Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Dansk studie: Plastkassarna 20 000 gånger bättre än tyg

Förklaringen – så skadas människor och djur av plast i havet.
Den danska rapporten som säger att vanliga plastpåsar har lägst klimatpåverkan delar experterna i två läger.Foto: BERIT ROALD / NTB SCANPIX TT NYHETSBYRÅN
Metta Wiese, hav- och plastexpert WWF.Foto: WWF
Joëlle Rüegg, professor vid Institutionen för organismbiologi, Miljötoxikologi, Uppsala universitet.Foto: Uppsala universitet
Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM.Foto: IKEM
Anna Lilja, projektledare på stiftelsen Håll Sverige Rent. Foto: Andreas Frössberg
Åsa Stenmarck, avfalls- och resursexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet
Den danska rapporten som säger att vanliga plastpåsar har lägst klimatpåverkan delar experterna i två läger.Foto: TT NYHETSBYRÅN
1 / 8

En uppmärksammad dansk studie visar att en tygkasse i ekologisk bomull ger ett 20 000 gånger större avtryck på miljön än en plastpåse.

Resultatet delar forskarvärlden. Lena Lundberg, plastexpert vid Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, tillhör dem som ser rapporten som banbrytande.

– Mångas fördomar om plast kom på skam. Man hade inte väntat sig att plastpåsarna skulle vara bäst, säger hon.

Använder du tygkasse eller plastpåse?

Den 1 maj höjs priset på plastbärkassar till sex-sju kronor styck. Expressen berättade nyligen att Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, räknat ut att om folk i stället för att återanvända plastbärkassar till sopor ska köpa importerade soppåsar av fossil plast kan koldioxidutsläppen öka med 40 procent. 

Det finns också en omstridd rapport från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket, Miljøstyrelsen, från 2018 som pekar på att vanliga plastpåsar har lägst klimatpåverkan. Detta gäller under förutsättning att plastpåsen efter inköp återanvänds som bärkasse eller som soppåse.

– Den allmänna uppfattningen är att tygpåsar är mycket bättre ur miljösynpunkt än vad de är. Men en tygpåse i ekologisk bomull måste enligt rapporten användas varje dag i 55 år för att ha lika låg miljöpåverkan som plastpåsen, säger IKEM:s Lena Lundberg.

Enligt en kartläggning från just Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM, återanvänds tre av fyra plastbärkassar i Sverige som soppåsar och en av fem som bärkassar. Dessutom är 75-80 procent av alla plastbärkassar som tillverkas i Sverige fossilfria. 

Lena Lundberg, ansvarig för plastråvarufrågor på Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM.Foto: IVL
Åsa Stenmarck, avfalls- och resursexpert på IVL Svenska miljöinstitutet.Foto: IVL Svenska Miljöinstitutet. / IVL Svenska Miljöinstitutet.

Plastexperten: Skatten dålig för miljön

Lena Lundberg anser att den nya plastpåseskatten är skadlig ur miljösynpunkt. 

– Vi borde uppskatta och gynna våra klimatsmarta plastpåsar i återvunnen och biobaserad plast, inte som nu hårt beskatta dem. Näringslivet har drivit på utvecklingen för att de ska ha så låg miljöpåverkan som möjligt. Politiken leder nu till ökad miljöpåverkan, resonerar hon.

Åsa Stenmarck är avfalls- och resursexpert på IVL Svenska miljöinstitutet och har varit regeringens särskilda utredare. Hon påpekar att utfallet vid en livscykelanalys på bärpåsar som den man gjort i Danmark beror helt på vad man väljer att titta på.

Enligt danska Miljøstyrelsen behöver man använda en vanlig bomullspåse minst 52 gånger för att det för koldioxidavtrycket ska löna sig att ha en sådan i stället för en plastbärkasse. Och om påsen är av ekologisk bomull, som ger sämre avkastning och därmed kräver ännu mer vatten vid odlingen, så ska man handla med den minst 149 gånger. Räknar man därtill med alla de 15 miljöfaktorer som Miljøstyrelsen bedömer, där bland annat ozonförlust, cancerrisk, partiklar, övergödning i vatten och utarmning av vattenresurser ingår, måste man enligt rapporten nyttja ekotygpåsen hela 20 000 gånger. 

– Det är väldigt högt räknat för bomullspåsarna och resultatet beror på vilken miljöfaktor man bedömer som viktigast, säger Åsa Stenmarck. 

Den danska studien kritiseras för att den inte tar hänsyn till att plastpåsar också hamnar i naturen. Foto: HENRIK ISAKSSON/TT

Den danska studien har dock inte räknat på den påverkan som plastpåsar som hamnar i hav och marker orsakar, framhåller Joëlle Rüegg som är professor i miljötoxikologi vid Uppsala universitet. 

– Ett stort problem är när icke-nedbrytbar plast kastas i naturen och sönderdelas i mindre och mindre bitar. Det påverkar djur och kanske även människor, inte minst när de de små plastbitarna kommer tillbaka till oss i matkedjan, säger hon.

”Skräprapporten 2019” från stiftelsen Håll Sverige Rent visar förvisso att antalet plastpåsar som skräpar ner de svenska stränderna har halverats, men det är bara ett mått på de stränder som stiftelsen har kartlagt. Det finns inga nationella data på nedskräpning.

– Och det här är en global fråga som inte bara påverkas av förhållanden i Danmark och Sverige. Hela världen måste minska på användningen av plast, säger professor Joëlle Rüegg.

Professorn: Kemikalier läcker ut

Ett annat dilemma som den danska rapporten förbiser är enligt professorn de kemikalier som läcker ut i naturen under förbränning eller återvinning av plastpåsar. 

– Det är förstås bra att plasten återvinns och blir till nya produkter. Men många av de här kemikalierna vill vi inte ha någonstans. Då är det bättre att ha med sig en tygpåse till affären och använda den många gånger. I många andra länder är man bättre på att se till att kunderna har med sig egna behållare och påsar till butikerna. Jag önskar att man i Sverige också ökar sådana möjligheter, säger Joëlle Rüegg.

Argumentet från IKEM om att svenska konsumenter nu hänvisas till importerade soppåsar av fossil plast ger miljötoxikologiprofessorn inte heller mycket för:
– Det är ju ingen naturlag att vi måste importera sådana påsar. Givetvis skulle det vara möjligt att göra svenska, tunna varianter av återvunnen plast.

Joëlle Rüegg, professor vid Institutionen för organismbiologi, Miljötoxikologi, Uppsala universitet.Foto: Uppsala universitet
Anna Lilja, projektledare på stiftelsen Håll Sverige RFoto: Andreas Frössberg

Anna Lilja som är projektledare på Håll Sverige Rent är även hon kritisk till den danska rapporten och menar att man inte tagit hänsyn till nedskräpningsaspekten.

- Nedskräpningsaspekten är jätteviktig, i synnerhet när det gäller just plastpåsar och liknade förpackningar av plast som vi använder en kort stund och sedan vill bli av med. Nedskräpningen påverkar vår miljö och djurlivet negativt, säger Anna Lilja. 

Världsnaturfonden WWF är inne på samma linje och rekommenderar den medvetna konsumenten att i första hand använda de kassar man har hemma, oavsett om dessa är av plast, papper eller tyg. 

– Dessutom kan nedskräpningen av plast generellt, utöver att ge skador på växt-och djurliv, ha påverkan för människors vistelse i naturen. Vi tycker att man även kan lyfta den negativa ekonomiska påverkan nedskräpningen orsakar på näringar såsom fiske, säger Metta Wiese som är expert på hav och plast på WWF.

Metta Wiese, hav- och plastexpert WWF.Foto: WWF

Åsa Stenmarck på IVL Svenska miljöinstitutet konstaterar att frågan är komplex, men det finns enligt henne en bra grundregel: 

– Det viktigaste vi kan fokusera på vad gäller påsar är att se till att använda de påsar som vi har hemma. De flesta har nog flera stycken bomullspåsar, nylonkassar, papperspåsar och plastpåsar... Vi bör också sätta fokus på vad vi stoppar i påsen när vi handlar.

Finns även fördelar med plast

Lena Lundberg på Innovations- och kemiindustrierna i Sverige håller med om att det är oacceptabelt hur vissa länder i dag hanterar sitt avfall och att plastpåsar bidrar till marin nedskräpning. Hon påpekar att den danska rapporten visst tar hänsyn till nedskräpning, men att man ansåg att effekterna var så försumbara att de inte påverkade resultatet. I studien nämns också eventuellt läckage av kemikalier under förbränning och återanvändning av påsar, inflikar Lena Lundberg. Men hon framhåller också att plast behövs i ett hållbart samhälle.

– De är resurseffektiva material som är lätta, starka, ekonomiska och tekniskt hållbara. Plast används och gör nytta i hela samhället; i förpackningar, bilar, kläder, byggnader och inom sjukvården. Dagens användning av plast gör att vi minskar koldioxidutsläppen och energiåtgången i samhället. Skulle vi ersätta dagens användning av plast i Europa med andra material, där det går, så skulle till exempel utsläppen av växthusgaser öka med 61 procent och vikten på produkterna skulle öka med ca 274 procent, säger hon.

Så mycket plastbärkassar använder vi

   EU:s mål är att varje person förbrukar max 40 plastbärkassar i slutet av år 2025. 

   Målet för 2019 är 90 stycken per person. 

   2018 låg förbrukningen på 102 kassar per person.

Källa: Naturvårdsverket  

Den danska studien om plastbärkassar kontra tygpåsar

Vanliga plastbärkassar av så kallad LDPE-plast ger lägst klimatpåverkan, förutsatt att de återanvänds som bärkassar eller soppåsar.

Vanliga bomullspåsar ska användas minst 52 gånger för att kompensera för koldioxidutsläppen vid tillverkningen – och om man tar hänsyn till 15 olika miljöområden behöver de användas minst 7 100 gånger.

Ekologiska bomullspåsar ska användas minst 149 gånger för att det klimatmässigt ska löna sig att ha sådana i stället för plastbärkassar. Väger man in alla 15 miljöfaktorerna i studien behöver de här påsarna i stället användas hela 20 000 gånger

Källa: Rapporten Life cycle assessment of grocery carrier bags, Miljøstyrelsen. 

Nya plastpåseskatten

1 maj höjs priset på plastbärkassar till sex-sju kronor styck. Fruktpåsar i plast ska kosta 30 öre. 

Enligt beräkningar får svenska staten bara i år in 2,1 miljarder kronor på den nya plastpåseskatten.

Man tror att prishöjningen kommer att leda till att användningen av plastpåsar minskar med 30 procent. 

Källa: Regeringen 

Plastbärkassarna kommer att kosta sex-sju kronor styck från 1 maj.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.