Australiens premiärminister Scott Morrison har fått svidande kritik för sitt agerande i samband med skogsbränderna, som rasar under landets rekordvarma sommar.
Torkan är den värsta på över 100 år och sommaren är långt ifrån över. Hittills har minst 25 personer omkommit, och tusentals bostäder har slukats i lågorna, som spridit sig över en yta större än Danmark.
Dessutom befarar man att nästan en miljard djur mist livet i bränderna. Ändå drar sig Scott Morrison och den australiska regeringen för att tala om extremvädret som en effekt av klimatförändringar.
Nyligen medgav premiärministern att det är ”en av många faktorer” och att det finns planer på att minska utsläppen, men att detta måste ske ”balanserat”.
Skogsbränder och klimat
Det är tveklöst att bränder blir vanligare på grund av klimatförändringar, har meteorologiprofessorn Gunilla Svensson sagt till Expressen i samband med skogsbränderna i Kalifornien.
Hon får medhåll från flera experter som beskriver torka och kortare regnperioder i Australien.
Däremot är det fortfarande svårt att länka enskilda händelser med klimatförändringar.
Bromskloss i klimatförhandlingar
Enligt Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet, räknas Australien som en bromskloss i internationella klimatförhandlingar.
Landet pekades ut som en av storspelarna som bidrog till misslyckandet på FN:s klimatmöte COP25 i december.
– Det växer en stark vrede mot hur Australiens regering har bagatelliserat klimatfrågans betydelse, och jag tror att det kommer stå dem dyrt. Om det leder till en förtroendekris blir det också en varningsklocka för andra ledare som saknar ambitioner på klimatområdet, säger Björn-Ola Linnér.
Karl Hallding, forskare på Stockholm Environment Institute (SEI), tror också att Australiens regering kan pressas till politiska förändringar, när bränderna nu gjort den globala uppvärmningen påtaglig för stora delar av befolkningen.
– Australien är ett av länderna som drabbats väldigt hårt som ett direkt resultat av klimatförändringar. All forskning visar på att det inte handlar om enstaka händelser, det är ett mönster.

Ohelig allians med Kina
Samtidigt har makthavarna tunga anledningar att tona ner klimatfrågan. Inte minst har Australien stora ekonomiska intressen i att bevara sin fossilindustri.
Förra året gick landet om Qatar i att vara världens största exportör av flytande naturgas. Australien är dessutom världens största exportör av kol – och stora volymer importeras av Kina.
– Kina och Australien är ett intressant exempel på en ohelig allians, där Kina har ett stort ekonomiskt inflytande i Australien, säger Karl Hallding.
Den tidigare utrikesministern och M-ledaren Carl Bildt har också påtalat Kinas närvaro i Australien, och Kinas förmåga att utnyttja länder i beroendeställning i politiska syften.
”Inget annat utvecklat land är så ekonomiskt och allsidigt beroende av Kina, och det är ofrånkomligt att detta skapar vissa risker”, skrev Carl Bildt på sin blogg i höstas.
Inspirerade av Greta Thunberg
Opinionen för kol har en fortsatt stark ställning i landet. Trots att klimatfrågan dominerade Australiens valrörelse i maj förra året lyckades den konservativa koalitionen behålla makten. Scott Morrison beskrev det själv som ett ”mirakel”.
Löftet om en ny, jobbskapande kolgruva är en av förklaringarna till valframgången. I takt med polariseringen av klimatfrågan har protesterna blivit allt mer högljudda.
Australien var ett av de första länderna utanför Sverige där elever anslöt till Greta Thunbergs skolstrejkande rörelse Fridays for future. I november 2018 blev det en världsnyhet när 15 000 skolbarn samlades för en klimatprotest i Melbourne.
– Greta har senare berättat att det här eventet blev ett genombrott för henne, har Mik Aidt, som marknadsförde evenemanget i sitt radioprogram ”Sustainable hour”, berättat för Expressen.
Sedan dess har hundratusentals australier anslutit till demonstrationerna. Scott Morrison har svarat med hot om att förbjuda klimataktivister som uppmanar till bojkott av bolag som sponsrar fossilindustrin.
Enligt The Telegraph anklagade han aktivisterna för att vara ”självupptagna” vid en industrikonferens:
– Vi måste skydda vår ekonomi mot detta stora hot.