Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Kinas ambassadör: Kritikerna bör rannsaka sig själva

Foto: ERIK RÖNNQVIST
Foto: ERIK RÖNNQVIST
Foto: ERIK RÖNNQVIST
Foto: ERIK RÖNNQVIST

Internationella journalistgrupper riktar svidande kritik mot Kina för att landet kränker mediefriheten och fängslar journalister.

Men Kina tillbakavisar kritiken.

– Fler utländska journalister är välkomna att komma till Kina så att de kan presentera Kinas utveckling för hela världen, säger Gui Congyou, Kinas ambassadör i Sverige.

Den kinesiske ambassadören Gui Congyou är vänligheten själv när han bjuder på te i sin ambassad på Djurgården i Stockholm. Han talar om ”dialog” och ”vänskapliga relationer”.

Men han viker inte en tum när vi kommer in på ämnet för intervjun: medieklimatet i Kina. Han avvisar all kritik mot sitt lands mediepolitik - och säger att kritikerna snarare borde ”rannsaka sig själva”.

Kina har hamnat på kollisionskurs med internationella organisationer som värnar mediefrihet. Landet pekas ut som ett av de länder som fängslar flest journalister – och det rankas nästan sist i index över pressfrihet i världen.

Officiella kinesiska representanter värjer sig starkt mot den beskrivningen. Gui Congyou har sedan han tillträdde som ambassadör i höstas agerat intensivt mot vad han ser som grundlös kritik av Kina i svenska medier.

– Under en period har vi sett att vissa personer ofta publicerar artiklar i Expressen som illvilligt attackerar Kina. De kan hävda att Kina inte har några fördelar och att hela det kinesiska folket lever i ett helvete. Men i själva verket har det kinesiska folket ett mycket bra liv som blir bättre, säger Gui Congyou.

***

Kinas ambassad gick nyligen på sin sajt till häftig attack mot Expressen och en medarbetare på Expressens kultursida. Ambassaden kallar Expressens rapportering om medieklimatet i Kina för lögnaktig och ”oacceptabel”. Och riktar också skarp kritik mot en artikel om försämrade arbetsvillkor för utländska journalister i Kina.

***

Ni talar om att föra en öppen dialog. Samtidigt går ni till skarp attack på Expressen och andra svenska medier, ni pekar ut och anklagar svenska journalister. Ni skriver att Expressen publicerar lögner. Kan ett sådant tonläge främja en dialog?

– En av mina uppgifter som ambassadör är att presentera en objektiv och fullständig bild av Kina för det svenska folket. Jag har upptäckt att de allra flesta svenska journalister är mycket vänligt inställda till Kina och rapporterar om Kina på ett fullödigt sätt. Särskilt när det gäller utveckling, så att vi kan skapa nya möjligheter för våra båda länder att samarbeta.

– Vi har också upptäckt ett slags fientlighet från ett fåtal svenska medier och journalister. De säger att Kina inte har några fördelar. Det  stämmer inte med verkligheten. 

– För att bevara den bilaterala vänskapen och bevara samarbetet måste vi påminna att det inte är rätt att göra så. Sådana påminnelser har inte verkat som vi hoppades,  så därför måste vi peka ut sådana fientligheter mot Kina av sådana journalister. Vi kan bara hoppas att de ska följa journalistisk etik och rapportera fördomsfritt och objektivt om Kina. 

 

Intrycket är att ambassaden har trappat upp sin medieoffensiv sedan ni tillträdde i höstas. Stämmer det och i så fall varför?

– Alla ambassadörer har ett ansvar för att ha ett omfattande kontaktnät i landet de befinner sig i. Detta för att föra öppen och uppriktig dialog och främja ömsesidig vänskap.

– Sedan jag kom till Sverige i höstas har jag tagit kontakt med myndigheter, riksdagen, kommuner, högskolor, näringslivet. Också att tala med medier är en stor uppgift för ambassadören. De allra flesta journalister är mycket vänligt inställda till Kina, de försöker främja vänskap och samarbete mellan våra länder. Några få har viss kritik.

– Kinas utveckling har stora framgångar, men vi kan inte förneka att det fortfarande finns vissa problem som måste lösas för att lyfta folkets levnadsstandard. Vi välkomnar alla konstruktiva förslag från utländska vänner. Men vi motsätter oss när vissa journalister rapporterar fördomsfullt och fientligt för att skada vänskapen mellan våra folk och länder.

– Sådant är mycket skadligt för våra länder och folk. Därför känner jag ansvar för att peka ut sådana felaktiga beteenden hos vissa journalister. Vi hoppas att dessa journalister en vacker dag ska ansluta sig till huvudfåran av vänskap mellan folken.

 

Nyligen varnade ni den svenska regeringen för att de svensk-kinesiska förbindelserna kommer att försämras om Sverige fortsätter att driva fallet med Gui Minhai, den svenske medborgaren som sitter fängslad i Kina. Är detta ett bra sätt att föra dialog? Kan det inte ses som en form av maktens arrogans, riktad från en stormakt mot ett litet och avlägset land?

– Jag ser inte Sverige som ett litet land. Befolkningen är relativt liten, men till ytan är ni femte största landet i Europa. Sverige står i täten när det gäller industri, innovation, vetenskap, nationellt försvar och diplomati i världen. Sverige är främst när det gäller grön och hållbar utveckling.

– När det gäller Gui Minhai har jag mycket frekvent kontakt med svenska UD. Jag och mina svenska kolleger träffas nästan varje vecka för att diskutera fallet.

Fängslade Gui Minhai.

– Vi har alltid ställt oss positiva till Sveriges begäran att skicka svenska läkare och diplomater till honom. Jag kan avslöja att vi håller på att ge visum till en svensk läkare. Vi önskar att han ska kunna resa till Kina så snart som möjligt.

– Det är helt normalt att det finns åsiktsskillnader mellan länder. Men måsta ha ömsesidig respekt så att man kan sitta ned och föra en vänskaplig och jämlik dialog för att hantera problemen. Man behöver inte ge ensidig kritik eller ge varandra order.

– Om Sverige och Kina kan hantera Gui Minhais fall enligt rättsstatliga principer och med ömsesidig respekt så behöver fallet aldrig påverka de bilaterala relationerna negativt, det kan bidra positivt.

***

Den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai kidnappades 2105 från sitt semesterhus i Thailand och fördes till Kina. Han framträdde i kinesisk tv och erkände brott, en framtvingad bekännelse, enligt många bedömare.

Gui Minhai sitter fortfarande fängslad. Enligt Kina på grund av ett trafikbrott 2003, enligt kritiker på grund av att han gett ut regimkritiska böcker. Tidigare i år framträdde han i tv och anklagade Sverige, också det uttalandet misstänks vara framtvingat.

***

Ni kritiserar vissa svenska medier och journalister, men det är inte bara i Sverige man riktar kritik mot medieklimatet i Kina. Internationella journalistförbundet (IJF) säger i sin årsrapport om pressfrihet i Kina att klimatet för medier i Kina blir värre för varje år. Vad svarar ni på det?

 – Jag har aldrig hört någon säga att medieklimatet i Kina blir sämre för varje år. Det har gått 40 år sedan beslutet om Kinas öppnande. Under 40 år har ett stort antal utländska journalister kommit till Kina för att rapportera om landet. De har spritt kännedom om Kina i omvärlden och har bidragit mycket till landets utveckling.

– Ett fåtal svenska och utländska journalister hävdar att Kinas medieklimat blir sämre. De måste tänka igenom hur de själva agerar först. Alla utrikeskorrespondenter måste först och främst följa landets lagar. För det andra ska de journalistikens principer och etik. De som anklagar oss, har de verkligen följt Kinas lagar och medieetikens principer?

 

Nu var det inte enskilda journalister jag citerade utan en årsrapport från IJF, den största internationella journalistorganisationen. Enligt IJF använder ni restriktioner, hot och skrämsel mot journalister och vägrar utländska journalister visum. Intrycket är att Kina försöker dölja något, stämmer det?

– Alla Kinas framgångar i utvecklingen de senaste 40 åren beror på öppenhet. Kina vill ge alla 1,4 miljarder kineser ett gott liv, så välkomnar fler utländska journalister att komma så att de kan presentera Kinas utveckling för hela världen. Den kinesiska civilisationen betonar att man måste vara uppriktig, så vi har inget att dölja.

– Jag har en fråga: Finns IJF i KIna?

 

Det är en internationell organisation så jag antar att den är öppen för alla som vill vara medlemmar.

– Då hoppas jag att du vill framföra mitt budskap till dem: Kina välkomnar journalister till landet, men vi vill att journalister ska följa kinesiska lagar och medieetik.

 

LÄS KRÖNIKA av Karin Olsson: Kinesiska ambassadören skrämmer inte Expressen 

 

Det är inte bara IJF som riktar skarp mot Kina utan också en respekterad organisation som Reportrar utan gränser (RSF). Den uppmanar de kinesiska myndigheterna att sluta hindra utländska journalister i deras arbete. Kina rankas nästan sist i RSF:s index över pressfrihet i världen. På plats 176 av 180 länder. Hur vill ni kommentera detta?

 – Mediefrihet är ett universellt värde, men inget land har villkorslös pressfrihet. Rapportering i pressen måste baseras på fakta med pålitliga källor och på ärliga metoder när man samlar in fakta. Det är den grundläggande principen i journalistisk etik.

– Alla länder har begränsningar. I det så kallade friaste landet i världen, USA, finns nio punkter i konstitutionen som begränsar pressfriheten. Jag har googlat lite.

– I USA finns det inte frihet att förolämpa nationsflaggor eller bränna landets id-kort. Inte frihet att skada den allmänna säkerheten eller att uppvigla till uppror. Och andra begränsningar.

– I Sverige är det val i år. Jag har noterat att nästan alla partier och medier vill begränsa friheten att uppmuntra till våld, extremism och hat. Du vet säkert mer om detta.

 

Självklart har de flesta länder pressetiska regler och andra begränsningar. Men faktum kvarstår att alla internationella journalistorganisationer riktar kritik mot  Kina, ni hamnar i botten när det gäller index över pressfrihet. Ni frågade om journalister på plats i Kina. Det finns just en sådan grupp, Utrikeskorrespondenternas klubb i Kina (FCCC). Den säger att dess medlemmar trakasseras allt mer, rörelsefriheten begränsas och de hotas av utvisning om myndigheterna inte gillar vad de skriver. Hur förklarar ni att alla internationella journalistgrupper är starkt kritiska mot er?

– Nästan alla länder och större medier har korrespondenter i Kina. Jag hoppas ni ska åka till Kina och fråga dessa journalister vad de tycker, om deras uppfattning stämmer med de så kallade organisationernas. 

– Vi välkomnar fler utländska journalister att komma till Kina, enda kravet är att de följer kinesiska lagar och journalistisk etik. Fråga dem som anklagar Kina om de verkligen följt sådana lagar och sådan etik.

 

Kina är ett av de länder som fängslar största antalet journalister, enligt IJF. Under de senaste tio åren förekom fler än 900 kränkningar av mediefriheten i Kina, enligt IJF. Bland dem 190 fängslanden och interneringar, 250 fall av censur och 80 fall av trakasserier och hot. Stämmer siffrorna, hur förklarar ni det stora antalet?

 – Jag har ingen information om detta. I princip hoppas jag att journalister som verkar i Kina inte ska skylla sina egna fel på något annat. Man ska inte göra grundlösa anklagelser. De bör kanske rannsaka sig själva.