Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Antalet klimatflyktingar rusar – men Sverige saknar plan

Expressen Klimat tar er med till Stilla havets atoller som hotas när världshaven stiger.
Nyadim Kuol, 67 år, i Sydsudan, bor kvar i hyddan hon föddes i. Förr om åren var fälten fyllda med majs medan det i dag knappt finns några plantor kvar. Översvämningar har tagit det mesta av skörden samt att kor och getter äter av de plantor som finns kvar. Även larver och insekter äter av skörden. Drygt tio majskolvar på ungefär lika många kvadrat meter är allt som finns kvar. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
En cyklon slog till mot Mozambique i mars. Stora delar av Bozi låg under vatten. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Kullarna är renrakade från träd och jordskred blir allt mer vanligt. – Det var ingen bra skörd. Det är solen! För mycket sol. Skörden ger inte ens hälften mot vad det borde ge, säger Azi Felly på Haiti som pressar sockerör till vatten för kaffeproduktion. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Han Island är en atoll i Stilla havet, utanför kusten i Papua Nya Guinea. Myndigheterna har börjat evakuera invånarna på ön till fastlandet. Längs med öns strandlinjer ligger massor med träd som fått ge vika för havets krafter. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
– Inom EU är migrationsfrågor svåra att förhandla, det finns inget politiskt intresse. Inte heller svenska politiker har visat något större intresse, säger Elin Jakobsson, forskare Utrikespolitiska institutet som arbetar med en rapport om klimatmigration. Foto: Utrikepolitiska Institutet / Pressbild
– Migrationsverket har i dagsläget ingen analys av den här frågan, men kommer under det närmsta året att utöka sin bevakning, säger Linn Nilsson på Migrationsverkets presstjänst. Foto: Migrationsverket / Pressbild
– Problemet är att vi fortfarande tänker i stuprör - klimat, migration och beredskap för sig, säger Deniz Butros, konsult på 2050 Consulting. Foto: Fredrik Hjärling / Pressbild
1 / 8

Stigande havsnivåer och mer intensiva stormar har gjort frågan om klimatflyktingar mer aktuell än någonsin. 

Under 2018 migrerade över 17 miljoner människor på grund av klimatförändringar – och siffran väntas stiga. 

Trots det saknar Migrationsverket beredskap. 

Klimatflyktingar är en effekt av den globala temperaturökningen. När FN:s klimatpanel IPCC publicerade sin senaste rapport om världshaven blev det tydligt att den snabba issmältningen och en stigande havsnivå sätter miljontals människors liv i fara. Redan i dag, och än mer framöver. Vissa länder och områden kan till och med bli obeboeliga, främst mindre ö-nationer och låglänta kustområden.

Elin Jakobsson, forskare på Utrikespolitiska institutet, arbetar just nu med en rapport om klimatdriven migration för tankesmedjan Fores, som ska publiceras i slutet av året. Hon har studerat området i tio år. 

– Det är svårt att skapa en politik runt frågan då det är en stor och mångfacetterad grupp människor. De flyr på grund av klimatförändringarna. Men spannet är stort – från frivilligt till påtvingat, tillfälligt till temporärt, från naturkatastrofer som stormar och översvämningar till gradvisa förändringar som torka och förlorade ekosystemtjänster, säger Elin Jakobsson.

Sveriges beredskap för klimatmigranter

Migrationsverket har inte analyserat frågan.

Myndigheten hänvisar framtida behov av att anpassa lagen till lagstiftaren.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson avböjer att kommentera.

Den tillfälliga utlänningslagen som trädde i kraft 2016 strök miljökatastrof som skäl.

Ögonöppnare för svenska politiker

Rapporten som Elin Jakobsson arbetar med har som syfte att öppna ögonen på svenska beslutsfattare. Diskussionerna i dag sker på FN och EU-nivå, även om dem även där är frånvarande, berättar Elin Jakobsson. En fråga hon tittar närmare på är vilken roll klimatdriven migration kan få i ett EU-gemensamt asylsystem.

– Inom EU är migrationsfrågor svåra att förhandla, det finns inget politiskt intresse. Inte heller svenska politiker har visat något större intresse. Men jag tror att den kan väckas i den nuvarande klimatdebatten. 

Flyktingläger utanför Herat, Afghanistan. Hit har människor flytt på grund av torkan. Det har inte kommit någon nederbörd på länge i provinsen där de bor. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Även om all migration i dag oftast sker inom det egna landet, eller till närliggande länder, säger Elin Jakobsson att klimatmigration kan bli en aktuell fråga för svensk lagstiftning.

– Klimatförändringarna sker i dag i så snabb takt och hela nationer kan drabbas. Vi ser exempelvis att ö-nationerna i Stilla havet kan sluta existera, och Sydostasiens deltaområden är hårt drabbade. Likaså Bangladesh, som redan är tätbefolkat, och ökenområden i Asien och Afrika. Tillsammans med karibiska ö-världen utgör dessa områden så kallade hotspots som kommer att drabbas av fler och svårare naturkatastrofer som bränder och stormar.

Definitionen av klimatflykting

• Det finns ingen enhetlig definition för klimatflyktingar. Det beror på att gruppen inte ingår i FN:s flyktingkonvention. 

 

• FN:s migrationsorganisation, IOM, har en arbetsdefinition. Innebörden:

Miljömigranter är personer eller grupper som tvingas lämna sina hem eller väljer att göra det, temporärt eller permanent, på grund av plötsliga eller långsiktiga miljöförändringar, som har en negativ påverkan på deras liv eller levnadsvillkor.

Bristande lagstiftning

Frågan har diskuterats länge, inom bland annat FN:s migrationsorganisation IOM, men är fortfarande ganska abstrakt. Det tror Elin Jakobsson beror på att många politikområden är inblandade. Den rör klimatpolitik såväl som flykting-, utvecklings- och säkerhetspolitik. 

Det finns inte heller någon internationell lagstiftning för klimatflyktingar, då de inte inkluderas i FN:s flyktingkonvention. Men trots att klimatmigranter inte ses som flyktingar enligt lag, faller ansvaret för dem under FN:s flyktingsorganisation UNHCR.

Klimatmigration är också komplex, främst när det handlar om långsiktiga klimatförändringar. Att ett område blir drabbat av en cyklon eller jordbävning är tydligt. Men när förändringarna sker gradvis är situationen en annan. Det kan exempelvis handla om att ekosystemtjänster som levererar dricksvatten, mat och energi försvinner.

– Den migrationen är ofta tätt sammanvävd med ekonomisk och urbaniserad migration. Men också med väpnade konflikter. I Syrien och Sydsudan ser vi att klimatförändringar påverkar resursbristen, vilket leder till väpnade konflikter, förklarar Elin Jakobsson. 

John Khong Joak, 62 år, Sydsudan, fiskar i träsket för att föda sin familj. Han berättar att vattnet växer igen mer och mer. Det blir svårare att fiska och fisken dör när algväxterna ökar. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Den lilla staden Tangier, som ligger på en ö utanför Virginia i USA, kan behöva utrymmas inom 30 år på grund av att ön sjunker och havsnivån stiger. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM
Ben Dunivan, 12, fastnar med sin cykel i vattenmassorna på Tangier Island. Foto: NICLAS HAMMARSTRÖM

Deniz Butros, konsult på 2050 Consulting, har tidigare arbetat med migration inom EU-parlamentet och arbetat som energi- och klimatstrateg på länsstyrelsen Södermanland. När hon skrev sin uppsats om klimatdriven migration gjorde hon praktik på Migrationsverket 

Hon säger att Migrationsverket inte arbetar med frågan överhuvudtaget då det inte är ett regeringsuppdrag. 

– Problemet är att vi fortfarande tänker i stuprör – klimat, migration och beredskap för sig – trots att det finns en stor potential att arbeta med frågan inom länsstyrelserna. Både Sverige och EU behöver titta närmare på detta eftersom de snabba klimatförändringarna sätter människors inkomster och arbetstillfällen på spel vilket kommer att driva på den internationella migrationen, säger Deniz Butros. 

Migrationsverket saknar analys

Linn Nilsson på Migrationsverkets presstjänst hänvisar till myndighetens uppdrag att tillämpa gällande lagstiftning. Den tillfälliga utlänningslagen som trädde i kraft 2016 strök miljökatastrof som skyddsstatus. Framtida behov av att anpassa lagen hänvisar hon till lagstiftaren.

– Migrationsverkets omvärldsbevakning fokuserar på vad som påverkar migrationen till Sverige och drivkrafterna bakom den. Vi har inte sett några större migrationsrörelser till Sverige som är direkt relaterade till naturkatastrofer. Miljöpåverkan kan dock ha en indirekt påverkan för asylsökande, det vill säga att miljöpåverkan kan sammanfalla med andra grunder för att ansöka om asyl, säger Linn Nilsson. 

Hon säger att migration, oavsett orsak, oftast sker till flyktingarnas närområde.

– Migrationsverket har i dagsläget ingen analys av den här frågan, men kommer under det närmsta året att utöka sin bevakning. Skulle vi dessförinnan se ett förändrat rörelsemönster genom Europa till Sverige kopplade till naturkatastrofer är det någonting som Migrationsverket kommer att kunna bevaka och analysera, säger Linn Nilsson.

Expressen har sökt kommentar från justitie- och migrationsminister Morgan Johansson som avböjer att kommentera. 

Så många flydde i fjol

IDMC för statistik över intern klimatmigration. Enligt deras data migrerade 17,2 miljoner människor 2018, en lägre siffra än tidigare år. Men deras halvårsrapport för 2019 visar att siffran nu stiger. 7 miljoner människor har flytt på grund av förödelse mellan januari och juni – den högsta delårssiffran de hittills uppmätt. Enligt deras beräkningar kan slutsiffran för 2019 landa på 22 miljoner klimatmigranter. 

Extrema väderhändelser, främst stormar och översvämningar, är de främsta anledningarna. Enbart cyklonerna Fani och Idai låg bakom mer än fyra miljoner människors förflyttning. 

Nya interna förflyttningar på grund av förödelse år 2013-2018 och scenariet för 2019 utifrån IDMC:s delårsrapport. Foto: IDMC:s rapport Internal Displacement from January to June 2019

Men både FN:s migrationsorganisation IOM och Elin Jakobsson menar att dessa siffror är svåra att beräkna och antagligen underskattade då de enbart fångar upp människor som förflyttar sig inom det egna landet och inte omfattar alla klimatsituationer. 

– Siffrorna är en uppskattning och det är många situationer som inte omfattas, bland annat småskaliga upprepande katastrofer, säger Ileana Sinziana Puscas, programchef på IOM:s avdelning för migration, miljö och klimatförändringar. 

250 miljoner om 30 år

Enligt Elin Jakobsson vet vi varifrån människor flyr, men inte vart de kommer att ta vägen. Om och när den egna hemstaten blir oförmögen att ta hand om sin befolkning på grund av klimatförändringar, exempelvis ö-nationer som dränks på grund av en stigande havsnivå, ställs hela den globala lagstiftningen runt klimatmigranter på sin spets. När en internationell gräns korsas blir frågan än mer komplex.  

Här är det i dag upp till länder att själva visa humanitärt skydd. Exempelvis nämner Elin Jakobsson att Nya Zeeland har en nationell policy som i vissa fall ger tillstånd för människor som flyr från Stillahavsöarna. 

FN har tidigare talat om att 250 miljoner människor kan vara på flykt på grund av klimatet år 2050. En rapport från Världsbanken 2018 nämner 140 miljoner människor samma år – enbart från Sydasien, Latinamerika och de afrikanska länderna söder om Sahara. 

I dag är flesta aktörer försiktiga med framtida uppskattningar, säger Elin Jakobsson. Antalet klimatmigranter beror på hur allvarliga konsekvenserna av klimatförändringarna blir och hur de mest utsatta samhällena hinner anpassa sig.

År 2015 försökte flera aktörer få in frågan om klimatmigration i Pariavtalet. Efter diskussioner bildades en arbetsgrupp som ska utreda frågan. I samband med klimattoppmötet i New York i september hölls ett särskilt möte om frågan och på de årliga klimatförhandlingarna är det en mindre stående punkt. 

– Det finns ett internationellt skyddsgap för dessa människor. Frågan återkommer ständigt till rättigheter, och då kommer vi tillbaka till lagstiftningen. Så länge det inte finns ett internationellt ramverk som ger skydd åt de som flyr på grund av klimathändelser är rättsläget för dessa grupper väldigt osäkert, säger Elin Jakobsson. 

Sverige strök "miljökatastrof" som skäl

Den tillfälliga utlänningslagen, som trädde i kraft den 20 juli 2016 innebär vissa begränsningar. Bland annat ströks den tredje skyddsstatusen övrigt skyddsbehövande.

 

I paragrafen om övrigt skyddsbehövande (Utlänningslag (2005:716) står följande:

2 a § Med övrig skyddsbehövande avses i denna lag en utlänning som i andra fall än som avses i 1 och 2 §§ befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon:

1. behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller

2. inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof.

 

Källa: Migrationsverket