Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför kallas Amazonas för ”jordens lungor”

G7-ledarna överens om miljonplan för Amazonas
Demonstrant med skylten ”våra lungor brinner”. Foto: PETROS KARADJIAS / AP TT NYHETSBYRÅN
Men forskarna tvistar om regnskogens smeknamn. Foto: VICTOR R. CAIVANO / AP TT NYHETSBYRÅN
Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet. Foto: Göteborgs universitet

Amazonas har kallats ”jordens lungor” i flera decennier.

Men forskarna tvistar om regnskogens smeknamn.

– ”Jordens lungor” är ett begrepp som har tillkommit eftersom grönmassan i Amazonas är en uppsamlingsplats för mycket koldioxid, säger biologen Bente Eriksen.

Avskogningen i Amazonas – och därmed bränder som ska göra plats för mer jordbruksmark – har uppmärksammats världen över.

Makthavare och opinionsbildare har talat om regnskogen som ”jordens lungor”, eftersom den producerar 20 procent av allt syre på planeten. Men då nämner man inte att skogen också förbrukar ungefär lika mycket syre. Forskarna tvistar därför om regnskogens smeknamn. 

Biologen Bente Eriksen, föreståndare på Botaniska trädgården i Lund, poängterar att ”lungorna” kan syfta på Amazonas viktiga roll som kolsänka, som innebär att regnskogen fångar in koldioxid i atmosfären. 

– ”Jordens lungor” är ett begrepp som har tillkommit eftersom grönmassan i Amazonas är en uppsamlingsplats för mycket koldioxid. Dessutom suger det upp vattnet som skapar ett dagsklimat inom det tropiska området som håller på vattnet, så att det inte torkar ut. Sedan producerar det syre som vi andas in, säger hon. 

Därför kallar vi Amazonas för ”jordens lungor”

Att tala om skogen som en kroppsdel kan också göra det mer begripligt.

– Jag tidigare jobbat med pedagoger för att få folk att förstå hur värdefulla växter är. Ett sätt att belysa växternas betydelse på är i termer av något som vi kan identifiera oss med. Då är lungor ett exempel, säger Bente Eriksen.

Men att Amazonas producerar 20 procent av allt syre på jorden bör man alltså ta med en nypa salt, enligt forskare. Uttrycket har florerat i decennier och det är oklart vad det grundar sig i, skriver National Geographic. 

Yadvinder Malhi, ekolog vid Oxfords universitet, har i ett uppmärksammat blogginlägg räknat på att det snarare rör sig om runt 9 procent. Han poängterar samtidigt att det är en betydelsefull mängd.

”Lite för förenklat”

Däremot hamnar nettoutsläppet av syre på noll – om man ser till förbrukningen av syre som krävs vid nedbrytningen av biologiskt material i marken, menar Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

– Att säga att ett visst skogsområde är ”jordens lungor” är lite för förenklat. Amazonas har en stor betydelse för klimatet, men det är fel att Amazonas ständigt producerar en massa syre, säger han.

Det talar för – och emot – "jordens lungor"

För uttrycket:

Amazonas tar upp stora mängder koldioxid och minskar därmed ökningen av växthusgaser i atmosfären. 

Samtidigt bildas syre i den så kallade fotosyntesen.

Regnskogens viktiga roll i den globala kolcykeln gör att de ibland kallas ”jordens lungor”. 

Uttrycket har använts i samband med bränderna i Amazonas. Vissa forskare menar dock att det är missvisande.

Emot uttrycket:

• Samtidigt som syre bildas i fotosyntesen förbrukas också syre när dött biologiskt material bryts ner, även kallat respiration. Det återförs till atmosfären som koldioxid.

• En skog som man låter vara väldigt länge, exempelvis Amazonas, når en balans. Det vill säga att den både producerar och förbrukar ungefär lika mycket syre. 

Avskogning bidrar till utsläpp

• När vi planterar nya träd – och ny skog växer – är nettoutsläppet av syre på plus, eftersom fotosyntesen är större än nedbrytningen.

• Avskogning – och skogsbränder – bidrar i sin tur i stället stora utsläpp av koldioxid i atmosfären, som påverkar den globala uppvärmningen.