Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Kärnkraften är borta inom en generation"

Foto: Sven Lindwall

Hon kallade valresultatet på 6,6 procent "katastrofalt dåligt" och efterlyste tuffhet och tydlighet. Men läget i opinionsmätningarna har fått Centerledaren Annie Lööf, 29, att tona ned förväntningarna inför valet nästa år.

- Ett bra resultat där är att klara samma resultat som vi hade i valet 2010, säger Centerledaren.

I Expressens stora partiledarutfrågning förklarar hon varför företagskonkurserna ökar och att hon tycker det är för mycket prat om betyg i skoldebatten.

Om intervjun

PLATS: Våning 23 i DN-skrapan i Stockholm.

TID: 30 minuter.

ANNIE LÖÖFS TEAM PÅ PLATS: Pressekreteraren Oscar Sundevall, till vänster på bilden.

EXPRESSENS TEAM OM INTERVJUN: Annie Lööf har blivit varm i kläderna som partiledare. Nybörjarens osäkerhet är borta, liksom de floskelbetonade svaren. Vi slapp även hennes ovana att inleda alla meningar med "Centerpartiet tycker att".

Meritlistan

VALRESULTAT: Har inte lett partiet i ett val.

TOPPNOTERING HOS DEMOSKOP: 6,1 procent (december 2011)

BOTTENNOTERING HOS DEMOSKOP: 2,9 procent (december 2012)

VIKTIGASTE SEGRAR I REGERINGEN: Riskkapitalavdragen, satsningen på järnvägen, yrkeshögskolan och en innovationssatsning på två miljarder.

STATUS I PARTIET: Blev ordentligt naggad i kanten efter stormen kring idéprogrammet, men har återhämtat sig ganska bra efter krisen.

Här är hela körschemat för vårens partiledarutfrågningar

Tisdag 28/5

Stefan Löfven, S

Onsdag 29/5

Jonas Sjöstedt, V

Frdag 31/5

Jimmie Åkesson, SD

Fredag 3/6

Åsa Romson, MP

Tisdag 4/6

Göran Hägglund, KD

Onsdag 5/6

Jan Björklund, FP

Måndag 10/6

Fredrik Reinfeldt, M

Annie Lööf är en dryg kvart försenad till intervjun. Den tunga eftermiddagstrafiken rår inte ens Säpo på. Men någon stress märks inte hos Centerledaren, trots ett fullspäckat minutschema denna onsdagseftermiddag.

Förra året ökade företagskonkurserna med 7 procent. Dessutom minskade antalet nystartade företag med cirka 6 procent under 2012. Allt enligt siffror från myndigheten Tillväxtanalys. Hur står det till med Sveriges företagsklimat?

– Det är så klart ett tufft utgångsläge, inte minst i ljuset av lågkonjunkturen och en tuff omvärld, men tittar vi över en tioårsperiod så har andelen nystartade företag i Sverige ökat markant. Vi hade ett rekordår 2011. Så många nystartade företag som vi hade då, har vi aldrig haft tidigare. Så det är utifrån en topposition som vi nu minskar andelen nystartade företag.

Förenklingsutredningen visar att regeringen har åtgärdat 64 procent av 438 från Näringslivets regelnämnd. Men enligt Regelbarometern för 2012 tycker ändå bara 11 procent av företagarna att det blivit enklare jämfört med året innan. 15 procent tycker att det har blivit krångligare och 74 procent upplever inte någon förändring. Varför upplever företagarna fortfarande att krånglet kvarstår eller till och med ökar?

– Tidigare jobbade man efter det långsiktiga målet om att det skulle minska med 25 procent. Jag har nu styrt om det så att det ska kännas och vara märkbart i företagens vardag. Bland annat vill jag få på plats ”en dörr in” vad gäller uppgiftslämnande. Att man lämnar en uppgift en gång. Det kommer jag att få ett förslag på under hösten. Sedan har vi också satt i gång djupintervjuer med branscher som man har gjort i Danmark, för att kolla: Vad är det restaurangägaren eller industriföretagaren verkligen behöver? Jag tror att det här med delmål och att verkligen gå ned på vardagsnivå hos företagaren är en nyckel i att faktiskt nå högre procentsiffror när man frågar företagare. Jag är också bekymrad över, och får ju propåer från riksdagen, om att vi ska införa månadsuppgiftslämning. Man vill ha lönekartläggning varje år, och det finns ett ökat krav från andra partier, men jag skulle vilja säga att jag försöker att hålla emot som näringsminister. Regelförenkling är jätteviktigt.

"Jag blir otroligt irriterad"

Jämställdheten inom företagande går väldigt långsamt framåt. 29,4 procent av Sveriges företagare är kvinnor, enligt organisationen Företagarna. 2005 var den siffran 28,3 procent. Fortsätter det i samma takt dröjer det ungefär 160 år innan lika många män som kvinnor driver företag i Sverige. Hur kommer du att fira det?

– Jag blir otroligt irriterad över de här siffrorna. Att det ska vara lika självklart för män och kvinnor att jobba, driva företag och ta hand om sina barn är för mig en grundläggande fråga. Därför satsar regeringen på coachning och uppmuntran för kvinnor att starta företag och på att reformera trygghetssystemet, som är en nyckel för att få fler unga kvinnor som har familj eller vill skaffa barn att ta steget att bli företagare.

3:12-reglerna för företag ska ändras. Ni vill att man ska äga fem procent av företaget för att kunna ta ut pengar som kapitalinkomst. Det ska göra det svårare att göra anställda till delägare för att undvika den högre inkomstskatten. Detta får kritik både från Företagarna och Svenskt Näringsliv. "Med fler än 20 lika stora delägare drabbas samtliga delägare av en kraftig skatteskärpning. I praktiken uppstår alltså ett tak, som hindrar expansion och samgåenden", skriver Svenskt Näringsliv på sin hemsida. Hur ser du på den kritiken?

– Det här är ett förslag som Finansdepartementet arbetar på och bakgrunden till det är att stora partägda bolag som stora revisorsföretag har omvandlat sina inkomster så att man beskattar det som kapital, med betydligt lägre skattesatser. Nu har jag också lyssnat in den kritik som har varit tittar nu på hur vi kan förändra det här för att komma åt det som vi vill komma åt, nämligen den osunda kultur som jag tycker finns i stora partägda bolag, för 3:12 ska ju gynna just mindre företag och tillväxtföretag.

Du säger att du har "lyssnat in” Vad menar du? Hur vill du förändra det förslag som ligger?

– Det här är en fråga som Finansdepartementet handhar. Det är de som nu lyssnar in remissinstanserna, men jag har givetvis också tagit del av detta. Remissrundan avslutades alldeles nyligen och regeringen kommer att presentera sitt förslag när den frågan är färdig.

Du nämnde månadsuppgifterna. Regeringen skrev i vårpropositionen att förslaget om månadsuppgifter kräver ytterligare beredning. Förslaget skulle innebära att alla företag skulle redovisa inkomstuppgifter på individnivå varje månad. Detta har mötts av skarp kritik från Företagarna, Svenskt Näringsliv och LRF. Sedan vårpropositionen har det varit tyst. Är frågan avförd från dagordningen?

– Nej, det är den inte. Det är många partier som vill införa månadsuppgiftslämning. Miljöpartiet, Socialdemokraterna, med flera har krävt att vi ska införa månadsuppgiftslämning för små företag. Jag tycker det är orimligt. Min ingång i detta är att införa det, om vi nu är tvungna att införa det, på så minimal nivå som möjligt, för att ge så minimal börda för små företag som möjligt. Nu har byggbranschen själva varit ute och sagt att de väldigt gärna vill ha månadsuppgiftslämning, för att stävja svartjobb. Då tycker jag det är okej för den branschen, men för mig är regelförenkling för små företag otroligt viktigt. Men här kan jag konstatera att det är många partier som gärna vill se månadsuppgiftslämning.

Har du med dig Anders Borg på den förändring som du vill se?

– Regeringen har nu meddelat i vårpropositionen att vi inte lämnar den proposition som faktiskt var tänkt under våren, utan att arbetet fortsätter med att diskutera frågan.

Ungdomsarbetslösheten ser ut att bli en av de hetaste frågorna i valet 2014. På er hemsida listar ni vilka åtgärder ni vill vidta för att få ner ungdomsarbetslösheten. En av dem är lägre ingångslöner. Vilken nivå vill du att ungdomarnas löner ska ligga på?

– Ja, inte generella låga ingångslöner, utan däremot så tycker jag att de introduktionsavtal som nu parterna har slutit ligger i linje med den politik som Centerpartiet har drivit under flera år, det vill säga en acceptans för lärlingslöner. Vi behöver titta på länder som exempelvis Tyskland, som har en låg ungdomsarbetslöshet, där man har jobbat med lärlingslöner. Därför är jag glad för att parterna inom många branscher nu har slutit yrkesintroduktionsavtal för unga. Därför kommer regeringen nu att gå fram med både subventioner till handledarstöd och sänkta arbetsgivaravgifter för att få dessa på plats. Det tycker jag är riktigt bra och väldigt viktigt för många arbetslösa ungdomar.

Jobbpakten med introduktionslöner skulle ge 30 000 jobb. Hur många jobb kommer de här branschvisa avtalen att ge tror du?

– Det återstår att se. Här vilar ett tungt ansvar på arbetsgivarna att faktiskt skapa dessa arbeten. Men regeringen är beredd att se till att verkligen få fart på detta genom att erbjuda ännu lägre arbetsgivaravgifter för att anställa ungdomar och ett extra handledarstöd. Det kommer vi att återkomma till i höstens budget.

För några år sedan lanserade du "avstampsjobb", som skulle innebära två tredjedelar av den avtalsenliga lönen i upp till ett år. Tycker du att det är en bra nivå?

– Två tredjedelar ligger på 66 procent. Det fack och arbetsgivare nu diskuterar ligger ju på 75 procent. Jag kan tycka att det är rimligt med 75 procent. Det är en bra nivå. Man får alltså betalt för den delen man jobbar och så får man inte betalt för den delen man går utbildning. Det är en linje som jag fullhjärtat stöder, för vi behöver faktiskt vända på alla stenar för att se till att unga människor som i dag saknar trygghet, lön, rader i cv:t, faktiskt får möjlighet med en fot in och jag är glad att Centerpartiets kamp under flera, flera år i den här frågan nu har lett till att vi faktiskt har konkreta förslag på bordet. Så att unga verkligen får ett jobb.

Med lägre ingångslöner blir skillnaden mellan försörjningsstöd och lön mycket mindre. Påverkas inte drivkrafterna att ta ett jobb om man sänker ingångslönerna?

– Jag tycker att man tar lite lättvindigt på den utmaning Sverige står inför om man resonerar så. Sverige har en av Europas absolut högsta ungdomslöshet. Vi är skyldiga våra ungdomar att vända på alla stenar. Det handlar om en gedigen skola, fler lärlingsutbildningar, det handlar om yrkesintroduktionsavtal, det handlar om att faktiskt se till att unga människor får en väg in. Jag vägrar acceptera att unga människor lever på socialbidrag eller får leva hemma hos snälla föräldrar som försörjer dem. Alla måste få chansen att börja sitt vuxenliv med ett jobb. Kanske till lite lägre lön inledningsvis, för att sedan kunna trappa upp och komma i arbete och kunna byta arbetsgivare och arbete.

LO och de andra fackförbunden har bland annat till uppgift att förhandla upp lönen för sina medlemmar. Om ni tycker att lägre löner är en bra åtgärd för att få ned ungdomsarbetslösheten, menar ni då att facket motverkar en sådan utveckling?

– Absolut inte. I dag är vi många som tycker att det är viktigt med just lägre ingångslöner. LO till exempel tillsammans med Svenskt Näringsliv har slutit yrkesintroduktionsavtal inom många branscher nu, vilket jag tycker är otroligt bra. Även andra fackförbund har också slutit just detta, så den diskussion som Centerpartiet har varit ledande i under flera år, att just sänka trösklarna för unga människor så att man får en chans att komma in, den har anammats nu av både fack och arbetsgivare. Nu ser vi på riktigt lärlingsjobb för unga, som man har till exempel i Tyskland, där det är en väldigt låg arbetslöshet. Jag hoppas nu att de kommer att användas så att unga människor verkligen får en chans till jobb och en lön.

En annan åtgärd ni föreslår för att få ned ungdomsarbetslösheten är mer flexibla turordningsregler. På er hemsida skriver ni att "turordningsreglerna i LAS ska ha kompetens som bedömningsgrund, inte anställningstid". Dessutom vill ni utöka regeln om att företag med 1–9 anställda får undanta två personer till att gälla alla anställda. TCO har granskat huruvida LAS gör ungdomar arbetslösa. De kom fram till att färre än 2,5 procent av de arbetslösa ungdomarna blev arbetslösa i situationer där turordningsreglerna kan ha kommit till användning. Kan då verkligen mer flexibla turordningsregler göra någon större nytta?

– Ja, det tror jag. Jag kom precis från ett möte med Unionen för att diskutera vikten av att nå ett omställningsavtal mellan Unionen, TCO och Svenskt Näringsliv. Där diskuterar man just nu flexiblare turordningsregler å ena sidan och omställningsavtal, kompetensutveckling för de anställda, å andra sidan. Den här modellen med att både ge en större frihet för företag att kunna avgöra vem som ska vara kvar på jobbet och möjligheten för de anställda att utvecklas genom fortbildning och kompetensutveckling under hela sin anställningstid, det är en modell som jag tror är viktig för Sverige. Där hoppas jag, det är ingenting jag vill lagstifta om, att parterna hittar samförstånd och att man kommer framåt både på kompetensutvecklingssidan för medarbetare och på turordningssidan.

"Kompetens är vägledande"

TCO:s granskning visar också de att ungdomar som har blivit arbetslösa där turordningsreglerna har kommit till användning har hittat ett nytt jobb ganska snabbt. Man ser dessutom att lagen om anställningsskydd lämnar ett stort utrymme för företagen att behålla kompetensen. Man går helt enkelt runt de här turordningsreglerna. Så på vilka grunder säger du att turordningsreglerna är ett problem för ungdomsarbetslösheten?

– Forskning. Och principer, så klart. Jag tycker det är helt orimligt att bara för att man är sist in på en arbetsplats så ska man åka först ut. Det måste ju vara kompetens som är vägledande för vilka som ska få vara kvar på en arbetsplats.

Men TCO säger att det redan är så i praktiken, att företagen behåller kompetensen, att de redan går runt turordningsreglerna.

– Ja, hade det varit så, då kanske inte detta hade varit en av de största prioriteringarna på företagarnas åtgärdslista för att skapa fler jobb till unga. Jag tror det är viktigt att lyssna, både på den fackliga sidan och på jobbskaparna. Det är därför som jag tycker att det är viktigt att både prata kompetensutveckling och vidareutbildning och möjligheten för företagen att ha en större frihet över vem som ska få vara kvar. Det är inte rimligt att det bara är unga människor som får rött kort ut från arbetsmarknaden varje gång det ska vara neddragning, utan det måste vara kompetensen som är avgörande. Så klart att det kan vara så att en 58-årig civilingenjör med otroligt lång erfarenhet vinner den matchen mot en nyutexaminerad 26-åring, men man ska inte vara diskvalificerad från att få vara kvar bara för att man är sist in på arbetsplatsen.

TCO har även jämfört anställningsskyddet i Sverige med andra länder. I sin granskning visar de att Sverige i OECD:s senaste rankning har det tionde mest liberala anställningsskyddet bland 30 jämförbara länder. Flera av länderna som har ett starkare anställningsskydd har lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige. Hur kan det komma sig?

– Ja, det stämmer att vi faktiskt har liberaliserat arbetsrätten under de här åren som alliansen suttit vid makten. Bland annat har vi möjliggjort visstidsanställningar, vilket har varit bra för många unga människor att få en fot in. Vi har fortsatt möjligheterna för säsongsanställning, vilket Socialdemokraterna var på väg att stoppa. Samtidigt måste vi inse att när vi har en av Europas högsta ungdomsarbetslöshet, då kan man inte blunda, hålla för öronen och säga: ”vi ska inte göra någonting”. Vi behöver jobba med många olika delar. Parterna behöver vara aktiva i detta. Det handlar om arbetsrätten, det handlar om att reformera arbetsförmedlingen, en jobbpeng med flera förmedlare, och det handlar om lärlingslöner för första jobbet. Det handlar också om att reformera skolan, till exempel mer praopraktik. Så vi behöver göra många olika saker. Det är inte så att arbetsrätten är allena saliggörande. Utan alla de andra delarna behöver vi också arbeta med.

Du sade i Ekots lördagsintervju förra året att de halverade arbetsgivaravgifterna för unga skulle ge 35 000-40 000 nya jobb. Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, har granskat reformens effekter. Anders Forslund, biträdande chef vid IFAU, sade till DN i mars att "det är ungefär samma andel ungdomar som jobbar före och efter reformen. Det kan tyda på att de flesta av de jobb som vi ser efter halveringen av arbetsgivaravgiften skulle vi ha sett ändå". Enligt IFAU har reformen kostat 1–1,5 miljoner per jobb. Hur många jobb tror du i dag att reformen ska ge?

– Jag är ute och reser flera dagar i veckan. Framför allt besöker jag företagare som anställer unga människor. I förra veckan besökte jag Slagstaglass, som talade om för mig att ”de två som står härinne, de hade inte varit anställda om vi inte hade haft en halverad arbetsgivaravgift. Jag hade helt enkelt inte haft råd”. Och så har det låtit på många olika företag som jag har besökt. Jag har full respekt för den makroekonomiska forskningen på det här området, men fråga vilken företagare som helst, det har betydelse när man sänker eller halverar en kostnad, för att just ha möjligheten att anställa. Om det skulle bli dubbelt så dyrt att ha en ung anställd, alltså fördubblad arbetsgivaravgift, nog sjutton skulle det märkas i antalet anställda ungdomar.

Men har du ingen uppfattning om hur många jobb det kommer att ge? Det är ju en dyr reform, som kostar 1–1,5 miljoner per jobb, enligt IFAU.

– Finansdepartementet, och i vår budget, så har vi säkert beräkningar på detta. Det är inget som jag kan referera till i antal just nu, men det är klart att vi har gjort detta för att vi vill se fler jobb till unga människor. De är i en utsatt situation och det är klart också att en fördubbling av arbetsgivaravgiften definitivt kommer ju ha en effekt. Titta bara på restaurangbranschen där Socialdemokraterna nu väljer att lägga in en dubbelstöt. Först fördubblar man arbetsgivaravgiften för unga människor. 30 procent i restaurangbranschen är unga. Utöver det vill man fördubbla restaurangmomsen. Och båda de här delarna kommer så klart att innebära färre jobb för unga. Därför tycker jag att det är viktigt att behålla sänkta kostnader på dessa viktiga ungdomsjobb.

"Samhället har ansvar"

Den senaste tiden har det rapporterats om kravaller i Stockholms förorter, i utanförskapsområden med hög arbetslöshet och stor andel invandrare. Enligt Ekot, som fått siffror från Arbetsförmedlingen, har bara tre procent av nyanlända flyktingar fått ett jobb utan statliga subventioner efter att ha deltagit i regeringen så kallade etableringsreform. Hur stort ansvar har regeringen för det som sker I förorterna?

– Hela samhället har ett stort ansvar i detta, både i det offentliga, kommunen, regionen, det nationella. Jag blir så otroligt frustrerad när man svartmålar förorter på det här sättet. Det finns så otroligt många människor som lever i dessa stadsdelar som vill känna trygghet, som vill gå till jobbet, som inte vill se sin bil söndersprängd eller uppeldad. Det är viktigt att lyfta dessa människor som går till jobbet varje dag och vill göra rätt för sig. Samtidigt ser jag de stora utmaningarna som detta nu för med sig. Jag skulle vilja se ett förortslyft för dessa kommuner. Det är inte okej med en så låg sysselsättningsgrad. Bland annat behöver vi se till att skapa fler företag i dessa delar. Nu tittar vi från regeringens sida på att införa nystartszoner i vissa utsatta delar för att stimulera företagande. Vi har en lägre arbetsgivaravgift för invandrare i dessa områden, genom instegsjobben, men utöver det så skulle jag också vilja se en satsning på att myndigheter som i dag är innanför Stockholms tullar också masar sig utanför dem. Dels är det dyrt för myndigheter att vara placerade på de glassigaste adresserna inne i Stockholm, men det är också ett sätt att skapa jobb och attraktivitet i stadsdelar som verkligen behöver det. Att skapa jobb där, att visa att det offentliga också finns på dessa orter.

Vad tänker du på för myndigheter då?

– Vi ser ju nu att både Polisen och Försäkringskassan flyttar utanför Stockholms tullar och det finns säkert ännu fler myndigheter innanför tullarna som kan bege sig utanför, i syfte att både sänka hyreskostnaderna, men framför allt i det här läget att visa att inte bara polisen ska vara synlig och närvarande i dessa områden, utan också andra offentliga aktörer. Så den delen tror jag är viktig. Tittar man också på utanförskapet, förutom jobben och det offentligas närvaro, så är ju skolan A och O. De som nu kastar sten och som tänder på bilar behöver trygghet i skolan, de behöver en stabil grund att stå på. Där tror jag att det tillskottet som vi har gjort till utsatta stadsdelar för att förbättra skolresultaten, till exempel öka lärartätheten, är jätteviktigt. Och vi behöver fortsätta att lägga resurser på skolor i utsatta områden. Kanske till exempel i högre grad stimulera lärare att flytta dit genom högre löner. För det är en viktig del i att få en bra start i livet. En bra utbildning, trygga förhållanden i skolan, så att man kan lämna skolan med godkända betyg.

Kontakt med Olofsson

Då tar vi några kortfrågor. Hur ofta har du kontakt med Maud Olofsson?

– Minst varje vecka.

Nämn ett nybörjarmisstag du gjorde som nybliven partiledare.

– Jag tror att man kan trycka in allt på en vecka, vilket gör att man ibland gör misstag i intervjuer och liknande.

Hur är det att plötsligt leva med Säposkydd?

– Det var en stor omställning för två år sedan, men det är ju samtidigt något man vänjer sig vid.

Vem på motståndarsidan är tuffast att möta i debatter?

– Jonas Sjöstedt. Han är också roligast att möta i debatter.

Du gillar jämställdhet. Men kallar du dig för feminist?

– Ja.

Vem är din största politiska förebild?

– Karin Söder.

När är kärnkraften i Sverige avvecklad?

– Inom en generation, hoppas jag. Centerpartiet står ju för 100 procent förnybart inom en generation. Då vill vi också se en avveckling av kärnkraften.

Är det för mycket prat om betyg i skoldebatten?

– Ja, det tycker jag. Jag tycker att det är för mycket reformhets i skolan. Vi behöver lugn och ro i skolan nu när vi har gjort reformerna. Jag vill att man ska fokusera på entreprenörskap, kreativitet och skolhälsovård. Hur får vi till exempel duktiga lärare att engagera sig ännu mer i elever i utsatta områden?

Från och med september 2011, när du tillträdde som partiledare, till och med mars i år har Centerpartiet legat under riksdagsspärren 38 gånger i opinionsmätningarna. Det är mer än i var fjärde mätning. Vad säger ni i partiledningen till varandra när ni pratar om detta?

– Att det är ett otroligt tufft utgångsläge. Att vi givetvis hade önskat att vi låg betydligt högre, men att vi vet att centerpartister är otroligt duktiga på att kraftsamla inför valet och att det är viktigt att vi fortsätter vårt politiska utvecklingsarbete och får fram konkreta utvecklingsförslag för jobben och miljön.

Som favorittippad partiledarkandidat sade du i juli 2011 att Centern ska nå 20 procent till valet 2022. Står du fast vid det målet?

– Jag gillar i grunden att sätta tuffa målsättningar. Samtidigt så är det ju inte relevant att diskutera de målsättningarna när vi nu ligger runt fyra procent. Nu är mitt absoluta fokus att se till att tydliggöra Centerns politik och se till att vi gör ett bra resultat i valet. Ett bra resultat där är att klara samma resultat som vi hade i valet 2010.

I en undersökning från Demoskop som publicerades i Expressen i mitten av maj uppger hälften av de nästan 4000 tillfrågade personerna att du är en belastning snarare än en tillgång för ditt parti. Av din egna väljare svarade 13 procent att de tycker du är en belastning snarare än en tillgång. Hur ser du på de siffrorna?

– Det är givetvis väldigt tråkigt att ta del av sådana siffror. Samtidigt så är det en naturlig konsekvens av den turbulenta tid som Centerpartiet har haft nu under en lång tid och det vore konstigt om siffrorna hade visat något annat.

"Jag tror att det är provocerande att vara ung tjej i ledarposition", sade du då till Expressen. Ser hälften av väljarna dig som en belastning för att de är provocerade? Kan det inte bero på att de helt enkelt tycker att du inte gör ett bra jobb?

– Jo, absolut, och det var därför jag svarade så på din första fråga, att jag tror att det handlar om att Centerpartiet har haft en väldigt turbulent tid i svensk politik och det ligger ju ett tungt ansvar på mig som partiledare att nu tydliggöra vår agenda för fler jobb till unga, för en bättre miljö och för en tydlig landsbygdspolitik. Sedan tror jag, och det sticker jag inte under stol med, att det är provocerande att vara ung kvinna i svensk politik, men jag går gärna före där.

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson förklarade nyligen i Expressens tv-program "Pihlblad & Svensson" att han tycker att Stefan Löfven ska sträcka ut en hand till Centerpartiet och Folkpartiet innan valet. "Det finns anledning för honom att föra samtal, kanske framför allt med dem", sade han i programmet. Skulle du sätta dig i ett sådant samtal om Stefan Löfven ringde och ville prata?

– Det är ju smickrande att LO gillar Centerpartiets näringslivs- och arbetsmarknadspolitik, men jag skulle definitivt säga nej till sådana samtal. Vi går till val som en allians och vi har för avsikt att vinna valet som en allians.

Enligt TT har Centerpartiet cirka 32 000 medlemmar. För tio år sedan var ni mer än dubbelt så många och för 20 år sedan mer än fyra gånger så många. Vad berättigar er att kalla er en folkrörelse i dag?

– Att vi har ett folkrörelsearbete. När vi tog fram vårt idéprogram var över 10 000 personer med i det arbetet. Jag som partiledare, för mig är det viktigt att komma ut till avdelningar och kretsar för att träffa våra gräsrötter. Det är så vårt arbetssätt är. För oss växer kraften underifrån. Som partiledare sitter inte jag i vårt huvudkontor i Gamla stan och pekar med hela handen, utan det växer underifrån. Det är essensen av vårt folkrörelseparti.