Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Experterna: Därför kan klimatfrågan avgöras i år

Lövin: EU måste vara koldioxidneutrala innan 2050.
I november hålls presidentval i USA. Resultatet kommer påverka såväl nationellt som internationellt klimatarbete.Foto: EVAN VUCCI / AP TT NYHETSBYRÅN
Ursula von der Leyen har lovat att leda EU mot en ny klimatlag.Foto: JEAN-FRANCOIS BADIAS / AP TT NYHETSBYRÅN
Om EU inför koldioxidtullar kan det sätta press på utsläppsjätten Kina.Foto: NOEL CELIS / POOL / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

2020 har pekats ut som ett avgörande år för klimatet.

Från presidentval i USA till EU:s nya klimatpaket – Expressen reder ut vad som står på spel.

– Om EU kan sluta upp bakom en green deal är det klart att spelplanen förändras, säger Karl Hallding, forskare vid Stockholm Environment Institute.

2019 blev klimataktivisten Greta Thunbergs år – nu är det dags för handling i klimatpolitiken. Så beskrivs decennieskiftet av flera experter. 

Klimatprofilen Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatforskning, har kallat det ”sanningens år” för klimatet i sitt vinterprat i P1.

– 2020 är ett viktigt år. Flera avgörande händelser kommer påverka hur mycket svårare eller lättare det blir för internationellt klimatarbete de kommande åren. Sedan får man komma ihåg att det inte står och faller med ett enskilt år, säger Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet.

Expressen har listat ett antal beslut som har en effekt på det fortsatta klimatarbetet.

EU:s gröna giv

I december presenterades inriktningen för EU:s handlingsplan för klimatet, även kallat gröna given eller green deal. Under våren väntar nu ett antal beslut för att klimatpaketet, som omfattar 1 000 miljarder euro under tio års tid, ska omsättas i skarp politik.

– Lyckas man få med sig alla medlemsländerna och en majoritet av parlamentet är det en otroligt stark signal i det internationella klimatarbetet. Det kommer bli en ny normgivare för ambitiös klimatpolitik, säger Björn-Ola Linnér.

En betydelsefull del i handlingsplanen handlar om att stödja omställningen för fattiga och fossilberoende regioner, främst i Östeuropa. Förhoppningen är att kunna betala ut 100 miljarder euro genom en särskild fond för rättvis omställning. 

– Det handlar om att motverka en motreaktion på platser där populistiska partier nu vinner mark. Man hoppas visa att omställningen kan leda till nya, gröna jobb.

EU ska också besluta om en europeisk klimatlag, likt den vi har i Sverige, som slår fast målet om klimatneutralitet år 2050. Det skulle innebära att man har legala förutsättningar att följa upp att vi ligger i linje med klimatmålen.

Dessutom diskuterar man möjligheten att införa koldioxidtullar, som innebär att länder där det inte kostar att släppa ut måste betala en avgift för att sälja sina varor på EU:s marknad. Unionen planerar även ett möte med Kina, där klimatpolitiken kommer ha en viktig roll.

– Kina verkar göra som de vill ändå. Men om det blir tal om nya handelshinder kan det bli ett incitament att visa på höjda ambitioner. 

Kinas femårsplan

I år presenterar Kina en ny femårsplan, nummer 14 i ordningen. Sedan 2011 har landet grönmålat dokumenten med stora satsningar på förnybar energi.

– I verkligheten fortsätter Kina vara det land i världen som släpper ut i särklass mest växthusgaser, och där utsläppen ökar snabbast. Det är lätt att bli bländad av planerna och retoriken, men verkligheten visar att Kina står för inte mindre än två tredjedelar av de globala utsläppsökningarna sedan millennieskiftet, säger Karl Hallding, forskare vid Stockholm Environment Institute (SEI), som studerat Kina i över 30 år.

Enligt honom handlar Kinas klimatpolitik egentligen om att landet vill säkra tillgången till energi i takt med att ekonomin utvecklats. Syftet med Kinas investeringar i vind och sol är att göra landet mindre sårbart, snarare än att värna klimatet.

I internationella klimatsammanhang håller Kina fast vid att man är ett utvecklingsland som har rätt att fortsätta öka sina utsläpp, åtminstone fram till 2030. 

Karl Hallding tror att Kina är en viktig anledning till att frågan om koldioxidtullar nu är tillbaka på EU:s bord. Han är försiktigt optimistisk till att man lyckas pressa Kina genom klimatkrav på handelsområdet.

– Regler för marknadstillträde är det mest kraftfulla verktyg som finns. Om EU kan sluta upp bakom en green deal, där koldioxidtullarna är en viktig byggsten, är det klart att spelplanen förändras. 

Presidentvalet i USA

I november 2020 är det presidentval i USA. Demokraterna har ännu inte bestämt vem som ska utmana Donald Trump, men det står klart att klimatfrågan är prioriterad bland kandidaterna. Dagen efter valet kan landet formellt lämna Parisavtalet, och Demokraterna har lovat att stoppa detta om de kommer till makten. 

Enligt Björn-Ola Linnér är presidentvalet betydelsefullt för klimatfrågan – men inte avgörande. 

– Även om Trump blir återvald vill en majoritet amerikaner se höjda ambitioner på klimatområdet. Man kan nog se en effekt av det i delstatsval och i andra lokala val. Många platser i senaten och representanthuset står på spel, som kan svara upp mot en annars bakåtsträvande klimatpolitik. 

– Dessutom står ungefär 70 procent av den amerikanska ekonomin bakom Parisavtalet i dag. Där finns en otrolig kraft för det framtida klimatarbetet.

Om Donald Trump däremot förlorar skulle det ha ett stort symbolvärde kopplat till klimatfrågan, tror Björn-Ola Linnér.

– Det skulle skicka en signal till länder som Australien och Brasilien som just nu är bromsklossar. Blir han återvald blir det i stället en legitimering för den typen av populistiska ledare. 

Klimatmötet i Glasgow

FN:s klimattoppmöte COP26 äger rum i Glasgow i november, en knapp vecka efter presidentvalet i USA. Inför mötet ska alla länder som står bakom Parisavtalet ha presenterat uppdaterade klimatlöften (NDC). 

– Bidraget ska ligga i linje med en utsläppstakt som innebär att man håller uppvärmningen väl under 2 grader och helst 1,5. Men det är inte ett krav. Det handlar om vad länderna är beredda att göra, säger Björn-Ola Linnér.

Att jämföra ländernas planer hjälper också beräkningar av hur nära eller långt ifrån Parisavtalets mål vi ligger.

– Det kommer leda till en ordentlig diskussion, inte minst om hur de stora utsläpparna bör höja sina ambitioner. Men det finns fortfarande inget legalt bindande i detta. 

Samtidigt kommer man fortsatt arbeta med att färdigställa regelboken för Parisavtalets kapitel 6, som handlar om hur länder kan samarbeta för att minska utsläpp. Mötet i Madrid i december avslutades utan att länderna kunde enas.

– Den är viktigt att inte kompromissa Parisavtalet, exempelvis genom dubbelräkning av utsläppsminskningar. Men marknadsmekanismerna är inte avgörande i ambitionen att nå klimatmålen – det är stora strukturomvandlingar, exempelvis EU:s gröna giv, som kommer ha riktiga effekter. 

Beslut om Preemraff

Även i Sverige väntar ett klimatbeslut som kan få betydelse för framtida prövningar av fossila verksamheter. I mars håller Mark- och miljööverdomstolen sin huvudförhandling om utbyggnaden som Preem vill göra i Lysekil, som skulle innebära att oljejätten fördubblar sina utsläpp av koldioxid.

Utbyggnaden skulle också innebära att Sverige riskerar att missa klimatmålen, vilket bidrog till att regeringen i augusti meddelade att man för första gången prövar en verksamhet enbart av klimatskäl. Efter att domstolen sagt sitt kommer regeringen därför göra en egen tillåtighetsprövning, innan man tar något beslut.

Den lägre instansen, mark- och miljödomstolen, gav tidigare grönt ljus till Preemraff eftersom utsläppen ingår i EU:s system för utsläppshandel. Som en del i regeringens nya klimathandlingsplan ska man nu se över all lagstiftning, inte minst i miljöbalken, för att lagar inte ska gå på tvären med klimatmål.

 Greta Thunbergs fem bästa tips för klimatet:

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.