Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Därför borde du undvika scampi – trots certifiering

Snart kan Europas klimat se väldigt annorlunda ut.
Scampin har gjort comeback – trots att Naturskyddsföreningen larmat om den. Foto: MIKAEL SJÖBERG

Jätteräkor, scampi, tigerräkor och gambas. Utskällt barn har många namn. 

Trots Naturskyddsföreningens framgångsrika anti scampi-kampanj har den sydostasiatiska räkan återigen dykt upp på svenska krogar och i butiker.

Anledningen till jätteräkans återkomst är den nya miljömärkningen ASC som skapades 2010. ASC stöttas av exempelvis WWF men sågas av Naturskyddsföreningen. De – och en rad andra organisationer – anser inte att certifieringen ställer tillräckligt höga krav på räkodlingarna.

Dessutom är odlingarna sällan hållbara, eftersom de kräver stora vattenytor och kan innebära föroreningar med antibiotika och andra kemikalier.

– Vi uppmanar konsumenter att helt avstå från jätteräkor odlade i tropikerna, oavsett om de är certifierade eller ej, säger Sara Fröcklin, sakkunnig på tropiska marina ekosystem och fiske vid Naturskyddsföreningen.

Debatt om scampi

Debatten om scampi har pågått länge. Räkan blev populär i västvärlden under 1980-talet och Sydostasien svarade snabbt med massiva räkodlingar, med skövlade mangroveskogar som följd. Skogen utgör en livsmiljö åt mängder av arter samt skyddar mot både klimatförändringar och tsunamis.

– Vår kampanj, AntiScampi, fick många kedjor och restauranger att plocka bort jätteräkan ur sitt sortiment. Men när ASC-certifierade räkor kom in på den svenska marknaden så återinförde många kedjor jätteräkan på sin meny, säger Sara Fröcklin.

En stor seger var när sushikedjan Sushi Yama 2014 slutade servera tropisk räka. Men förra sommaren var de tillbaka på sushitallriken – liksom i flera livsmedelsbutiker – på grund av ASC-märkningen.

– Har WWF förtroende för ASC så har vi det, säger Danny Barsoum, marknadschef på Sushi Yama, till tidningen Faktum, som i ett långt reportage beskriver jätteräkans återkomst och problemen med ASC.

Så hittar du alternativ till jätteräkor

Enligt Sara Fröcklin bör man välja fisk och skaldjur märkta med certifieringen Krav eller MSC.

Kravmärkt nordhavsräka och burfångad havskräfta är två goda alternativ till scampi, anser Naturskyddsföreningen.

Andra skaldjur som de rekommenderar är handplockade och odlade blåmusslor, ostron samt burfångad krabba.

På senare tid har även kungsräkor lyfts fram som ett etiskt alternativ till scampi. Sara Fröcklin uppmanar dock till att välja MSC-certifierade vildfångade kungsräkor:

– Eftersom de är vildfångade så försvinner en del av miljöproblemen såsom skövling av mangrove. Vi står bakom MSC som certifiering men vill dock uppmärksamma att dessa räkor fiskas med bottentrål, ett fiskesätt som inte är bra ur klimatsynpunkt och även kan medföra bifångster, säger hon.

Kritiken mot räkodlingarna

Larm om barnarbete och slaveri, stora bifångster av fisk som kastas bort, klimatförödande skogsskövling och oetiska miljöer. Listan på kritiken mot räkodlingarna kan göras lång.

En påse (450 gram) frysta räkor orsakar ett ton koldioxidutsläpp, enligt en studie vid Oregon State University. Utsläppet är tio gånger så stort som nötkreatursuppfödning i avskogade delar av Amazonas.

Enligt tidningen Faktum är i dag 185 räkodlingar certifierade. Ytterligare 165 är under granskning. 2017 importerade Sverige 1 695 ton räkor av släktet Penaeus, där vitbenad räka och tigerräka ingår. 270 ton var ASC-certifierade.