Den 29 januari 2020 röstade regeringen ja till förslaget om att införa en skatt på plastbärkassar.
Förslaget är en del av regeringens arbete för att uppnå EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. Förbrukningsmålet är att varje person år 2025 endast förbrukar 40 plastbärkassar, jämfört med de 102 kassar per person som siffran tidigare legat på 2018.
Miljö- och klimatpåverkan
Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket, berättar vad man bör tänka på när man utgår från påsarnas klimatpåverkan.
– Ska man jämföra de olika påsarna kan man se över vilken klimatpåverkat påsens råvaror och produktionen har, men även vad man faktiskt gör med påsen efter man köpt den.
Skillnaderna ligger främst i hur råvarorna används. Medan tillverkningen av platspåsar av råolja har ett stort koldioxidutsläpp, är bomullsproduktionen för att tillverka tygpåsar vattenkrävande. Då det används totalt 22 500 liter vatten för att framställa ett kilo bomull.
– Man kommer alltid kunna peka ut en vinnare beroende på vilken miljöpåverkan man tycker är viktigast. Ser man över koldioxidutsläppen är tygpåsen vinnaren, ser man över hur vattenkrävande bomullsproduktionen är så vinner plastpåsen, säger Åsa Stenmarck.
Det här är de olika påsarna gjorda av
Plastkassen i livsmedelbutiken: Består av sockerrör och är av återvunnen plast. De kan återvinnas i förpackningsinsamlingen eller användas som soppåsar och bli bränsle i våra värmeverk.
Plastkassen i detaljhandeln: Är oftast av lite tjockare material och går inte lika bra att återanvända som soppåse på grund av formatet. Den kan användas cirka 5-10 gånger för att komma ner i den nivå av miljöpåverkan som plastkassan av sockerrör ger upphov till.
Plastpåse till frukt och grönt: Har i majoriteten av livsmedelbutikerna byts ut från de vanliga, genomskinliga plastpåsarna till frukt- och gröntpåse markerat med ”I'm green”. De är tillverkade av sockerrör och förnybart material, och är oftast av ett tunnare material. Ska slängas i plaståtervinningen när den gått sönder eller inte längre går att använda.
Pappersbärkassen i livsmedelsbutiken och detaljhandeln: När den tillverkas i Sverige av svensk skog är den miljöpåverkan som uppstår jämförbar med miljöpåverkan plastkassen gjord av sockerrör har. Utländska papperskassar har däremot sämre miljöprestanda.
Papperspåsen till frukt och grönt: Finns i olika varianter. De påsar som har ett tittfönster av genomskinligt papper kan sorteras som papper, medan varianten av kraftigare papper är för tyngre produkter. Det finns även papperspåsarna av våtstarkt material som kan användas som matavfallspåsar.
Flergångsbärkassen: Är oftast gjorda av återvunnen plast och är enkel att torka av med en våt trasa om de blir smutsiga.
Tygpåsen i bomull: Det är resurskrävande att ta fram kassar i bomull, framför allt i odlingsledet. Det används 22 500 liter vatten för att framställa ett kilo bomull. Den främsta bomullsproduktionen i världen sker i Indien, som redan är ett torrt land. En tygpåse i bomull behöver användas cirka 150 gånger för att komma ner till den nivå av miljöpåverkan sockerrörs-plastkassen ger upphov till.
Källa: ICA och Konsumentföreningen Stockholm
Är tygpåsen verkligen så bra?
Ska man se över om tygpåsen är ett bra alternativ, kan man dels se över produktionens klimatpåverkan men även hur många gånger vi behöver använda kassen.
Enligt Råd & Rön behöver en tygpåse användas 149 gånger för att bli likvärdig som en vanlig plastpåse.
Återanvänd påsarna
Vilken ska man då välja – plastpåsen, papperspåsen eller tygpåsen?
Då olika studier visar olika resultat när det kommer till vilken påse som är bäst, är det enkla svaret att välja påsen man kommer använda flest gånger. Återanvänd påsarna ni har hemma och lägg sedan dem i återvinningen. Speciellt plastpåsarna, så de inte hamnar i naturen och skräpar.
Så ta med dina gamla påsar nästa gång du behöver handla – plast, papper, eller tygpåse.
