Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kanske får vi en underbar sensommar då vi ballar ur?

Vi kommer allt närmare första sommaren med coronavaccin.

Så vad väntar efter pandemin?

Psykologerna säger att många kommer ta livsavgörande beslut. 

Och historien förutspår fler bebisar och bröllop. 

Komikern Per Andersson hoppas på en sensommar av vilt underbart festande.

– Fan vad man unnar folk en stor urspårning när de får chansen, säger han.

Spridningen av coronaviruset

Målet att alla över 18 år ska vara vaccinerade den den 31 juni kommer inte kunna hållas. Datumet har skjutits upp på grund av vaccinbrist. Men allt fler vågar nu drömma om ett liv utan restriktioner och isolering.

Komikern Per Andersson, känd från Grotesco och ”Time out”, är en av dem. Han hoppas på ett Sverige som tillåter sig själv att ”balla ur”.

– Släpper de upp successivt blir det kanske måttligt, men om de säger att nu är alla så friska att det här datumet släpper vi upp kommer det skena fullständigt på ett alldeles underbart sätt, säger han. 

– Jag tror det kommer bli maskerader, folkfester, karneval och total urspårning. Det känns som precis vad folk behöver nu, om du frågar mig. Fan vad man unnar folk en stor urspårning när de får chansen. När det blir av: Spåra ur för fan!

Komikern Per Andersson hoppas att folk lever ut efter tiden i isolering.
Foto: JONAS TOBIN / JONAS TOBIN GT/EXPRESSEN
Vissa kan behöva släppa på tyglarna, spåra ut, när vaccinet väl gått in och risken för smittspridning avtar.
Foto: Colourbox

Han fortsätter beskriva sin framtidsvision. 

– Spåra ur kommer segla upp som svenskans mest älskade ord. Balla ur kommer bli det mest sökta orden på Google, säger han och skrattar. 

Fler bebisar och bröllop

Men historien säger emot komikerns dröm om ett Sverige där det regnar konfetti från lägenhets- och kontorsfönster som efter andra världskrigets slut.

Författaren Magnus Västerbro tror inte på en lika fartfylld tid efter pandemin. Sett utifrån tidigare farsoter kan det snarare bli lättnad än extas som följer i coronavirusets spår.
Foto: MICKE GRÖNBERG / SVERIGES RADIO

Magnus Västerbro, Augustvinnande författare till ”Svälten” och aktuell med ”Tyrannens tid”, har skrivit ”Pestens år” om hur farsoten drabbade Stockholm 1710. 

– När pesten klingade av 1711 hade 40 procent av befolkningen dött på bara några få månader, så det var en ganska hård farsot, och då var det inte så att de som plötsligt slapp pesten jublade och firade och slängde konfetti omkring sig. Halva staden hade ju dött så det var snarare så att man kände att man äntligen kan andas ut och får överleva. Så beskriver man också pesten i London på 1660-talet.

De som har nära anhöriga som dött kommer naturligtvis inte jubla på samma sätt.

Det finns dock skillnader. 

– Det var väldigt mycket värre sjukdomar än vad vi upplevt nu och drabbade oerhört många fler. Ur ett historiskt perspektiv är corona en väldigt lindrig farsot och det som påverkar de allra flesta mest är restriktionerna snarare än sjukdomen i sig, säger han. 

Just restriktionerna världen över kan väcka en unik reaktion tror Magnus Västerbro.  

Vi har aldrig sett en epidemi som bemötts på det här sättet, lika storskaligt, lika långvarigt över hela jorden på en och samma gång. De allra flesta påverkas mycket mer av det än av själva sjukdomen, säger han.  

Hur livet blir efter restriktionerna?

– Singlar som inte fått träffa någon under året kan hitta någon att gänga ihop sig med. Det blir fler bröllop. Nästa år kommer det födas väldigt många fler barn. Det är sådana typiska saker som alltid följer efter katastrofer, svälter eller farsoter, säger Västerbro. 

– Men de som har nära anhöriga som dött kommer naturligtvis inte jubla på samma sätt. Och de långtidssjuka kommer vi få hantera, säger han. 

Positiva effekter av pandemin

Länge var mycket av forskningen på trauman efter pandemier, naturkatastrofer, krig, död och svår sjukdom, inriktad på negativa effekter som missbruk, depression och ångest. 

Men i mitten av 90-talet upptäckte psykologiprofessorn Richard Tedeschi och kollegan Lawrence Calhoun att trauman kan leda till positiva känslor av pånyttfödelse.

Under intervjuer fann de att många som upplevt trauman senare också kände sig mer öppna till att förändra sina liv. Man såg på livet med nya ögon. De myntade begreppet ”posttraumatic growth” (PTG) för att förklara fenomenet. 

Först måste man dock gå igenom en kämpigare tid då man begraver de idéer om hur livet skulle bli, säger Richard Tedeschi, professor vid University of North Carolina. 

– Det tar ett tag att bli sig själv igen och komma på vilken väg du ska gå framåt, säger han till Time.

Psykologen Charlotte Therup Svedenlöf menar att tiden efter krisen kan leda till positiv psykologisk utveckling – så kallad ”posttraumatic growth”.
Foto: Privat / Privat

Psykologen Charlotte Therup Svedenlöf, chef för Kris- och katastrofpsykologi i Region Stockholm, är en av författarna bakom en studie om de överlevande av tsunamin i Thailand 2004. Forskningen visade höga resultat av just ”posttraumatic growth”, att ”man kan uppleva positiva psykologiska förändringar som ett resultat av en bearbetning efter en svår händelse”. 

– Jag har intervjuat många efter tsunamin och de berättar just att de känt: ”Klarar jag det det här ska jag verkligen ta hand om mina vänner”. De blir mer angelägna om livet så att säga. De vill inte jobba 150 procent längre utan ta tid till nära och kära.

Vi hade inte funnits kvar om vi inte haft den förmågan i oss.

Stora beslut väntar

Hon tror att vi kan se samma livsavgörande beslut nu. 

– De som forskar inom det här säger att mellan 75 till 90 procent utvecklar någon positiv följd av en sådan här händelse, säger hon. 

– Man kan utveckla en personlig styrka. Till exempel om jag klarar att vara hemma och isolerad i ett år kommer jag klara vad som helst. Eller så ser man nya möjligheter genom att man har klarat utmaningen. 

Man brukar också prata om att 75 till 85 procent är ”resilient”, ett närbesläktat begrepp med ”post traumatisk growth”.

– Det är att backa tillbaka till sin ursprungliga funktionsnivå, säger Charlotte Therup Svedenlöf. De flesta reagerar, blir rädda och ledsna, men återgår till sin normala funktionsnivå. Väldigt många av oss har förmågan att återhämta sig. Vi hade inte funnits kvar om vi inte haft den förmågan i oss. Vi har varit med om svåra saker tidigare och under lång tid.

Spridningen av coronaviruset

Det nya Coronaviruset, COVID-19, har spridit sig över hela världen. COVID-19 är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Sjukdomen påminner om influensa, med feber och hosta. De flesta blir lindrigt sjuka, men äldre människor och personer i riskgrupper riskerar att drabbas hårdare.


Rekommenderad läsning 

Hit kan du vända dig med frågor om Coronaviruset  

Här hittar du allmäna frågor och svar om coronaviruset. 

Här kan du läsa mer om hur din resa kan påverkas av coronaviruset. (PREMIUM) 

•  Expressen har låtit bland andra experter, läkare, politiker och psykologer svara på läsarnas frågor: Här kan du läsa allt 

 Se mer

Experten om när vaccineringen mot covid-19 kommer att ge resultat.