Snabbt förklarat: Utan växthuseffekt skulle det inte finnas liv på jorden. Växthuseffekten gör att en del av solens strålar stannar kvar som värme på jorden. Men blir mängden växthusgaser för hög blir temperaturen för hög på planeten.
LÄS MER: Läs fler nyheter på Expressen Klimat
Så fungerar solen
Solen lyser på jorden. Skulle vi inte ha atmosfär skulle energin reflektera ut från jorden och medeltemperaturen skulle vara minus 19 grader. Förutsättningarna för liv på jorden skulle ha varit i princip noll.
I vår atmosfär finns växthusgaser som gör att en del av solens energi stannar. Växthusgaserna har gjort att den globala medeltemperaturen är plus 14 grader och att det finns förutsättningar för liv på jorden.
Av grafiken nedan ser vi att något händer med solljuset när det reflekteras från jorden. Det övergår till infrarött ljus som är osynligt för människors ögon.
Så fungerar växthuseffekten
Vad gör växthusgaserna?
De tre främsta växthusgaserna är vattenånga, koldioxid och metan. De absorberar viss strålning. Det gula i grafiken nedan är inkommande strålning och det röda utgående. Det är bara en liten del av strålningen från solen som vi kan se.
Av diagrammet kan man se att koldioxid inte absorberar synligt ljus, men väl det utstrålande infraröda ljuset som vi inte kan se med blotta ögat. Vi ser alltså inte med blotta ögat hur mycket koldioxid som finns i atmosfären.
Hur stor påverkan har de olika växthusgaserna?
Vatten i form av vattenånga och moln står för 75 procent av växthuseffekten på jorden.
Koldioxid för cirka 20 procent och de övriga växthusgaserna står för resten.
Olika mätningar ger olika resultat eftersom en eller flera växthusgaser kan absorbera strålning för en given våglängd.
Varför klagas det på koldioxiden när vattenånga och moln står för 75 procent av växthuseffekten?
Forskare åberopar ett slags hävstångseffekt med koldioxid. Enligt Randy Russels ”The greenhouse effect & Greenhouse gases” spelar koldioxid en oproportionerligt stor roll för den globala uppvärmningen:
Så här beskrivs skeendet: Jordytan kyls när vattnet på jorden avdunstar och bildar vattenånga. Balansen mellan jordens temperatur och mängden vattenånga i atmosfären skapar en jämvikt mellan temperaturen på jorden och mängden vattenånga i atmosfären.
Att tillföra mer koldioxid gör enligt Russel att temperaturen ökar något, vilket leder till ökad avdunstningen och högre mängd vattenånga i atmosfären. På det sättet förstärker koldioxiden växthuseffekten.
Naturvårdsverket skriver att luftens koldioxidhalt har ökat med ungefär 40 procent sedan förindustriell tid. Den förväntas att stiga med cirka 0,5 procent per år.
Utan hävstångseffekten skulle en fördubbling av luftens koldioxidhalt värma upp jorden med drygt en grad, men med denna effekt blir det omkring tre grader varmare.
Så funkar växthuseffekten på andra planeter
Venus: Planeten ligger närmare solen än vår planet jorden. Utan atmosfär skulle genomsnittstemperaturen varit 50 grader. Nu har Venus en atmosfär som är 90 gånger tätare än jorden och består nästan helt av koldioxid. Växthuseffekten på Venus gör att medeltemperaturen är 450 grader.
Mars: Ligger längre bort från solen än jorden och har en atmosfär som är en hundradel så tät som vår. Men den utgörs till stora delar av koldioxid. Resultatet av växthuseffekten på Mars är att temperaturen är 5 grader varmare än den skulle ha varit utan atmosfär.
