Är kvinnor mer klimatsmarta än män?

Arnold Schwarzenegger blev som Kaliforniens guvernör en stark röst i klimatdebatten. Det var han som fick Martin Hultman, docent i vetenskaps-, teknik- och miljöstudier vid Umeå universitet och verksam vid Chalmers, att öppna ögonen för klimat kopplat till maskulinitet. 

– Han stod för en manlighet som jag uppfattade stod i kontrast med den svenska idén om klimatarbete, ändå var han väldigt populär här. Han hade ett stort engagemang men vände sig alltid till tekniska lösningar som exempelvis elbilar, solceller och CCS (att fånga in och lagra koldioxid, Reds anm.) för att lösa klimatkrisen, säger Martin Hultman.

Den typen av manlighet kallar han ekomoderna maskuliniteter och handlar om att ta klimatkrisen och andra miljöutmaningar på allvar, men att vända sig till tekniska och nationalekonomiska lösningar i stället för att jobba med förändringar i lagstiftning, investering och beteenden.

Inkomst en viktig klimataspekt

Anna Kaijser, forskningssekreterare på Formas miljöavdelning, har tidigare studerat miljö och klimat ur ett intersektionellt perspektiv där hon tittat på hur faktorer som genus, inkomst, ålder och sexualitet samverkar med varandra.

Hon menar att genus är en viktig fråga i många klimataspekter, men att det också hänger väl ihop med inkomst.

– Forskningen säger att män generellt står för en högre andel utsläpp på grund av sin livsstil. Väldigt generaliserande äter män mer kött, kvinnor äter mer vegetariskt. Kvinnor shoppar mer kläder och hygienprodukter och män mer tekniska prylar. Män kör mer bil och kvinnor använder sig mer av kollektiva transporter. Men det finns ett linjärt samband mellan inkomst och ekologiskt fotavtryck. I länder som är mer jämställda ser vi att kvinnor också ökar sina utsläpp, säger Anna Kaijser.

Varför är kvinnor mer villiga att göra beteendeförändringar än män?

– Feministiska forskare menar att det har med könsnormer om omhändertagande att göra. Kvinnor är uppfostrade med att ta stort ansvar för familj och människor runtomkring sig – ett ansvar som sträcker sig till planeten. Attitydundersökningar visar att kvinnor känner sig mer personligt ansvariga och vill hitta personliga lösningar och åtgärder, säger Anna Kaijser.

Tre maskulinitetsnormer

Martin Hultman har i sin forskning analyserat klimatfrågan i böckerna Discourses of Global Climate Change, Den inställda omställningen, Ecological Masculinities och Naturens rättigheter. Arbetet mynnade ut i tre maskulinitetsnormer för att bättre förstå hur män tar till sig klimatforskning och se hur män kan vara en positivt bidragande faktor i klimatomställningen.

– Klimatforskning visar att vi inte kan fortsätta leva som vi gör i dag. Vi behöver göra förändringar vi inte har sett tidigare och det ifrågasätter de ofta äldre, industrimoderna männens livsverk. Män som sitter på många tunga positioner i samhället i dag, förklarar Martin Hultman.

Människor matas med klimatförnekande budskap

Martin Hultman, vars forskning är en del av GENIE, en större satsning på jämställdhet vid Chalmers, säger att flertal studier och Sifoundersökningar visar att den yngre generationen är mer villiga att förändra sitt beteende till förmån för klimatet. Samtidigt visar en amerikansk studie att både den yngre och den äldre generationen i hög grad matas med klimatförnekande budskap från sociala medier. Här ser han två viktiga förklaringar.

– Den ena är att storbolag inom fossil industri finansierar spridning av klimatförnekelse. Den andra att dessa budskap plockats upp av högernationella partier med konservativa värderingar som lockar till sig väljargrupper genom att vara anti-klimat. 

Studien från USA visar att hälften av artiklarna som sprids i medier är klimatvetenskap och hälften klimatförnekande budskap. 

– Även i Sverige finns en stark trend av högernationella åsikter i sociala medier med bland annat klimatförnekande argument. Vi har nyligen påbörjat en studie som ska undersöka hur detta påverkar olika generationer, säger Martin Hultman.

”Bilden av mannen som härskare skapar elände”

För att fler män ska ta sig an klimatproblematiken anordnar organisationen Män samtalsworkshops på ämnet, byggt på forskning av bland andra Martin Hultman. 

– Bilden av mannen som härskare över både kvinnor och naturen skapar så mycket elände. Det saknas trygga rum för män att reflektera över frågor som klimatet. Män är väldigt tränade i att antingen tänka tekniska lösningar eller att stänga av känslor när något bli övermäktigt. Här tränar vi på att ta in klimatkrisen och faktiskt känna den oro som de flesta av oss bär på, säger Vidar Vetterfalk, internationell projektledare på Män med fokus på maskulinitet, miljö och klimat.   

Att samtalsgrupperna i första hand når de som redan är intresserade av frågan ser Vidar Vetterfalk som ett första steg till förändring. 

– Syftet är att ge dem stöd, forum och metoder för att bli starkare i sitt engagemang. Ett engagemang som sedan kan sprida sig till kompisar, kolleger och föräldrar så att fler män vågar bryta normer och tänka nytt. 

Inför klimattoppmötet i New York i september lanserar Män samtalsmaterial med samtalsmallar som de sprider i sina globala nätverk för att fler män ska ges möjlighet att diskutera klimatfrågan med andra män.