Kirunagruvan får nej – LKAB:s ansökan avvisas

Följ senaste nytt i Expressen TV – vi sänder direkt mellan 07 och 23 varje vardag och mellan 11 och 20 på helger.
Hela staden Kiruna är planerad att flyttas på grund av gruvan.
Foto: JONAS LEMBERG
LKAB:s Kiirunavaaragruva i Kiruna, Lappland,
Foto: ERIK MÅRTENSSON / BILDBYRÅN

LKAB får nej på sin ansökan om Kirunagruvan. 

Mark- och miljödomstolen avvisar ansökan då de anser att fastighetsägare med bergvärme inte informerats enskilt.  

– Kan inte beskrivas som annat än ännu ett exempel på det systemhaveri som vi nu ser, säger Linda Bjurholt, miljöchef på LKAB.

LKAB har sedan 2014 arbetat med ansökan om framtidens malmbrytning i Kirunagruvan, Kiirunavaara, men har nu fått nej från Mark- och miljödomstolen. Inte på grund av konsekvenser för miljön utan för att domstolen anser att det statliga gruvbolaget inte har informerat särskilt berörda på rätt sätt. 

Mark- och miljödomstolen har avfärdat LKAB:s erbjudande om att genomföra kompletterande samråd med de enskilda som särskilt berörs.

– Vi måste kunna få rätta det här. Det går att rätta till nu, det är vår fasta bedömning, och kalla till särskilt samråd med den berörda gruppen. Även om vår bedömning är att hela staden Kiruna är särskilt berörda, Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på LKAB och fortsätter: 

– Vi har arbetat med det här i sju år. Det är 5000 sidor, över 100 miljoner. Så är vi tillbaka på ruta ett. Det stora problemet är att klimatet inte kan vänta på den här typen av långdragna och svårförutsägbara processer.

Till det samrådsmöte som LKAB kallades till kom endast 10 personer rapporterar SVT

Mark- och miljödomstolen skriver att annonseringen var för dålig. Domstolen anser att ”det inte är tillräckligt att bjuda in till ett samrådsmöte genom att enbart annonsera vid ett tillfälle i dagspress och annonsblad utan att ha lämnat ytterligare information om samrådet till de fastighetsägare och närboende som kommer påverkas av verksamheten, i vissa fall i sådan grad att deras mark kommer lösas in – enligt en av bolaget framtagen modell.”.

Ansökan rör takten

LKAB har ett tillstånd att bryta ut all malm som finns i gruvan. Ärendet rör i vilken takt det ska göras. Vilket är en byggsten i planen för LKAB:s klimatomställning.

– Takten är en del i vår omställningsplan. Kopplat till att kunna få skala och ekonomi att ställa om så snabbt som möjligt till järnsvamp där vi, fullt utbyggt, räknar med att kunna spara två tredjedelar av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser till våra kunder. 

Många är kritiska

Lars Hjälmered, Moderat näringspolitisk talesperson, säger i en kommentar till Expressen att Kiirunavaara kan bli ett nytt Cementa. 

– Det här ser illa ut, och skulle mycket väl kunna bli ett nytt Cementa-fall - som hotar både jobb och industriomställningen. Miljötillståndsprocesserna måste bli snabbare, enklare och tydligare. Vi har lagt konkreta förslag i riksdagen om detta, men regeringen har röstat nej och blockerat lösningarna.

Riksdagsledamoten Linda Modig (C) säger till SVT att hon tycker det är bedrövligt att ett statligt bolag inte kan göra en korrekt ansökan 

– Gruvbranschen har hamnat i en systemkollaps. Jag saknar ord för att förmedla den frustration och oro jag känner över den uppkomna situationen. Hela stadsflytten är nu hotad, säger hon.

På sociala medier är det fler som reagerar. Den centerpartistiske EU-parlamentarikern Emma Wiesner skriver att det är ett haveri. 

https://twitter.com/emmawiesner/status/1447966632291278851

Moderaterna miljö- och klimatpolitisk talesperson Jessica Rosencrantz kallar det vansinnigt. 

https://twitter.com/Rosencrantz_J/status/1447980142954008586

LKAB kommer att överklaga domstolens beslut. Samtidigt påbörjar de processen med en ny ansökan. 

Bakgrund

LKAB lämnade i juni 2018 in en ansökan om totalprövning av hela verksamheten i Kiruna för att modernisera och samla all verksamhet i ett tillstånd.


Den samlade miljöprövningen för Kiruna avser en maxproduktion på 37 miljoner ton råmalm i Kirunagruvan och 23 miljoner ton färdiga produkter.


Dagens tillstånd omfattar en maxproduktion på 30 miljoner ton råmalm i Kiirunavaara och 14,8 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter.


Den ändrade volymen handlar inte om att bryta ut mer malm än vad som finns enligt gällande tillstånd, utan i vilken takt det kan brytas ut och förädlas, vilket är en byggsten i planen för LKAB:s klimatomställning.


Nuvarande tillstånd för Kirunagruvan är inte tillståndsprövat enligt miljöbalken, som kom 1999, utan enligt en äldre miljölagstiftning. Förädlingsverksamheten i Kiruna har ett senare tillstånd, utfärdat 2005.


Källa: LKAB

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.