Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kinas jättedamm hotar freden: ”Ett vapen”

FLODEN BRAHMAPUTRA. Kina vill bygga en jättedamm i floden.
Foto: Shutterstock

Kinesiska planer på en enorm damm i jättefloden Brahmaputra hotar den redan bräckliga freden mellan kärnvapenmakterna Kina och Indien.

Detta dammbygge ­– tillsammans med en rad andra kinesiska dammar – kan hota ekosystemet i ett område med hundratals miljoner invånare.

Indiska kommentatorer anklagar Kina för att vilja använda projektet som ”ett vapen” mot Indien.

Brahmaputra är nära 300 mil lång och en av Asiens största floder. Den rinner upp i glaciärerna i Kina-ockuperade Tibet ­– och fortsätter genom Indien och Bangladesh innan den mynnar i Bengaliska viken.

Floden är en källa till liv för hundratals miljoner människor i Kina, Indien och Bangladesh. Men också en källa till irritation eftersom de tre länderna aldrig har ingått något avtal om hur vattnet ska delas.

Ökar spänningen

Nu planerar Kina att bygga en stor damm, något som allvarligt oroar Indien. Det ökar spänningen mellan de båda kärnvapenmakterna som har mångåriga gränskonflikter. Läget var redan tidigare spänt sedan 20 indiska soldater dödades i den blodigaste sammandrabbningen mellan länderna sedan kriget 1962.

Dammbygget ger Kina kontroll över vattenflödet till Indien – som fruktar att Kina ska använda det som vapen i konflikten mellan dem.

 – Det ett allvarlig hot. Det ser ut som att Kina vill använda projektet som påtryckningsmedel, ett slags vattenvapen, säger E A S Sarma, tidigare högt uppsatt rådgivare till Indiens regering, till tyska Süddeutsche Zeitung. 

I nya femårsplanen

Den indiska oron steg drastiskt när Kina i november publicerade sin nya femårsplan som anger målen för nationell utveckling 2021–2025. Enligt planen ska Kina nu starta ett stort vattenkraftsprojekt i floden Yarlung Zangbo, det kinesiska namnet på Brahmaputra, nära den indiska gränsen.

Kineserna har tidigare byggt flera dammar i floden, men på längre avstånd från indiskt territorium, bland annat för att inte provocera Indien. Policyförändringen ses av indiska bedömare som ett försök att utöva påtryckningar på Indien – genom att kineserna kommer att kunna helt stoppa vattnet eller plötsligt släppa igenom stora mängder och vålla översvämningar.

Kina begränsar sedan tidigare med elva dammar vattenflödet i Mekongfloden som rinner genom många länder i Sydostasien.

GIGANTISK. De tre ravinernas damm. Men den nya anläggningen förväntas bli mycket större.
Foto: Costfoto / SipaUSA

Världens största

Yan Zhiyong, chef för den statliga energikoncernen ”Power China”, säger att det nya projektet är en ”historisk chans för vattenkraftindustrin”. Det kommer att ha en kapacitet på 60 gigawatt, vilket är tre gånger så stor effekt som i De tre ravinernas damm i den kinesiska Yangtze-floden – och blir därmed det mest kraftfulla vattenkraftverket i världen, enligt Kinas statskontrollerade Global Times.

Kina försöker lugna de oroliga grannländerna Indien och Bangladesh, men hittills utan resultat.

– När det gäller användning och utveckling av gränsöverskridande floder agerar Kina alltid ansvarigt, säger Hua Chunying, presstalesperson på Kinas utrikesdepartement, och lovar ”god kommunikation” med dem.

Stoppade information

Men i Indien är man inte övertygad. När gränstvisten mellan länderna flammade upp 2017 stoppade Kina all information om vattenflödet i Brahmaputra, uppgifter som varnade indiska bybor för översvämningar. Det krävdes ett toppmöte mellan de båda ländernas ledare för att informationsflödet skulle släppas på igen.

Under rubriken ”Vattenhegemoni: Kommer Kina att stänga Asiens kran?” skriver Brahma Chellaney, indisk professor i strategiska studier, i Japan Times att Kina ”inte har tvekat att använda sin vattenhegemoni mot 18 grannar nedströms”.

”Miljoner kan dö”

Han skriver att elva stora kinesiska dammar i Mekongfloden har vållat torka i grannländerna samt att andra kinesiska vattenprojekt hotar att torrlägga Balchasj-sjön i Kazakstan. Kina kommer att drabbas värst av att landets ”överuppdämning av egna floder har allvarlig skadat ekosystemen”, anser han.

”I augusti hamnade 400 miljoner kineser i fara när en rekordstor översvämning hotade De tre ravinernas damm. Om megadammen i Brahmaputra störtar samman – inte osannolikt eftersom den byggs i ett seismiskt aktivt område – kan miljoner människor nedströms dö”, skriver Brahma Chellaney.

INGET FICK STÅ I VÄGEN. Samhällen jämnades med marken för att slutligen hamna under vatten när De tre ravinernas damm byggdes.
Foto: EPA AFPI

Stora dammar som påverkat miljö och klimat

Hoover (USA)

Den enorma Hoover-dammen i Nevada i USA var färdigbyggd 1936. Den hjälpte industrin och regionen landsändan under en ekonomisk kris. Samtidigt förstörde den mycket av det marina livet i Colorodo-floden. 

Kariba (Sydafrika)

Kariba-dammen i Sydafrika byggdes på 1950-talet för att säkerställa strömförsörjningen till gruvbrytningen i nuvarande Zambia. Den kallades ”ett underverk”, men tvingade 57 000 människor att flytta från området.

Bhakra (Indien)

På 1960-talet blev Bhakra-dammen symbol för Indiens ”gröna revolution”. Men den dåligt skötta konstbevattningen runt indiska dammar har resulterat i salthaltiga jordar och krympande skördar.

Chixoy (Guatemala)

Chixoy-dammen stod färdig 1982 och finansierades av Världsbanken. 400 människor från ursprungsbefolkningen dödades när det blev oroligheter kring projektet. 2014 beslutade Guatemalas regering att kompensera drabbade samhällen med 154 miljoner dollar.

Yacyreta  (Argentina)

Kostnaden för den gigantiska dammen Yacyreta i Argentina beräknades till 2,5 miljarder dollar men på grund av korruption och massiva fördyringar blev kostnaden till slut 15 miljarder dollar.

Nagymores (Ungern)

Mer än 40 000 ungrare protesterade 1988 protesterade mot dammbygget i Donau. Det var den första riktigt stora resningen mot kommunistregimen i Ungern efter revolten 1956. Projektet stoppades 1989 när kommunistregimerna i Östeuropa började falla.

Sardar Sarovar (Indien)

Mer än 250 000 människor har tvingats flytta på grund av dammbygget i Namada-floden i Indien. En oberoende granskning 1994 visade på systematiska brott mot miljöregler och sociala rättigheter.

Tre raviner (Kina)

Världens största vattenkraftsdamm stod färdig i Kina 2008. Bygget producerar en stor del av landets energi men har samtidigt förstört Yangtze-flodens ekosystem: Mer än 1,2 miljoner människor har därför tvångsförflyttats.

Källa: Aktuell Hållbarhet 


Hur stökigt kan det bli innan Trump lämnar Vita huset?

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.