Enligt Naturvårdsverket blir 46 procent av alla de plastförpackningar som används i Sverige till nytt material. Den siffran rapporterades till EU tidigare i höstas.
Men enligt Sveriges Radio stämmer den inte.
Ekot har gjort en egen granskning och kommit fram till att enbart knappt 20 av de plastförpackningarna som används i Sverige blir till ny plast.
Resten eldas upp.
Liten andel plast återvinns
Räknar man bort företagen och bara ser till hushållens plaståtervinning är siffran ännu lägre: runt 10 procent, enligt granskningen.
– Jag tänker att Sverige är väl inte kriminella, men väldigt nära. Svensk statistik på detta område är inte bra, säger Peter Sundt, ordförande för plaståtervinnarnas europeiska branschorganisation EPRO, till Ekot.
Skillnaden mellan beräkningarna beror, enligt Ekot, på att Naturvårdsverket har räknat på färre plastförpackningar. Myndigheten uppges ha missat 150 000 ton plast som hamnat i soporna och aldrig registrerats.
Naturvårdsverket och Ekot räknar olika
Men Naturvårdsverket försvarar sin beräkning.
– Siffrorna är inte felaktiga på den grunden som vi beräknar i dag, säger Jon Engström, chef för myndighetens återvinningsenhet, till Ekot och fortsätter:
– Det är två olika mätmetoder helt enkelt.
Utöver de plastförpackningar som kastas i soporna går även mer än hälften av plasten som faktiskt läggs i återvinningen till förbränning, enligt Ekot. Där blir den energi i stället för ny plast.
Naturvårdsverket räknar – till skillnad från Ekot – även den uppeldade, återvunna plasten som materialåtervunnen. Det är tillåtet enligt EU:s regler.
Sverige har som nationellt mål att återvinna minst 30 procent.
