takt, säger Anna Wåhlin.

Ännu längre in

Den goda nyheten i sammanhanget är att forskarna nu har större möjligheter att göra prognoser om glaciärens framtid – och därmed på sikt kan förutsäga hur havsnivån kommer att förändras.

– Även om det är negativa besked så är det positivt att vi nu vet mer om vad som händer, då ökar våra möjligheter att göra riktiga prognoser och förbereda oss för konsekvenserna, säger Wåhlin.

Nästa expedition för att göra kompletterande mätningar under glaciären är planerad till januari 2022. Då räknar forskarna med att kunna undersöka samtliga tre kanaler som löper in norrifrån, för att få en mer exakt bild av läget.

Förhoppningsvis kan vi komma ännu längre in under glaciären, säger Anna Wåhlin.


Antarktis: 98 procent täcks av is

Antarktis består av både havs- och landområden. Landytan, som är cirka 14,2 miljoner kvadratkilometer, täcks till 98 procent av tjock is.

De väldiga inlandsisarna rör sig mot havet med en hastighet på upp till 300 meter per år. När isen skjuter ut över havet och lägger sig i vattnet bildas så kallad shelfis.

Under den kallaste, mörka perioden kan medeltemperaturen vara 70 grader minus. Den varmaste månaden stiger temperaturen till i genomsnitt cirka 30 minusgrader.

Källa: Nationalencyklopedin

75 procent av landets el kommer från kärnkraften i dag.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.