I ett läge där intensivvårdsplatserna tar slut, har Socialstyrelsen tagit fram riktlinjer för hur landets alla sjukhus ska hantera den svåra prioriteringen mellan olika grupper av svårt sjuka covidpatienter.
En prioritering ska då ske med hänsyn till bland annat patientens så kallade biologiska ålder och om patienten har nedsatta funktioner på bland annat hjärta och lungor.
Men dessa prioriteringar är aktuella först då intensivvårdsplatserna tagit slut. Ett läge som Sverige hittills inte bedöms ha hamnat i.
Men den 5 april fick Inspektionen för Vård och omsorg, IVO, ett detaljerat tips om att allt inte stod rätt till inom Region Stockholm.
Expressen har granskat förhållandet och SVT var först med att berätta om situationen på Karolinska sjukhuset.
Blixtinkallat möte
Innehållet i tipset fick myndigheten att redan dagen därpå kalla Regionen till ett blixtinkallat möte.
– Vi fick in ett anonymt allvarligt tips. Vi tyckte att det såg allvarligt ut och agerade på det. Vi kallade dem till ett möte dagen därpå, säger Sabina Wikgren Orstam, avdelningschef på IVO i Stockholm.
De initierade tipsarna menade att Region Stockholm, trots tomma intensivvårdsplatser, börjat prioritera mellan olika patientgrupper. Och att olika patientgrupper fick olika förutsättningar att få intensivvård med respirator beroende på vilket sjukhus de hamnade på:
”Vi skriver denna IVO anmälan då vi är oroade över processen för selektion till respiratorvård bland patienter med svår covid19-infektion i Region Stockholm”, skriver anmälarna.
”Nekas intensivvård”
”Vi har vid upprepade tillfällen upplevt att de patienter som bedöms kunna behöva respiratorvård under lång tid (t.ex. ett par veckor), nekas intensivvård med argumentet att en yngre patient med bättre prognos kan komma att behöva platsen om några dagar, när intensivvårdsplatserna i regionen tar slut”.
Enligt tipsarna agerade åtminstone två sjukhus i Stockholm som att de var i katastrofläge utan tillgängliga intensivvårdsplatser utan att de befann sig i ett så allvarligt läget och utan att det var officiellt sanktionerat,
”Detta försätter oss alla på ett etiskt sluttande plan och i ett rättsligt osäkert läge”, fortsätter anmälarna.

Gick ut med påminnelse
Region Stockholm valde att genast gå ut med en påminnelse till chefläkarna på sjukhusen om att Socialstyrelsens riktlinjer för katastrofläge inte ska användas, utan vanliga prioriteringar utifrån om patienterna är så pass krya att de kan överleva de påfrestningar som en tid i respirator innebär.
”I ett läge när vi har mer än 70 lediga IVA platser i regionen är det viktigt att kriterierna för intensivvård inte blir för snäva”, går det att läsa i mejlet som gick ut till alla chefläkare den 9 april.
– Vi har platser lediga fortfarande. Därmed gäller inte Socialstyrelsens riktlinjer, säger Elda Sparrelid, chefläkare Region Stockholm som var en av regionens representanter på mötet hos IVO.
– Vi följer upp det här men vi har inga signaler om att man prioriterar för hårt. Det är alltid så att man erbjuder intensivvård till de patienter som man tror kommer klara av intensivvården, allt annat vore oetiskt.
Samtidigt var väl IVO-mötet i förra veckan just en signal om att det hade prioriterats för hårt?
– IVO-mötet var initierat av IVO efter tips som de hade fått, men de tipsen var ju anonyma. Det betyder att vi inte kan följa upp dem på individnivå. Då det kan ha hänt något som någon uppfatta som något som inte riktigt är korrekt så gick vi ut med en påminnelse.
Men är inte det en signal ändå?
– Ja, därför gick vi ut med påminnelsen om att man ska hålla sig till de riktlinjer som normalt gäller.
Under fredagen, efter ett nytt uppföljande möte med Region Stockholm, beslutade IVO att inleda en tillsyn mot Karolinska universitetssjukhuset.
– IVO har startat en tillsyn på Karolinska universitetssjukhuset utifrån en del av de uppgifter vi fick förra veckan om prioritering av njursjuka personer till intensivvård, säger IVO:s chefsjurist Linda Almqvist.
Har det inneburit att njursjuka prioriterats bort?
– Vi har fått indikationer om att det inte varit en jämlik vård.
På vilket sätt?
– Det är för tidigt att uttala oss om det nu.
Enigt Linda Almqvist grundas beslutet om att inleda en tillsyn gällande just Karolinska och kategorin njursjuka på tips som kommit in den senaste veckan och det som kommit fram under möten med Region Stockholm.
Region Stockholm ska själv under mötena uppgett att de inte fått några tips om avvikelser liknande de IVO fått de senaste veckorna. Något som också chefläkaren Elda Sparrelid uppgav för Expressen under tisdagen.
– Det framkom att chefläkarna inte fått in några tips om avvikelse samtidigt som vi får förhållandevis allvarliga tips. Vi hade en diskussion om det här och chefläkarna skulle undersöka sin whistleblowerfunktion och överväga fler åtgärder för att skapa ytterligare transparens inom regionen.
Region Stockholm har även tillsatt en så kallade IVA-samordnare med uppgift att fördela patienter till olika intensivvårdsavdelningar i Stockholm.
Det var ingen representant för Karolinska universitetssjukhuset med på mötet med IVO under fredagen, däremot representanter för huvudmannen Region Stockholm.
En av dem är chefläkaren Elda Sparrelid som kommenterar IVO:s beslut:
– Det är jättebra att man inrättar en tillsyn på det man har signaler på att det inte har fungerat.
Kan det ha varit så att njursjuka prioriterats bort i intensivvården?
– Jag vet inte. Det är det som är så bra med en sådan här tillsyn att man får utreda och gå till botten med det, säger Elda Sparrelid.
Karolinska universitetssjukhuset kan inte lämna några specifika kommentarer kring IVO:s beslut då de inte mottagit något meddelande om tillsynen. Men de välkomnar tillsynen av IVO i det läge som sjukvården befinner sig, skriver chefläkare Filippa Nyberg i en kommentar:
”Karolinska Universitetssjukhuset ger vård baserad på medicinska bedömningar, oavsett patientgrupp. Sjukhuset har på några få veckor ställt om IVA-vården från normalläge 38 platser till ca 200 möjliga platser. Antalet intensivvårdssjuksköterskor är i stort detsamma. Detta är en enorm prestation av vår personal som är under extrem belastning. Det är medicinska prioriteringar och framför allt den individuella patientens prognos att överleva intensivvård som avgör beslut för behandling i detta för intensivvården extraordinära läge.”