Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

1,5 eller två grader – så stor är skillnaden

I bland annat i Arktis är temperaturökningen snabb. Foto: LAURA RAUCH / AP TT / NTB SCANPIX
Ola Hansén, klimatexpert WWF, Världsnaturfonden. Foto: PRESSBILD / PRESSBILD

Skillnaden mellan 1,5 och två graders temperaturökning kan ha stor betydelse för jordens framtid, visar klimatforskningen.

– Det krävs en ansträngning som mänskligheten aldrig har gjort tidigare, säger Ola Hansén på Världsnaturfonden WWF.

Människan har fram till i dag troligen orsakat en global uppvärmning på cirka en grad jämfört med före industrialiseringen, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Vi ser redan nu konsekvenser i form av fler och mer intensiva extrema väderhändelser som värmeböljor, skogsbränder och orkaner.

Den nuvarande ökningstakten beräknas vara omkring 0,2 grader per decennium. I många områden, bland annat i Arktis, är den betydligt snabbare än så.

Parisavtalet, som trädde i kraft i november 2016, slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 grader.

För att nå dit krävs, enligt IPCC, att utsläppen av växthusgaser minskar med omkring 45 procent till 2030 och att de är nere på noll senast 2050.

”Större kostnader och stora utmaningar”

Målet på 1,5 grader är möjligt, men det krävs en ansträngning som mänskligheten aldrig har gjort tidigare, menar Ola Hansén, senior rådgivare på Världsnaturfonden WWF.

– Det är som att alla länder samtidigt skulle sätta en människa på månen. Men om vi inte gör ansträngningen nu för att försöka klara målet leder det till ännu större kostnader och väldigt stora utmaningar framöver.

Världsnaturfonden har tagit fram en tabell med tydliga exempel på vad olika grader av uppvärmning innebär för bland annat, mat- och vattentillgång, havsnivå och isar och biologisk mångfald.

De följder som 1,5 graders uppvärmning kan leda till är nog så allvarliga. 

46 miljoner kan förlora sina hem

Världsnaturfonden nämner som exempel att 46 miljoner människor i världen riskerar att få sina hem bortspolade, och extrema värmeböljor kan bli mer än tre gånger så vanliga som i dag.

Men det är stor skillnad mellan 1,5 grader och två grader, något som IPCC slog fast i en specialrapport förra året.

Vid 1,5 grader kommer 700 miljoner människor att utsättas för extrema värmeböljor minst en gång vart tjugonde år. Vid två graders uppvärmning beräknas de bli två miljarder.

Alla korallrev kan dö

En annan trolig konsekvens vid två grader är att alla korallrev dör.

– Det är både effekten av höjda temperaturer, men också den försurning av haven som sker, säger Ola Hansén.

De åtaganden som världens länder har gjort räcker dock inte på långa vägar, varken för 1,5 eller två grader. 

Även om alla länder gör vad de har lovat – är jorden på väg mot en uppvärmning på tre grader.

Vid en sådan temperaturhöjning kan hela världens matproduktion hamna i gungning. Risken ökar också för att processer startar som ytterligare ökar den globala uppvärmningen. Ett sådant scenario är att permafrosten i Sibirien och Arktis smälter med följden att enorma mängder växthusgaser frigörs.

– Varje ansträngning för att minska uppvärmningen är värd något. Målsättningen måste vara att klara 1,5 grader, säger Ola Hansén.

Professorn: ”Vi ser klimatförändringar i världen”

Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet.

– Vi ser klimatförändringar i världen redan nu när temperaturen har stigit knappt en grad. Med ännu större temperaturhöjningar sker ytterligare effekter på klimatet, säger Rummukainen.

En ökning med hela tre grader verkar ju vara rena domedagsscenariot?

– Tre är mycket. Då kan det till exempel börja hända mer med landisarna. Genomgående, ju större uppvärmning, desto mer överhängande blir riskerna.

Räcker de åtaganden som världen gjort – och som världen gör – för att vi ska klara målet med en uppvärmning på högst 1,5 grad?

– Det behövs mer. Ingredienserna till en hög nivå finns i Parisavtalet. Det är till slut hela samhället som äger klimatmålet och banar vägen dit.