Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kärnkraften het stridsfråga – igen

Statligt ägda Vattenfall har beslutat att stänga två av fyra reaktorer i Ringhals.Foto: ADAM IHSE / TT / TT NYHETSBYRÅN
”Kärnkraften är för dyr och förknippad med för stora risker”, säger energiminister Anders Ygeman (S).Foto: HENRIK MONTGOMERY/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ebba Busch Thor (KD): ”Vi behöver snarare se att vi får fler och nya kärnkraftverk i Sverige”.Foto: FREDRIK WENNERLUND / STELLA PICTURES

M, SD, KD och L säger nu alla att de vill satsa på kärnkraften.

Samtidigt visar en färsk undersökning att mer än sex av tio svenskar är positiva till kärnkraft – och att tre av tio vill att den byggs ut.

– Jag tror att om du frågar marknaden om vad de tror kommer att växa i framtiden, så kommer tio av tio att svara vind – och ingen av tio kommer att svara kärnkraft, säger energiminister Anders Ygeman (S).

Kärnkraften seglade upp som ett oväntat debattämne i höstens valrörelse, efter att Kristdemokraternas Ebba Busch Thor meddelat att hon vill stoppa nedläggningen av reaktorerna Ringhals 1 och 2 – och att satsningar görs på nya kraftverk.

– Vi behöver snarare se att vi får fler och nya kärnkraftverk i Sverige, sa Busch Thor i Expressens partiledardebatt i augusti.

Sverigedemokraterna är sedan längre starka förespråkare av utbyggd kärnkraft och för bara ett par veckor sedan meddelade Moderaterna på Expressens debattsida att de vill se en europeisk storsatsning på nästa generations reaktorer.

”Jag anser att det behövs en förnyad syn på kärnkraft i Sverige och Europa för att vi ska kunna rädda klimatet”, skriver Tomas Tobé, Moderaternas toppkandidat i EU-valet.

Nu kräver också M-ledaren Ulf Kristersson, i en debattartikel i Dagens industri, en utbyggnad av kärnkraften. Moderaterna hotar att lämna energiöverenskommelsen mellan regeringen, M, C och KD om inte kärnkraftens roll i den svenska energiförsörjningen omprövas.

”I dag står kärnkraften för 40 procent av den svenska elproduktionen. Tillsammans med vattenkraft innebär kärnkraften att vårt elsystem har betydligt lägre klimatpåverkan än fossildrivna länder. Kärnkraften spelar alltså en central roll för svensk fossilfri elförsörjning”, skriver Ulf Kristersson som tillsammans med två partikamrater undertecknat debattartikeln i Di.

”Nu pekar också FN:s klimatpanel ut kärnkraft som en viktig del av klimatproblemens lösning”, fortsätter de. ”I huvudscenarierna för att nå de globala klimatmålen måste kärnkraften i världen öka med mellan 90 och 200 procent. Det gäller även här: Om Sverige ska klara av att möta klimatutmaningarna behövs utbyggd kärnkraft.”

Nedläggningen av Ringhals 1 och 2

I april 2015 fattade statligt ägda Vattenfall beslut om att lägga ner två av de fyra reaktorerna i Ringhals.

 

Ringhals är Nordens största kraftverk, som i dag står för ungefär 15 procent av Sveriges samlade elproduktion.

 

En kombination av nedpressade elpriser, kärnkraftsskatt- och avgifter samt statliga subventioner på vindkraft gjorde att de två äldsta och mest omoderna reaktorerna inte längre var lönsamma.

 

Nedläggningarna har hittills skjutits upp vid ett tillfälle och är nu planlagda till slutet av 2019 för Ringhals 2 respektive slutet av 2020 för Ringhals 1.

66 procent positiva

Det folkliga stödet för kärnkraften har också blivit större.

I en färsk undersökning från TNS Sifo, gjord på uppdrag av SVT Opinion, är 66 procent av de tillfrågade positiva till kärnkraft.

31 procent vill behålla den nuvarande kärnkraften – och 35 procent vill att den byggs ut.

Bara var femte person vill att kärnkraften avvecklas helt.

Undersökning kärnkraft – TNS Sifo/SVT Opinion

Vilken är din åsikt om kärnkraftens framtid i Sverige? (Mars 2019)

– Avverka kärnkraften helt: 19 procent

– Behåll nuvarande kärnkraft: 31 procent

– Behåll och bygg ut kärnkraften: 35 procent

– Tveksam, vet ej: 14 procent

 

Strax över 1100 intervjuer, relativt jämn fördelning mellan kvinnor och män.

Cirka 400 svarande bor i någon av de tre storstadsregionerna och närmare 700 i övriga landet.

Ygeman: ”För stora risker”

Energiminister Anders Ygeman (S).Foto: FILIP ERLIND/TT / TT NYHETSBYRÅN

Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) tror att det saknas stöd för utbyggd kärnkraft.

– Kärnkraften är helt enkelt för dyr och förknippad med för stora risker, säger han när Expressen träffar honom på Socialdemokraternas partikongress i Örebro i slutet av mars.

Linje 2 – ”avveckla kärnkraften, men med förnuft” – var det vinnande alternativet med 39,1 procent i folkomröstningen om kärnkraft 1980. Bakom linje 2 stod Socialdemokraterna och Folkpartiet.Foto: OKÄND
Symbolen för kärnkraftsmotståndet. Linje 3 – som förespråkade avveckling av svensk kärnkraft inom tio år – fick 38,7 procent i folkomröstningen 1980. Foto: TORBJÖRN ANDERSSON

Anders Ygeman tar inte Moderaternas besked om en ny kärnkraftsatsning på allvar – och tror inte att någon är intresserad av att investera i kärnkraft.

– Jag vet faktiskt inte ifall Moderaterna vill bygga ut svensk kärnkraft och vem som i så fall skulle vara beredd att investera i det. Vi är ju överens i energikommissionen om hur energipolitiken ser ut framåt. I den står att vi ska ha hundra procent förnybart till 2040. Men det är inget som hindrar att den som vill investera i kärnkraft gör det, säger Anders Ygeman.

Liberalerna sågar energiöverenskommelsen

I dag dikteras villkoren för den svenska elproduktionen framför allt genom energiöverenskommelsen från 2016 mellan S, MP, M, C och KD.

Liberalerna valde att lämna förhandlingarna på grund av bestämmelser om statliga subventioner på sol- och vindkraft, eftersom detta missgynnar marknadsvillkoren för vatten- och kärnkraft.

Två dagar före höstens riksdagsval meddelade Jan Björklund att han vill att överenskommelsen omförhandlas.

– Varför Moderaterna gick med på den här energi­överenskommelsen vet jag inte, sa Jan Björklund till Dagens Industri då.

– Jag tycker det är svårt att förstå. Den innebär att kärn­kraften fått ett nytt slutdatum och ska vara avvecklad till 2040 och det är vi starkt kri­tiska till.

Ska kärnkraften avvecklas eller inte?

Vad överenskommelsen innebär för kärnkraften är dock inte helt tydligt.

Det övergripande målet är att all svensk elproduktion ska vara helt förnybar 2040. Samtidigt slås det fast att kärnkraften, som på grund av behovet av kärnbränsle inte ses som förnybar, inte behöver avvecklas. Och att nya reaktorer får byggas där gamla står i dag.

Överenskommelsen innebar också en skattelättnad för kärnkraften, i och med beslutet att fasa ut punktskatten på kärnkraft över två års tid – ett krav som framför allt drevs av Moderaterna.

Den som driver ett kärnkraftverk i dag måste fortfarande betala en avgift per producerad kilowattimme till kärnavfallsfonden, där pengar samlas till dagens och framtidens förvaring av kärnavfall.

Kärnkraftens kostnad

Det råder även delade meningar om hur konkurrenskraftiga nästa generations kärnkraftverk faktiskt kan bli på dagens elmarknad. Utdragna byggen av nya reaktorer i både Finland och Frankrike har kostat hundratals miljoner kronor mer än planerat – och de moderna kraftverken är fortfarande inte färdigställda och i många fall flera år försenade.

Samtidigt är vindkraften, som är den snabbast växande energikällan i Europa i dag, ofta kraftigt subventionerad från statligt håll. 

Den är också beroende av att det blåser lagom mycket. För att ett lands nettoproduktion av el inte ska riskera att bli negativ på vindstilla dagar, behövs en basproduktion från antingen vattenkraft, kärnkraft eller fossila bränslen.

Med nya besked från Kristdemokraterna och Moderaterna finns det – med dagens opinionssiffror och om det var val i dag – en majoritet i riksdagen för att utveckla den svenska kärnkraften.

Här står partierna i kärnkraftsfrågan

Socialdemokraterna

Står bakom energiöverenskommelsen från 2016 – kärnkraften kan byggas ut men måste klara sig på marknadsmässiga grunder:
– Jag tror inte att någon vill investera i kärnkraft – den är helt enkelt för dyr och förknippad med för stora risker, säger energiminister Anders Ygeman.

 

Miljöpartiet

Part i energiöverenskommelsen från 2016, men säger samtidigt att kärnkraften ska avvecklas helt och hållet, främst på grund av säkerhetsrisker och miljöfaror.

 

Vänsterpartiet

Säger nej till kärnkraft – vill se en avveckling så snart som möjligt. Menar att kärnkraften är en osäker energikälla och att den försvårar omställningen till förnybar elproduktion.

 

Moderaterna

Sverige och Europa ska satsa på kärnkraft för att rädda klimatet. EU:s kärnkraftsbudget ska fördubblas och moderna reaktorer ska byggas.

 

Sverigedemokraterna

Kärnkraften ska utvecklas och byggas ut. Svenska staten ska ge ett ägardirektiv till Vattenfall för att hindra nedläggningen av Ringhals 1 och 2.

 

Centerpartiet

Kärnkraften ska stå för sina egna kostnader och det ska inte byggas ytterligare reaktorer. Energiproduktionen ska vara helt förnybar 2040 och kärnkraften ska då vara utfasad. Detta på grund av miljöproblem förknippade med uranbrytning, olyckor och slutförvar.

 

Liberalerna

Kärnkraften är leveranssäker och klimatsmart men måste klara sig på marknadsmässiga grunder. Det viktigaste är att Sveriges energiproduktion är fossilfri.

 

Kristdemokraterna

Kärnkraften ska vara kvar – inga fler reaktorer ska läggas ned. Samtidigt ska kärnkraften moderniseras och byggas ut. Om Vattenfall inte vill driva reaktorerna Ringhals 1 och 2 ska de kunna ges bort till någon som vill driva dem.