Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kaoset på häktet när larmen slogs ut

Foto: / TT NYHETSBYRÅN

Skärmarna i bevakningscentralen blir svarta under flera timmar.

I teknikkaoset blir personal, intagna och besökare inlåsta tillsammans.

Innanför den prydliga fasaden på Sveriges nya "superhäkte" är det kaos i utdelningen av tunga mediciner, avföring rinner på väggarna efter avloppsfel och hinkar står på golven mot de läckande taken.

UR DAGBOKEN, 21 AUGUSTI, 22.50:

"Alla fönsterlarm, in och ut-brytningslarm och brandlarm slås ut i huset. Vakthavande försvinner i väg till bevakningscentralen. Vi andra sitter kvar i personalrummet. Stämningen är lite lätt avslagen, ingen reagerar nämnvärt på informationen. Det är så vanligt förekommande så det går helt enkelt inte att greppa längre."


***


Strax efter midnatt den 28 juni 2004 rymmer Malexander-mördaren Tony Olsson tillsammans med tre andra fångar från Hallanstalten. Med skarpladdad pistol tvingar Olsson till sig nycklar från två vårdare och friger ytterligare tre fångar. Med hot om döden tvingar man fångvårdarna att öppna dörrarna där en flyktbil väntar.

Mycket av det som diskuteras i Kriminalvården i dag började med de spektakulära rymningarna 2004. Kriminalvården skakades om i grunden. Kravet på skärpt säkerhet kom från politiskt håll. Säkerhetshäkten och säkerhetsanstalter blev heta frågor. Nu skulle det byggas. Och spadtag togs i 140 byggprojekt. Någonstans här föddes idén om häktet Sollentuna. En del i ett rättscentrum med polis, häkte och tingsrätt samlade på ett och samma ställe förenade i kulvertar under mark. Avancerad övervakningsteknik och designade möbler. En byggnad som utåt sett skulle signalera respekt och rättvisa.

Men berättelsen om häktet i Sollentuna ska i stället komma att handla om rymningar, misstänkta mutbrott, byggfusk, sovande vakter och säkerhetskaos.


***


UR DAGBOKEN, 4 JULI, 01.50:

"Hela säkerhetsavdelningen är utslagen. Systemet är nere. Inga fönsterlarm, överfallslarm eller in/ut-brytningslarm fungerar."


***


Efter rymningsskandalerna 2004, då generaldirektören tvingats avgå, köpte Kriminalvården in avancerade och komplexa säkerhetslösningar för dryga 280 miljoner kronor till nya säkerhetshäkten och anstalter.

På nya häktet i Sollentuna skapades ett säkerhetssystem som hanterar och övervakar händelser i ett nätverk av sensorer med en bevakningscentral som hjärta. Säkerhetslösningen integrerar hissar, övervakningskameror, dörrar, slussfunktioner, larm och kommunikationssystem. Men systemet brakade samman. Vid åtminstone två tillfällen har systemet helt slagits ut. Skärmarna i bevakningscentralen har blivit svarta under flera timmar. Personal, intagna och besökare har blivit inlåsta tillsammans där de befunnit sig.


***


UR DAGBOKEN, 13 AUGUSTI, 19.10:

"Ingen av cellerna är ljudisolerade på häktet och det pratas ofta i korridorerna på nätterna. Intagna som har restriktioner pratar med varandra."


***


Cellerna, med dörrar i trä i stället för stål, är monterade så tätt emot varandra att intagna riskerar att förstöra hela utredningar då de kan förmedla sig med andra intagna trots att de är belagda med restriktioner från åklagare.


I en rapport från en tillsynsgrupp från Kriminalvården framgår flera brister vad gäller säkerheten på häktet.
Foto: TT / Fredrik Sandberg

Golvbrunnarna är felkopplade eller inte inkopplade alls till avloppet och intagnas urin och avföring rinner ner på väggar och i tak våningen under. Under kraftigt regn ställs hinkar ut i korridorerna eftersom det regnar in och regnvatten rinner under målarfärgen längs väggarna i personalrummen. Promenadgårdar på taket översvämmas då golvbrunnarna inte klarar att frakta bort vattnet.

Och samma säkerhetskaos gäller också för den ökande medicinhanteringen i häktet.


***


UR DAGBOKEN 18 JULI, 21.05:

"Jag öppnar det första skåpet. Och jag börjar rensa. Jag läser på alla apo-dospåsar och dosetter, slänger ner gammal medicin, dubbletter av dosetter, piller som har ramlat ur sina påsar som ligger huller om buller i skåpen och i facken i dörrarna. 

– Varsågod, säger jag när jag kommer tillbaka till personalrummet. 

Jag lägger fem fulla påsar på golvet framför fötterna på vakthavande.


***


Den 21 februari 2012 kommer en tillsynsgrupp från Kriminalvården  huvudkontor till häktet i Sollentuna.

I deras hemligstämplade rapport, som Expressen begärt ut, framgår att det finns flera brister som gäller säkerheten på häktet. Bland annat visar det sig att den stora skärmen inne i den viktiga bevakningscentralen - där kamerabilder från hela huset ska visas - är trasig.

Men den tyngsta kritiken gäller hanteringen av tunga läkemedel som häktesvakterna ansvarar för att dela ut till fångarna:

"Flera incidenter vid häktet har inträffat där man i efterhand kunnat konstatera brister i medicinrutinerna".

Det brister i dokumentation, förvaringen av läkemedlen och utbildningen av personalen kring läkemedelshanteringen.

Häktet har ingen kontroll över läkemedlen - starka mediciner för psykoser, schizofreni, depressioner, diabetes och sömntabletter.

Och trots att detta ska åtgärdas omedelbart visar det sig tre år senare, sommaren 2015 när Annika Holtet arbetar vid häktet - att samma problem fortfarande finns kvar och är väl kända av ledningen.

Det handlar om försvunnen medicin. Dubbla doser. Förväxling av mediciner. Rutiner som inte följs. Det visar sig vara vardag för både intagna och personal.

I medicinskåpen råder ett kaos med gammal medicin från tidigare intagna, medicin som intagna tackat nej till, dubbla doser och felskrivna datum på dosetter. Medicin som försvinner eller inte alls finns. Mediciner som legat veckor och månader i skåpen. En medicinhantering som skapar risker för att intagna får fel mediciner eller inga mediciner alls.

I augusti kom ett JO-beslut där kritik riktades mot häktets medicinhantering sedan en intagen anmält att han inte fått sin medicin.


***


Anders Forsgren är chef på häktet i Sollentuna.

Han menar att teknik alltid kan skapa problem och att det därför finns manuella rutiner där personal fysiskt får stå och vakta vid celldörrarna.

– Ja om det är rimligt kan jag faktiskt inte svara på. Utan det är en teknisk fråga. All teknik kan sluta fungerar och därför är det viktigt att vi också har manuella rutiner bakom. Det är inte säkert att vi kan hålla verksamheten i gång. Men däremot säkerheten. Vi får ändra på vad vi gör.


Anders Forsgren är chef på häktet i Sollentuna.

På frågan om man inte kan förvänta sig fullständig säkerhet på ett säkershäkte svarar han:

– Nej, det skulle jag inte vilja säga, för vi kan ha fullständig säkerhet. Men det innebär väldigt stora inskränkningar för personerna som sitter i häktet. Så det handlar om att vi ska arbeta nära de intagna i stället för att bygga bort all problematik.

Forsgren medger också att det funnits problem med fastigheten och att det pågår en diskussion med hyresvärden som äger fastigheten.

– Ja att det finns läckor i huset det har vi hört och det vet vi. Vi är hyresgäster så vi driver det mot hyresvärden som får driva det mot de som byggt huset. Om det är garantifel som måste åtgärdas. Det är så vi arbetar.

Forsgren medger också att intagna med restriktioner kan kommunicera genom celldörrarna med andra intagna, men menar att dessa separeras från exempelvis målskamrater.

– Ett vattentätt system är svårt att bygga för då handlar det om att isolera varje intagen på ett större sätt än vi har möjlighet att göra enligt lagstiftningen.

– Tekniskt sett har man tittat på olika sätt att lösa det, men det är en dyr och svårt fråga.

Forsgren viftar också bort kritiken om medicinkaos men känner inte till att JO nyligen kritiserat häktet för brister i medicinhanteringen. Han känner dock till tillsynsrapporten från 2012 där även Kriminalvårdens säkerhetsgrupp kritiserat medicinhanteringen.

Nu sommaren 2015 visade det sig att problemen fanns kvar. Varför har inte detta problem löst ännu?

– Jag har inte dragit några slutsatser, några likhetstecken, mellan den rapporten som är gjord och det som framkommit i den här dagboken. Att det finns medicin kvar på avdelningarna. Det gör det ibland när man väntar att lämna tillbaka gammal medicin för att få ny medicin. Men det jag vill understryka att detta är låsta medicinskåp. Det finns inte ute på avdelningarna. Det är ett låst skåp där medicin förvaras.

Han hänvisar till att det är sjukvården som ordinerar medicin och att Kriminalvårdens ansvar sträcker sig till att dela ut den.

– Självklart är det väldigt viktigt att hålla en hög kontroll på läkemedel. Men nu delar inte vi medicinen utan vi överlämnar medicinen till intagna. Det är sjukvårdspersonalen som fördelar och ser till att det finns enligt ordination i skåpen. Sen överlämnar Kriminalvårdens personal till den intagne så att den själv får ta medicinen.


Läs även:

Dagbok inifrån häktet: "Säkerhetssystemet fungerar inte – igen"


Rutiner ska granskas efter avslöjandet

Muthärvan kring Sollentuna-häktet

"Den 31 mars 2016 dömdes kriminalvårdens tidigare fastighetschef för grova mutbrott till 3,5 års fängelse. Mutmålet gäller byggandet av Sollentuna-häktet och anstalter på ytterligare fem orter. En vän till kriminalvårdschefen dömdes för medhjälp till brotten. Två konsulter dömdes för bestickning efter att ha betalat ut mutorna. Bara i delen som rör Sollentuna-häktet utbetalades, enligt hovrätten, närmare elva miljoner kronor i mutor."

Interna rapporten: Flera brister

Expressen har begärt ut den enda tillsynsrapport som finns för häktet i Sollentuna.

Inspektionen gjordes av en tillsynsgrupp från kriminalvårdens huvudkontor 2012 och konstaterade en rad brister. På samtliga punkter fanns fortfarande problem tre år senare, sommaren 2015, när reportern Annika Holtet arbetade som häktesvakt.

Tillsynsgruppen menade att helhetsbedömningen var god men tog upp flera kritiska punkter som måste åtgärdas:

SÄKERHET: Inpasseringskontrollerna, exempelvis röntgen, har inte funktionstestats. Den stora skärmen i bevakningscentralen, där hela huset övervakas, var trasig vid inspektionen och lång tid efteråt. Rutinerna i bevakningscentralen följs inte.

MEDICINBRISTER: Flera incidenter har skett som kunnat kopplas till bristfällig medicinhantering. Det finns brister i dokumentationen och säker medicinförvaring prioriteras inte.

OBEHÖRIGA: Det brister i kontrollen av de som löpande har kontakt med intagna. Fängelsepräster har plötsligt upptäcks på besök i intagnas celler, utan att personalen ens vetat om att de varit där.

DOKUMENTATION: Brister i dokumentation av händelser nattetid.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.