Renarnas betesmarker har krympt radikalt under de gångna decennierna, något som forskning vid Sveriges Lantbruks universitet kunnat visa. Bakom de sämre förutsättningarna finns varmare och mer instabila vintrar. Men även skogsbruk, gruvdrift respektive vatten– och vindkraft.
Djuren behöver röra sig över stora arealer för att komma åt betesmark med lav. Det innebär att de korsar vägar och riskerar att bli påkörda.
Trafikverkets beslut om att börja bygga så kallade renodukter innebär därför ökade möjligheter för renarna att hitta föda.
– I ett förändrat klimat med svåra snöförhållanden blir det ju extra viktigt att kunna hitta och kunna komma åt alternativa betesmarker, säger Per Sandström, landskapsekolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, till Vetenskapsradion.
Bygger 10-tal broar
Ett tiotal renodukter ska byggas i Norrbotten och Västerbotten över E4 norr om Umeå. Placeringarna har utarbetats ihop med renägare. Men det är inte bara landets cirka 4 500 renskötare och de 250 000 renarna som drar nytta av projektet.
Så kallade ekodukter eller faunapassager så som renodukter, finns i flera tappningar världen över, något som Guardian rapporterat om.
Mellan Mölndal och Kungsbacka finns över E6 faunapassager som underlättar för älg och rådjur att passera motorvägen. På Yucatánhalvön har man byggt tunnlar för att jaguarer ska kunna passera under vägarna. I peruanska Amazonas har man byggt hängbroar för att underlätta för piggsvin och veckelbjörn att ta sig förbi gasledningar. Och på Julön har man byggt flera vägbroar för att möjliggöra de röda krabborna Gecarcoidea natalis årliga vandringar.
Broarna och passagerna minskar risken att kollidera med djuren. Samtidigt som viltolyckorna väntas minska, kan djurens utökade habitat förbättra djurstammens genetiska förutsättningar.
I södra Kalifornien planerar man att bygga en faunapassage för att underlätta för pumorna i regionen att röra sig, efter att man sett tecken på inavel.
