KI samarbetar med kritiserat företag i Kina

Ett labb i Kina som får utrustning av BGI.
Foto: CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK / CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK SHUTTERSTOCK

Det kinesiska bolaget BGI byggde i fjol på rekordtid ett laboratorium vid Karolinska institutet för analys av svenska Covid-19-tester.

Men genomikbolaget är kontroversiellt - USA har infört sanktioner efter bolagets roll i förföljelsen av kinesiska minoritetsfolk och nu avslöjas att man tillsammans med Kinas militär samlat in utländsk DNA till landets genbank. 

Trots det valde ansvariga vid KI att runda lagen om upphandling för att snabbt få igång samarbetet med BGI.

Världens största genbank slog 2016 upp portarna i Shenzhen, en dynamisk megastad i södra Kina som är centrum för landets teknikföretag. Genbanken, som finansieras av staten, uppfördes av Beijing Genomics Institute (BGI) och är nu inne i en expansionsfas – även vad gäller utländskt DNA.

I en uppmärksammad utredning visade Reuters nyligen hur BGI utvecklat ett fostertest tillsammans med Kinas militär. Detta fostertest är i dag ett av världens mest populära; Det säljs i minst 52 länder och har använts av över åtta miljoner kvinnor.

Vid sidan av att identifiera eventuella problem med graviditeten så förser testet BGI med genetisk kod samt information om nationalitet, längd, vikt, medicinsk historia och bebisens kön.

Bilder i statliga kinesiska medier, och vittnesmål från forskare som vistats i BGI:s labb, vittnar om stora skärmar som uppdateras med resultat från fosterproverna. Datan förs sedan över till den nationella genbanken i Shenzhen.

BGI försäkrade Reuters att ingen information från kvinnor utanför Kina innefattas i denna process. Men Reuters uppger å sin sida att man via dokumentering online har identifierat genetisk data i den nationella databasen från åtminstone 500 kvinnor som tagit företagets fostertest, varav flera utanför Kina.

https://datawrapper.dwcdn.net/YuVlV/1/

Granskningen i korthet

Förra våren uppförde det kinesiska genomikbolaget BGI ett laboratorium på Karolinska institutets campusområde i Stockholm.

Labbet var till för svenska tester av Covid-19, och kunde enligt KI:s professorer byggas på ”rekordfart” tack vare personliga kontakter.

Nu visar granskningar att BGI i samarbete med Kinas militär samlar in genetisk data från utlandet, till världens största genbank som finansieras av kinesiska staten.

Detta genom ett fostertest som i dag är ett av världens mest populära; Det säljs i minst 52 länder och har använts av över åtta miljoner kvinnor.

Företaget och två av dess dotterbolag har svartlistats av USA för att ha samverkat med staten för övervakning av Kinas befolkning, särskilt i Xinjiang där man anklagas för att ha utfört genetiska analyser som en del av myndigheternas förtryck av regionens etniska minoriteter.

I interna mail och dokument som Expressen tagit del av, så diskuterar KI:s personal hur man bäst kommer runt lagen om upphandling gällande den importerade kinesiska utrustningen.

Personliga kontakter i Kina

BGI är särskilt aktivt i Sverige. Förra våren meddelade företaget att deras tekniker var på väg till Stockholm för att bygga ett laboratorium för tester av covid-19.

Labbet benämndes som ett gemensamt forskningsprojekt mellan Karolinska institutet (KI) och BGI:s dotterbolag MGI Tech, som även skulle utbilda svensk personal att sköta utrustningen. 

I april 2020 landade ett chartrat plan på Arlanda med fem ton utrustning, inklusive fem nya laboratorierobotar. I Sverige var det KI:s professorer Mathias Uhlén och Lars Engstrand som ansvarade för vad som kom att kallas Nationellt pandemicentrum.

Mathias Uhlén förklarade i maj 2020 för SvD att etableringen av labbet – som vanligtvis tar flera år – skedde på bara fyra veckor, tack vare hans och Engstrands personliga kontakter i Kina.

– Vi har fått tillgång till extremt kraftfulla sekvenseringsplattformar, med en kapacitet som är jättejättehög, genom de maskiner som har installerats av BGI:s kinesiska ingenjörer, sade Lars Engstrand till Ny Teknik samma månad.

Lars Engstrand, professor vid Karolinska institutet.
Foto: Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN

Labbet hade redan från början kapacitet att analysera 5 000 tester om dagen. I syfte att lättare upptäcka mutationer av viruset, kartlägger Nationellt pandemicentrum även virusets själva arvsmassa genom så kallad DNA-sekvensering.

Misstankar sedan tidigare

Redan innan KI med vad Lars Engstrand kallat ”rekordfart” upprättade detta labb tillsammans med BGI, så existerade flera frågetecken kring företaget och dess relation till staten.

Efter att BGI tilldelats ansvaret för den nationella genbanken, så klev Shenzhens lokala myndigheter och Pekings största fond för statliga investeringar in som delägare i företaget.

Amerikanska tjänstemän har kallat bolaget för ”genomikens Huawei”.

BGI samarbetar också med det kontroversiella telekomföretaget för att förbättra effektiviteten i sin genomiska forskning. 

En expert från BGI (till höger) utbildar vid ett labb i Belgrad, Serbien.
Foto: CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK / CHINE NOUVELLE

2019 pekade tidskriften Nature ut BGI för att bistå Peking med DNA-teknik att använda för övervakning. Just efter att BGI:s labb vid KI stod klart, så svartlistades företaget och två av dess dotterbolag av USA, just för att ha samverkat med staten för övervakning av Kinas befolkning.

Särskilt aktiva sades BGI ha varit i Xinjiang, där man anklagades för att ha utfört genetiska analyser som en del av myndigheternas förtryck av regionens etniska minoriteter.

Djupt samarbete

Denna brokiga historia till trots, så har KI genom en rad projekt sett till att Sverige har ett djupare samarbete med BGI än något annat EU-land.

Redan 2019 inledde KI ett samarbete inom mikrobiomforskning med MGI Tech. Som Dagens industri tidigare har rapporterat, så samarbetar KI även med BGI om en kartläggning av proteiner i hjärnan.

Men det nya labbet är på en helt annan nivå. Det handlar nämligen om ett så kallat Fire Eye-laboratorium, som i princip är en kopia på det labb som BGI byggde i Wuhan, där man snabbt var på plats efter pandemins utbrott. Förutom Sverige är Serbien det enda europiska land där detta laboratorium har uppförts. Angola, Saudiarabien och Förenade arabemiraten återfinns bland den handfull övriga länder vilka står som värdar för sådana labb.

Genom KI:s projekt har Sverige ett djupare samarbete med BGI än något annat EU-land.
Foto: MAXIM THORÉ / BILDBYRÅN

Lars Engstrand har tidigare sagt till SvD att man behövde ”fatta några snabba beslut” då möjligheten att köpa utrustning från Kina dök upp. Utan vare sig finansiering eller tillstånd, så beställde professorerna materiel för tiotals miljoner kronor.

Betalningen kunde sedan ske tack vare ett bidrag på 60 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Labbet byggdes sedan på KI:s campusområde i lokaler som tillhör SciLifeLab, vilket även det är finansierat av pengar från samma stiftelse.

Vitesförbud

Det hastiga samarbetet med det kontroversiella bolaget har lett till ett par rättstvister i Stockholms förvaltningsrätt samt Patent- och marknadsdomstolen. Målen gäller brott mot lagen om upphandling och patentintrång.

I interna mail och dokument som Expressen tagit del av, så har KI:s personal diskuterat hur man bäst kommer runt lagen om upphandling gällande den importerade utrustningen. Syftet är att motivera affärens status som ”förhandlat förfarande utan föregående annonsering”.

Detta innebär att den upphandlande organisationen kan vända sig till en leverantör för direktupphandling. Förfarandet ska tillämpas restriktivt och endast i undantagssituationer.

Vid KI försökte man lösa detta bland annat genom att maskinerna från BGI klassades som en donation. Utrustningen för gensekvensering skänktes utan kostnad, inom vad som kallades ramen för ett forskningssamarbete. KI:s upphandlingschef Nils Emlund och ekonomidirektör Eva Tegelberg bedömde sedan kriterierna för direktupphandling utan annonsering vara uppfyllda.

BGI visar upp sig på en mässa i Wuhan 2019.
Foto: Imaginechina / TT NYHETSBYRÅN

Men det det ansåg inte Stockholms förvaltningsrätt, som i maj i år avgjorde att KI inte haft skäl att tillämpa direktupphandlingen av sekvenseringsutrustning från MGI. Marknadsundersökningen som föranledde upphandlingen bedömdes otillräcklig, och delar av avtalet ogiltigförklarades.

Domen i förvaltningsrätten hänvisade bland annat till Patent- och marknadsdomstolen, som i februari i år beslutade om vitesförbud för MGI Tech. Med vite om minst en miljon kronor, får företaget inte längre exportera eller på annat vis sälja reagenskit – de set som innehåller kemiska ämnen nödvändiga för att säkerställa provresultaten – med de modellbeteckningar som KI tidigare använt.

Detta eftersom det amerikanska företaget Illumina Cambridge Limited innehar patent på produkterna med verkan i Sverige.

Illumina menade vidare att KI använt pandemin som förevändning för att försöka kringgå lagen om upphandling, och inte gjort någon marknadsundersökning vid sidan av att direkt vända sig till Kina för att sedan genomföra köpen utan annonsering. 

”KI försökte hitta och hade bestämt sig för att det måste vara en kinesisk leverantör”, argumenterade företagets advokater.

Planer på att övervaka och skanna befolkningen

I Stockholms förvaltningsrätt vände sig Illumina AB direkt mot KI, och ifrågasatte även giltigheten av ett tilläggsavtal med BGI, som dessutom saknar datum. Till rätten uppger KI att man inte vet när detta tillägg, som innebär en väsentlig förändring av det ursprungliga avtalet, har ingåtts.

Illuminas advokater framhåller hur tilläggsavtalet har använts för inköp som inte är relaterade till covid-19. Illumna AB menar även att KI har köpt in fler maskiner från Kina än vad som offentliggjorts.

I tilläggsavtalet skrivs KI:s ansvar bland annat till att använda MGI:s teknologi för att tillsammans med företaget ”upptäcka och övervaka” covid-19 i Sverige.

Målet i Stockholms förvaltningsrätt inkluderar även en artikel i statlig kinesisk media. Där uppger BGI:s Europaordförande i samband med affären att MGI ska samarbeta med professor Mathias Uhlén för att ta fram en teknik för ”storskalig befolknings-skanning” med hjälp av multi-omics.

Anonymiserade prover

Sommaren 2020 sade Mathias Uhlén till Dagens industri att man måste vara ”konspiratoriskt lagd” för att tro att svensk patientdata ska kunna läcka till Kina. 

När Expressen mot bakgrund av de nya uppgifterna om BGI kontaktar Lars Engstrand och Mathias Uhlén, understryker de i ett gemensamt svar att det i processen med att analysera mutationer – vilket alltså görs genom gensekvensering – inte ingår någon analys av mänskligt DNA.

Allt samarbete med BGI gäller bakterier, virus eller modellorganismer, och inte analys av patienters DNA eller arvsmassa, uppger professorerna via mejl. De säger vidare att alla prover i det nya labbet är anonymiserade; med anledning av patientsäkerheten har KI inte tillgång till någon journaldata från dessa patienter.

Nationellt pandemicentrums uppgift är att analysera de anonymiserade proverna, och rapportera tillbaka till regionerna huruvida de är positiva eller negativa. Det är sedan regionerna som ansvarar för rapportering till patienten och eventuell smittspårning.

– Eftersom inga data om patienter har erhållits till det analyserande labbet för de prover som testats för förekomst av covid-19 så är det svårt att se att patientdata samlats in, säger Engstrand och Uhlén.

Genetisk krigföring

Men genetisk information kan vara användbar även anonym. Enligt Reuters rapport har BGI, med hjälp av en militär superdator, tidigare analyserat data för att identifiera genetiska skillnader mellan etniska kineser och minoritetsfolk som tibetaner eller uigurer.

Bland annat har reaktioner på olika slags mediciner studerats, liksom samband mellan genetik och karaktärsdrag eller utbredningen av mentala sjukdomar.

Nyhetsbyrån Reuters uppger att man via dokumentering online har identifierat genetisk data i den nationella databasen från åtminstone 500 kvinnor som tagit BGI:s fostertest, varav flera utanför Kina. Bilden är tagen vid en mässa i Wuhan 2019.
Foto: Imaginechina / TT NYHETSBYRÅN

Kinas nationella genbanks officiella syfte är att stödja livsvetenskaplig forskning och innovation. I mars i år varnade dock rådgivare till USA:s regering för hur den databank som BGI nu sammanställer och analyserar med hjälp av artificiell intelligens, kan ge kinesiska staten stora ekonomiska och militära fördelar. 

Dels kan datan hjälpa Kina att bli ledande inom läkemedelsindustrin. Dels kan informationen användas för genetiska förbättringar av soldater, eller särskilt tillverkade patogener för att attackera exempelvis andra länders befolkning eller matförsörjningen i en viss region – alltså olika former av genetisk krigföring.

DNA allt högre prioriterat

I kölvattnet av pandemin gjorde sig BGI i fjol ett namn genom att sälja eller donera miljontals testkit för covid-19, och öppna fler laboratorium för gensekvensering utanför Kina. Enligt BGI:s egna uppgifter hade man redan i april 2020 byggt 80 stycken covid-19-labb i 30 länder, som man planerar att senare omvandla till att fylla andra funktioner inom hälsosektorn.

Amerikansk underrättelsetjänst varnar för att allt detta görs i syfte att samla in genetiskt material från utlandet.

Reuters har tidigare skrivit om hur labben för gensekvensering ger BGI en viktig roll i andra länders nationella sjukvårdssystem.

Allt detta är i linje med att Peking de senaste åren har prioriterat DNA och genetik allt högre.

Sedan 2015 förvägras utländska forskare genetisk information om Kinas befolkning. Detta i kontrast till praxis i väst, där fri tillgång till samma data ges i enlighet med tankarna om ”öppen vetenskap”, vilken ska göra den vetenskapliga processen mer öppen och inkluderande.

På BGI:s hemsida framgår att data som företaget samlat in endast överlämnas till myndigheterna om den är ”direkt relevant för den nationella säkerheten”. 2019 infördes passande nog en lag enligt vilken genetisk data kan klassas som en nationell säkerhetsfråga, och som i praktiken innebär att regeringen har rätt att begära ut denna information utan närmare motivering. Så används den kinesiska utrustningen nu.

– Inga PCR-tester för covid görs med instrument från BGI utan detta görs med reagens från annan leverantör och instrument och automatisering från Schweiz och USA, berättar Lars Engstrand och Mathias Uhlén.

Sedan december 2020 används nämligen en ny leverantör för PCR-tester, och inga instrument från BGI brukas längre i detta syfte.

Leverantörsbytet skedde alltså två månader innan MGI Tech belades med vitesförbud. Ett beslut vars motivering Engstrand och Uhlén inte känner igen sig i. Tvärtom säger professorerna att de våren 2020 ”tog kontakt med en mängd leverantörer av virustester”. Men det vara bara MGI Tech som kunde sätta upp tester snabbt nog.

Trots vitesförbudet samt att bytet skedde efter att BGI svartlistats och dess involvering i regionen Xinjiang exponerats och kritiserats, vidhåller Engstrand och Uhlén att andra faktorer ligger bakom:

– Vi väljer bästa teknologi som är tillgängligt vid varje tillfälle. Vi kände inte till kritiken utan byte av teknologi var helt motiverat av pris/prestanda.

Kinas president Xi Jinping.
Foto: CHINE NOUVELLE/SIPA/SHUTTERSTOCK

Det avslutade samarbetet med BGI gäller dock bara PCR-tester. Professorerna bekräftar för Expressen att utrustningen som kom från Kina förra året – och installerades av tekniker från BGI – fortfarande används för mutationsanalys av SARS-CoV-2 på uppdrag från regionerna. Detta sker med hjälp av de kinesiska sekvensinstrumenten, som även analyserar bakterier och mikrobiom.

Man är återigen noga med att poängtera hur analyserna aldrig involverat svenska patienters arvsmassa, samt att provhanteringen säkerställer patientens anonymitet.

Lars Engstrand och Mathias Uhlén vill inte kommentera kritiken mot BGI:s påstådda övergrepp i Xinjiang.

Kinesiska myndigheter nekar till att det alls pågår något förtryck av regionens etniska minoriteter. Enligt Peking pågår inte heller någon insamling av DNA i Xinjiang. Efter Reuters rapport utfärdade BGI ett pressmeddelande där man bland annat uppgav att man via fosterprovet inte får tillgång till någon personlig patientdata.

BGI säger också att all data som man med hjälp av fosterprovet samlar in utomlands, bevaras i ett särskilt laboratorium i Hongkong i fem år innan det förstörs.

Företaget framhåller även samarbetet med ansedda utländska institutioner som KI för sin egen prestige. Själva samarbetet, menar BGI, är i sig ett kvitto på att man bidrar till medicinvetenskapliga framsteg och en förbättrad världshälsa.


EXPRESSEN RÄTTAR: I en tidigare version av texten sades felaktigt att det var Patent- och marknadsdomstolen som underkänt KI:s beslut om tillämpning av förhandlat förfarande utan föregående annonsering. Det var Stockholms förvaltningsrätt som gjorde det, delvis med hänvisning till Patent- och marknadsdomstolens tidigare beslut om vite i samma fall.


BGI

BGI grundades 1999 med hjälp av statliga medel och har än i dag nära koppling till Kinas regering.

Flera chefer inom BGI har tidigare erfarenhet från regeringen och kommunistpartiet. Flera av de anställda har kopplingar till militären.

Företaget sedan åtminstone 2010 samarbetat med Kinas militär för att studera genomik i foster. Har också hållit gemensamma konferenser med militären om möjligheten att ”förbättra befolkningens kvalitet”, bland annat genom att förhindra defekter vid födsel.

BGI samarbetar även med militären för att förbättra soldaters stridsförmåga bland annat genom att motverka höjdsjuka och hörselproblem. Andra samarbeten med militären inkluderar respiratoriska patogener och hjärnvetenskap.

Statliga medier har tidigare uppgett att BGI arbetar tillsammans med myndigheterna för att ”skapa stabilitet” i Xinjiang. Medierna har även rapporterat om företagets planer på att upprätta en genbank samt ett center för ”rättsligt samarbete” i Xinjiang.


Källa: Reuters

Jojje Olsson.
Foto: MELA PAN / HISTORISKA MEDIA

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.