Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kinesisk rymdfarkost har landat på månen

STOCKHOLM. Den kinesiska rymdfarkosten Chang'e-3 har landat på månen.

Tidigare har bara USA och Sovjetunionen lyckats placera robotfordon på månen. Senaste skedde det 1976 i den sovjetiska expeditionen Luna 24.

Sinus Iridum har aldrig undersökts på ytan. Robotarna från USA och Sovjetunionen landade närmare månens ekvator.

Chang'e-3 har med sig det lilla månfordonet Yutu (Jadekaninen) som under tre månader ska utforska området runt landningsplatsen.

Efter den två veckor långa månnatten steg solen den här veckan upp över Sinus Iridum vilket betyder att solcellerna på Chang'e-3 och det lilla månfordonet Yutu får sin näring.

Kramades i kontrollrummet

– Jag känner mig nervös nu, sade en av kommentatorerna i den kinesiska tv-kanalen CCTV:s direktsändning, när Chang'e-3 var på väg att starta raketmotorn och inleda landningen.

När rymdfarkosten lyckats landa på månen visade CCTV bilder på lättade rymdforskare och tekniker som kramade om varandra i kontrollrummet i Peking.

Landningen var också assisterad av den europeiska rymdstyrelsen ESA från en ledningscentral i tyska Darmstadt.

Blir Chang'e-3-projektet en framgång understryker det Kinas ambitiösa rymdprogram och visar att Kina har en rymdkapacitet som inget annat land i nuläget.

– Om Chang'e-3 lyckas kommer Kina sannolikt att satsa på fler robotexpeditioner, som provtagning (för återförande till jorden) till 2020, förberedande människouppdrag 2021–2025 och landning av människor på månen någon gång mellan 2025 och 2030, säger David Kring, forskare vid Lunar and planetary institute, till sajten Space.com.

"Kommer generera ny forskning om månen"

Solpanelerna på Chang'e-3 har fällts ut som planerat och farkosten har energi. Datorerna ska nu gå igenom systemen för att säkerställa att allt är som det ska. Först när det är gjort, och farkosten åter kontrolleras från jorden, kommer robotfordonet Yutu (Jadekaninen) att lyftas upp från ett lastutrymme och rullas fram på en ramp och ner på månytan. Yutu har sex hjul och väger 140 kilo.

TT: Hur står sig Kina som rymdnation?

– Kina är nu en av de ledande nationerna och att lyckas med Chang'e-3 innebär ett stort steg framåt, svarar Karl Bergquist, ansvarig för relationer med Kina inom den europeiska rymdstyrelsen ESA.

– Symboler är viktiga överallt men kanske framför allt i ett land som Kina för att visa att man är en utvecklad nation som har kommit enormt långt jämfört med för 20–30 år sedan.

Att som USA mjuklanda och sätta robotar i arbete på Mars är dock teknologiskt mer komplicerat än att göra det på månen, inte minst för att Mars har en atmosfär vilket månen saknar.

Under det kommande dygnet ska Yutus (Jadekaninen) instrument kalibreras och på måndag inleds sannolikt det vetenskapliga uppdraget när robotfordonet börjar "skutta" runt i Regnbågsbukten. Fast med en topphastighet på 0,2 kilometer i timmen handlar det mer om en snigels framfart i det från marken outforskade området.

– Det här kommer säkert att generera ny forskning om månen. Roboten har till exempel en radar som kan se ner ett hundratal meter under månens yta, säger Karl Bergquist som följt det kinesiska rymdprogrammet i 20 år.

Enligt vissa bedömare drivs Kinas månprogram till stor del av hoppet om fyndigheter av helium-3, som är extremt sällsynt på jorden, för fusionskraft.

– Det har diskuterats mycket, men i dag finns inget lönsamt sett att ta tillbaka helium-3 till jorden. Det är mer visioner, säger Bergquist.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.