Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Bolund (MP): Inga problem att ha apelsiner i pappåse

Mer än 150 miljoner ton plast flyter i haven
Per Bolund (MP) är positiv till den nya skatten.Foto: SVEN LINDWALL
Frukt kan bäras i pappåsar, föreslår ministern.Foto: RICKARD KILSTRÖM

Snart väntas en plastkasse i matbutiken kosta sex-sju kronor.

Samtidigt införs en skatt om 30 öre på små påsar för frukt och grönt.

Per Bolund (MP) är positiv till den nya skatten.

– I min butik har man börjat ha pappkassar till frukten i stället för de här vanliga plastpåsarna. Det är inget större problem för mig att ha mina apelsiner i en pappåse, säger biträdande finansministern.

Skatten på plastbärkassar ligger på tre kronor och lagen är formulerad så att tillverkare och importörer betalar – men i slutändan väntas priset för konsumenterna öka, spår branschorganisationerna.

Det innebär att bärkassar som i dag kostar mellan två och tre kronor i butiken kommer kosta sex-sju kronor från 1 maj.

Per Bolund (MP) tror också att priset kommer öka.

Hur ser du framför dig att det kommer bli i butikerna?

– Det är egentligen inte min sak att avgöra. Men lägger man en skatt på de kassar som importeras är det rimligt att det kommer öka priset. 

– Vi vill minska användandet och få människor att tänka efter, så att man använder sin plastkasse flera gånger eller alternativ till plastkassar, säger finansmarknadsministern.

Enligt Svensk dagligvaruhandel är det fortfarande oklart hur butikerna ska förhålla sig till skatten om 30 öre på de små plastkassarna, som i dag finns gratis till frukt och grönsaker.

Borde man helt skippa plastpåsar till frukt och grönsaker?

– Nej, det där ingår inte i förslaget, utan det vi säger är att det måste kosta en summa för att använda plastkassar. Då får man avgöra själv om man tycker att det är befogat, om man har ett så starkt behov av plastkassar att man är villig att betala den kostnaden. Det är en fördel mot alternativet, där man i många länder förbjuder plastpåsar. Nu har man möjlighet att använda plastkassar men då får man betala för det.

”Inga problem att ha apelsiner i pappåse”

– I min butik har man börjat ha pappkassar till frukten i stället för de här vanliga plastpåsarna. Det är inget större problem för mig att ha mina apelsiner i en pappåse. När vi tar ut en avgift kommer många bra lösningar att växa fram. 

Alternativ, som pappkasse eller tygkasse, är inte heller optimala ur miljöhänsyn. Det blir väldigt svårt att göra rätt som konsument. Hur ska man tänka?

– Det beror på. Det har blivit en viss förvirring kring ur vilket perspektiv man mäter miljöpåverkan. Men plastpåseskatten är i syfte att minska problem med nedskräpning. Där vet vi på global nivå att plastanvändningen medför stora problem. Där måste vi föregå med gott exempel och visa att vi kan minska behovet av plast. Vi har kommit överens alla EU-länder att vi ska minska användningen av plastkassar. Antingen får man förbjuda dem helt och hållet, eller göra som vi gör och ta ut en avgift. Vi tror att det är ett effektivare sätt at nå målen.

Vad tycker du att man ska använda i stället när man handlar?

– Det är inte min sak att säga till konsumenterna. Det finns många olika sätt. Ett högre pris kan göra att man värdesätter plastkassen mer och använder den fler gånger. Det är väldigt bra ur miljösynpunkt. Sedan är det viktigt att påpeka att vi inte har skatt på plastpåsar som man köper på rulle och som används för sopor eller hundbajspåsar. De kräver ofta mindre material än en större plastbärkasse som man köper i affären. Det är en miljöfördel om man går över den typen av påsar.

En stor del av plastbärkassarna som finns i livsmedelsbutikerna är tillverkade av förnybar plast snarare än fossilplast. Är det inte bättre att uppmuntra utvecklingen av icke-fossil plast snarare än att beskatta påsarna?

– Jo, det gör vi på olika sätt. Inte minst genom att ta betalt för kostnaderna när man använder fossil råvara. Där är det viktigt att skilja på olika miljöproblem. Ur nedskräpningssynpunkt och effekterna i naturen är det ofta lika illa oavsett om det är biologiskt material eller fossilt. Vi har problem med nedskräpning. Det löser man inte genom att gå över till förnybara råvaror. Vi behöver minska plasten totalt sett i samhället. Det gäller både engångsplast och plastpåsar.

Drar in 2,1 miljarder kronor

Enligt regeringen beräknas den nya skatten dra in 2,1 miljarder kronor till statskassan nästa år, och då är det bara en delårseffekt från 1 maj. Branschorganisationerna dömer ut skatten på platspåsar som ett sätt för regeringen att jaga skatteintäkter i en del av den så kallade gröna skatteväxlingen, som syftar till att beskatta sådant som är miljöfarligt.

Borde man inte beskatta stora industrier och företag i stället för att straffa konsumenter i den gröna skatteväxlingen?

– Vi har system för att ta betalt för miljöpåverkan från stora företag också. Både koldioxidskatt och EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Det är inte alls så att vi inte styr de stora aktörerna mot minskad miljöpåverkan. Här är det uppenbart för de flesta att plastskräp är ett stort problem i stadsmiljön och naturen. Plastskräp bryts ner till mikroplaster som sedan finns i allt från vårt dricksvatten till polarisarna och den marina miljön, där fiskarna som vi äter lever. Vi har en uppgift att minska plastbelastningen i vår natur. Där tror jag att människor ser att vi måste ändra våra vanor och få mer hållbara sätt att transportera våra matvaror på, säger Per Bolund.

Därför är det farligt med plast i havet:

Förklaringen – så skadas människor och djur