Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Katarina förlorade sin mamma i terrorattacken

Katarinas mamma omkom i attacken på Zaventem. Sorgearbetet har förvärrats på grund av allt administrativt arbete.Foto: NO CREDIT/EPP / /ALL OVER PRESS E-PRESS PHOTO.COM
Katarina Viktorsson förlorade sin mamma Berit Viktorsson i terrorattacken på Bryssels flygplats Zaventem den 22 mars 2016.Foto: Privat
Det har gått snart två år sedan terrorattacken på Bryssels flygplats Zaventem.Foto: Farnum Shakeira / EPA TT NYHETSBYRÅN
Bild från Zaventems flygplats i Bryssel den 22 mars 2016.Foto: NO CREDIT / STELLA PICTURES

Det har gått snart två år sedan terrorattacken på Bryssels flygplats Zaventem.

De belgiska myndigheterna kritiseras nu för bristande kontakt och kallt bemötande.

En av de drabbade är svenskan Katarina Viktorsson, som förlorade sin mamma Berit Viktorsson i attacken.

– Belgiska myndigheterna gör absolut ingenting för att hjälpa oss. Vi alla känner oss totalt övergivna, säger Katarina Viktorsson till Expressen.

På morgonen den 22 mars 2016 inleddes en koordinerad terrorattack i den belgiska huvudstaden Bryssel.

De första två skedde vid flygplatsen Zaventem och en senare ombord på ett tunnelbanetåg vid stationen Maalbeek i Bryssels tunnelbana. En attack som kostade 32 människor livet och skadade över 300 människor, enligt nyhetsbyrån Reuters. 

 

LÄS MER: Här är offren efter attackerna i Bryssel 

"Väldigt tungt att bära på frågorna"

Efter attacken har de belgiska myndigheterna kritiserats för att vara svåra att få tag på och ha gett offrens anhöriga ett dåligt bemötande.

Flera anhöriga har nu gått samman och bildat organisationen V–Europe, som ska stötta offren. En av dem är svenska Katarina Viktorsson, som förlorade sin mamma i attacken på flygplatsen Zavantem.

Katarina Viktorsson förlorade sin mamma Berit Viktorsson i terrorattacken på Bryssels flygplats Zaventem den 22 mars 2016.Foto: Privat

– Jag gick med för att få ut något konstruktivt, inte bara gnälla för gnällandets skull. Vi är så många som direkt eller indirekt förlorat en anhörig i attacken. Det är väldigt skönt att känna att jag inte är ensam. Den här röda tråden är att vi alla känner oss totalt och helt övergivna av belgiska myndigheter, säger Katarina Viktorsson till Expressen.

Hon och flera andra anhöriga till offer från terrordåden vittnar om att myndigheterna varit kalla, korta, bristfälliga och svårnåbara i sin kommunikation. Det var först fyra dagar senare som Katarina Viktorsson fick besked om att hennes mamma var en av de omkomna i attacken. För Dagens Nyheter beskriver hon en vardag som kantats av sammanbrott och långa perioder av mardrömmar om att hennes barn råkar ut för allvarliga skador och i värsta fall dör.

Kritiserar belgiska myndigheter

Hon beskyller de belgiska myndigheterna för att lägga ansvaret på de anhöriga till offren för att tillskaffa sig information om vad som skett.

Gruppen har varit i kontakt med brittiska och framför allt franska motsvarigheter där drabbade inte har samma upplevelser.

– Det har inte funnits någon kommunikation. För att jämföra med Frankrike efter terrorattacken 2015 så hade de upprättat ett kriscenter inom 24 timmar. På statlig nivå var de väldigt proaktiva, myndighetspersoner kontaktade anhöriga till offren. Det fanns hela tiden en löpande kommunikation. Men här i Belgien: ingenting. De gör absolut ingenting för att hjälpa oss, säger hon till Expressen.

Två bomber detonerade i avgångshallen på Bryssels flygplats Zaventem.Foto: FREDERIC SIERAKOWSKI / STELLA PICTURES BELGA

– I min belgiska hemförsäkring ingår juridisk hjälp med advokat om det skulle behövas. Men de har sagt nej. De tänker inte betala för mig eftersom de säger att de inte ser någon anledning till varför jag skulle behöva en advokat. Under hela det här helvetet jag går igenom måste jag slåss för mina grundläggande rättigheter. Jag är ju en del av ett samhälle; jobbar, betalar skatt. Vad förväntar man sig då av regeringen, av samhället? Att det ska skydda oss. Men där fallerade de. När du är mitt uppe i ett trauma har du inte styrkan att bråka med myndigheter, fortsätter Katarina Viktorsson.

 

LÄS MER: Kraftig explosion på flygplatsen i Bryssel 

"Fantastiskt stöd från Sverige"

Katarina Viktorsson har bott i Bryssel sedan 2001. Direkt efter attacken kände hon att hon ville därifrån. Hennes syn på Bryssel är helt annorlunda och hon är orolig för sina barns skull.

– En sak som smärtar mig är att det finns ett före och ett efter attacken. Här i Bryssel ser jag dagligen hårt beväpnad militärer som patrullerar, alltid tre och tre. Polisen står utanför stationerna med automatvapen. För mig som levt här innan attentaten är det en chock. Men det som smärtar mig mest är att jag har två barn som håller på att växa upp i ett samhälle där det är normalt att militärer går omkring med skarpladdade vapen. Det är väldigt svårt att förlika sig med det.

Efter händelsen befann hon sig ofta hos Svenska kyrkan i Bryssel eftersom hon inte orkade vara hemma. Hon beskriver stödet från svenska myndigheter som fantastiskt.

– Mitt i all den här misären hade jag fantastiskt stöd från konsulatet och utrikesdepartementet. Framförallt från mina vänner, familj, chefer och kolleger här i Belgien, men också från svenska myndigheter och Svenska kyrkan. Svenska kyrkan var helt fantastiska, säger Katarina Viktorsson.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.