Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

7 viktigaste punkterna från FN:s klimatpanel

Isberg nära Kulusuk Grönland där issmältningen sker i allt snabbare takt på grund av den globala temperaturökningen. Foto: FELIPE DANA / AP TT NYHETSBYRÅN
Bilder på Aktis från Nasa som beräknade att istäcket nu nått en minimumnivå. Foto: NASA/LINETTE BOISVERT HANDOUT / EPA / TT / EPA TT NYHETSBYRÅN

Havet stiger i allt snabbare takt. Det påverkar livet för miljontals människor på ö-nationer och i bergs- och kustområden. 

Här är de sju viktigaste punkterna i FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport om världshaven som presenterades i dag. 

– Rapporten visar att vi är mitt i klimatkampen och att klimatförändringarna nu sker i snabbare takt. Det kan vara en kamp vi inte kommer att vinna, säger Hoesung Lee, ordförande för klimatpanelen, på en presskonferens.

1. Havsnivån stiger i rekordfart

Glaciärer och isblock, i både polartrakterna och bergsområdena, minskar i massa. Det bidrar till att den globala havsnivån stiger och att världshaven blir varmare.

Under 1900-talet har havsnivån globalt stigit med omkring 15 centimeter. Den nya rapporten visar att den nu stiger mer än dubbelt så snabbt, 3,6 millimeter per år, och att hastigheten ökar.

Havsnivån kommer att fortsätta stiga under århundraden och kan öka 30-60 centimeter år 2100 även om den globala temperaturökningen hålls långt under 2 grader.

Ökar utsläppen kan havsnivån stiga 60-110 centimeter till år 2100.

2. Ö-nationer risker att försvinna

Den stigande havsnivån riskerar att dränka mindre ö-nationer som i dag är hem åt 65 miljoner människor. Det sätter frågan om klimatflyktingar på agendan, skriver IPCC. 

IPCC lyfter också det globala beroendet av världshaven, Arktis och Antarktis för mat, vatten, energi, handel och transporter. Men också deras betydelse för rekreation och turism, kultur och identitet

IPCC:s senaste rapport

Specialrapporten om haven och kryosfären i ett förändrat klimat publicerades den 25 september 2019.

Under två år har 104 forskare från 36 länder sammanställt den aktuella vetenskapen.

Rapporten består av sex kapitel och har referenser till 6 981 publikationer. Expertgranskare i 80 länder har lämnat över 30 000 kommentarer.

3. Miljontals människor i kust- och bergsområden påverkas

Även de 680 miljoner människor som lever i låglänta kustområden påverkas då rapporten visar en ökad risk för högvatten med översvämningar som följd.

I höga bergsområden lever i dag 670 miljoner människor. Den snabbare glaciärsmältningen ökar risken för jordskred och raviner. Den riskerar också vattentillgången och påverkar jordbruk. 

4. Mer stormar och översvämningar

En högre havsnivå bidrar till fler och mer intensiva stormar och ökar risken för översvämningar och tropiska cykloner.  

Rapporten indikerar att en temperaturökning, oavsett grad, bidrar till att väderhändelser som tidigare inträffat en gång per århundrade kommer att inträffa årligen i många regioner, redan vid 2050. 

5. Havens ekosystem kollapsar

Tills i dag har havet tagit upp mer än 90 procent av överskottsvärmen i klimatsystemet. År 2100 beräknas havet ta upp två till fyra gånger mer värme än från 1970-talet tills i dag om den globala temperaturökningen inte överstiger två grader. Ökar utsläppen kan havet ta upp fem till sju gånger mer värme än tidigare. 

Ett varmare hav påverkar korallreven och fiskpopulationen och bidrar till förändringar för flera marina arter. Rapporten pekar på fiskpopulationen kommer att minska i tropiska regioner och öka i Arktis. 

6. Arktis permafrost tinar 

Havsisen i Arktis blir tunnare. Om den globala temperaturökningen stannar vid 1,5 grad, jämfört med förindustriell tid, kommer Arktiska oceanen endast vara isfri i september (den månad med minst is) vart hundrade år. Stiger den globala temperaturökningen till 2 grader kommer det att hända vart tredje år. 

Permafrosten är i dag en stor kolsänka och tinar den kan en stor mängd koldioxid och metan släppas fri i atmosfären. 

Den arktiska regionen är i dag hem åt fyra miljoner människor. Många av dem, främst urbefolkningar, har redan behövt anpassa sina liv på grund av ett förändrat klimat.

7. Behov av klimatanpassning och forskning i klimatbeslut

För att människor boende i riskområden inte ska drabbas allt för hårt krävs stora investeringar i klimatanpassningsåtgärder, både tekniska och ekosystembaserade.

På IPCC:s presskonferens lyfte forskarna vikten av att rapporten används i alla politiska klimatförhandlingar och beslut som rör klimatfrågan. 

Kommande rapporter från IPCC

Just nu pågår det sjätte arbetsprogrammet (Assessment Report 6, AR6) inom IPCC. 

 

AR6 omfattar en metodrapport, tre specialrapporter samt en huvudrapport. Den sistnämnda består av tre omfattande delrapporter ”Den vetenskapliga grunden” som publiceras i april 2021, ”Att begränsa klimatpåverkan” som kommer i juli 2021 ”Effekter, anpassning och sårbarhet” som lanseras i oktober 2021.

 

Den nya rapporten är den tredje av specialrapporterna. Den första Global uppvärmning på 1,5 grad publicerades i oktober 2018 och den andra  Klimatförändringar och marken lanserades i augusti i år. 

 

De olika rapporterna sammanställs sedan i en syntesrapport som publiceras 2022.