Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Kandidaternas strategi för att vinna – i sociala medier

I en ny kampanjvideo svarar presidenten på kritiken – se den här.
”Den överraskningsfaktorn som Trump hade för fyra år sedan är förbi, jag tror att han har förlorat den fördelen”, säger Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet.

President Donald Trump och utmanaren Joe Biden ångar på i sina valkampanjer som om några dagar når klimax.

Valet 2016 kom att handla mycket om kontroversiella uttalanden på Twitter, datainsamling, riktade annonser och falska nyheter.

Men vad har egentligen hänt sedan dess?

Framför allt en strategi sticker ut.

Missa ingen spännande läsning med Premium – aktivera pushar i mobilen. 

I vilken grad valkampanjerna i sociala medier avgjorde valet 2016 är ett ämne som fortfarande debatteras. Klart står att Donald Trump tog världen med storm med slagkraftiga och ibland kontroversiella uttalanden på Twitter. Och att skandalen kring Cambridge Analytica satte datainsamling och riktade budskap under luppen.

Giganter, micro- och nanoinfluencers

En faktor inför årets valkampanj i sociala medier är det nya nyttjandet av influencers. Tidigare har kontakt och samarbeten sökts med världskändisar, där planen varit att nå ut med politiska budskap till en så stor mängd personer som möjligt.

– Då ville man ha Kim Kardashian och alla de här riktigt stora. Men man insåg att utfallet aldrig blev riktigt bra, berättar Marie Grusell, medieforskare på Göteborgs universitet.

Grusell menar att budskap som sprids av allt för stora kändisar misslyckas med att slå an den personliga strängen.

– Om jag följer Kim Kardashian och hon lägger upp ett meddelande så är det inte så att jag känner att hon pratar till mig.

Lösningen, var att på olika sätt etablera samarbeten med så kallade micro- och nanoinfluencers. Influencers som skulle få betalt för att sprida politisk propaganda i sina kanaler. Vilket bland annat Reuters och SvD uppmärksammat.

Micro- och nanoinfluencers

Microinfluencer:

En influencer med ett följarantal på 50 000 – 80 000 följare

 

Nanoinfluencer:

En influencer med 1 000 – 5000 följare

Fördelen med micro- och nanoinfluencers är att de har ett mycket tätare band med sina följare, tack vare en mer utpräglad interaktion. Den närmast personliga relationen gör följarskaran mer påverkbar för opinionsbildning, det menar Marie Grusell, medieforskare på Göteborgs universitet, som forskar på politisk kommunikation och medier. 

– Tanken bakom detta är tvåstegshypotesen. Att det är någon person i ens närhet som påverkar mig i beslut, eftersom jag respekterar den här personens kunskap.

– Man tror att om man känner en koppling till en person som kommer med förslag eller lägger upp åsikter att vi har lättare att ta till oss det. Det förutsätter att vi känner igen oss i den personen. Därför tenderar vi att påverkas mer av personer som vi känner en digital närhet till. 

Marie Grusell, medieforskare på Göteborgs universitet, som forskar på politisk kommunikation och medier.Foto: JOHAN WINGBORG GÖTEBORGS UNIVERSITET

Vilken av sidorna använder sig mest av micro- och nanoinfluencers?

– Jag har fått intrycket att det är republikanerna, men jag kan ha fel. Det här svårt att uttala sig om förrän om en månad eller två, säger Marie Grusell.

Mat och rese-bloggaren Alycia Chrosniak blev i februari i år erbjuden 150 dollar för att göra innehåll där hon uttryckte sitt stöd för den dåvarande demokratiska kandidaten Mike Bloomberg. Tidningen Daily Beast var först med avslöjandet.

– Det skulle kännas konstigt att göra en annons där jag stöder en person och inte en produkt, sa Chrosniak då till Reuters. 

https://twitter.com/alyciachrosniak/status/1225182580665978880

Nyttjandet av micro- och nanoinfluencers i politiska kampanjer är enligt flera experter troligtvis fortfarande i sin linda. Därför finns hittills få exempel i USA. Men i Storbritannien, fick influencers så sent som i augusti betalt av regeringen för att torgföra den brittiska sjukvårdens test och smittspårningssystem.

– Vår användning av influencers i sociala medier har gjort att vi kunnat nå över sju miljoner människor, sade en talesperson för regeringen till BBC då.

Dessutom finns ett gränsland i användandet av sociala medier i valkampanjer. Memes. Enligt Marie Grusell, medieforskare, har frekvensen av memes med politisk propaganda ökat. Hon menar att det inte går att utesluta att även memes produceras av personer som fått betalt för att sprida politiska budskap.

– Jag skulle tro att det är oberoende, men det är väldigt svårt att studera något som pågår just nu. Det är inte otänkbart att vi om ett halvår får ytterligare en Cambridge Analytica på halsen, fast i en annan form.

– Man får nog vara öppen för att det finns många som kan utnyttja våra sociala data, våra sociala fotspår, och att vi kanske inte alltid är så källkritiska, säger Marie Grusell.

Överraskningsfaktorn borta – Demokraterna ikapp

Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet, tror att chockvärdet med Donald Trumps twittrande inte längre är lika påtagligt. 

– Nu är man van vid idén om att man kringgår etablerade medier och tar direktkontakt med väljarna via Twitter, säger han.

– Den överraskningsfaktorn som Trump hade för fyra år sedan är förbi, jag tror att han har förlorat den fördelen. Det vi ser i dag, är en mycket jämnare spelplan vad gäller sociala medier, säger Christensen.

Christian Christensen, professor i journalistik vid Stockholms universitet.Foto: Privat
Donald Trump och Joe Biden under en av presidentvalsdebatterna.Foto: PAVLO GONCHAR/SOPA IMAGES/SHUTTERSTOC

Fördelen, enligt Christensen, för demokraterna är att Biden till skillnad från Clinton haft fyra år på sig att lära av Trumps stil och att de på så sätt snabbare kan komma med mothugg.

– Jag har sett är en skarpare användning av sociala medier bland demokraterna, än vi såg för fyra år sedan.

Som exempel lyfter Christensen Bidens svar på Trumps ”kritik” att Biden kommer lyssna på forskarna om han vinner valet. Ett svar som i skrivande stund delats över 190 000 gånger på Twitter.

– Han har också en grupp av demokrater, som Alexandria Ocasio–Cortez och Kamala Harris, som vet hur man använder sociala medier. Jag tror att demokraterna har gjort bättre från sig den här gången än vad de gjorde för fyra år sedan, säger Christian Christensen.

https://twitter.com/JoeBiden/status/1318170176660135936

Plattformarnas nya attityd

Skandalen, efter förra valet, med Cambridge Analytica, där användardata kunde samlas in från Facebook av en tredjepart och sedermera användas för riktad propaganda satte skräck i såväl användare som bolag. 

Det har ändrat plattformarnas attityd. Enligt Marie Grusell är utflödet av användardata från Facebook mycket mer begränsat nu.

– Varken Facebook eller Twitter vill bli tagna med rumpan bar. De är rädda att de ska komma en ny Cambridge Analytica, där de hamnar i förhör för att det skulle varit just deras plattformar som tillåtit detta att spridas, säger Marie Grusell.

Men det handlar enligt Grusell inte bara om eventuell påverkan på valresultatet, utan snarare om den amerikanska senatens inställning till sociala mediegiganternas inflytande.

– Senaten vill splittra upp de här stora företagen, särskilt Facebook, som nästan har fått en monopolsituation vilket de inte är så förtjusta i. Så det är flera dimensioner som ligger och skvalpar.

– Men man vill heller inte vara en plattform som i efterhand visar sig varit haft mycket falsk information, säger Marie Grusell, medieforskare på Göteborgs universitet.

Sociala medier och politisk nyhetskonsumtion

* En av fem amerikaner (18 procent) tar del av politiska och valrelaterade nyheter enbart på sociala medier.

 

* Det är i synnerhet unga, mellan 18-29 som bara tar del av politiska nyheter i sociala medier (48 procent).

 

* Studier visar att de som i huvudsak bara tar del av politiska nyheter i sociala medier har en väldigt låg politisk medvetenhet (57 procent). Bara de som endast tar del av politiska nyheter via lokal-tv har sämre (69 procent).

 

Källa: Pew Research Center (studie utförd oktober – november 2019)

Vad gäller desinformationen är det, enligt flera experter, oklart i vilken utsträckning det egentligen påverkade det senaste presidentvalet. Klart står dock att plattformarna tagit i från tårna för att stävja falsk och missledande information. 

Vid flera tillfällen i år har inlägg från presidenten gömts eller tagits bort. I maj var det ett utspel om poströster på Twitter som ansågs vara vilseledande och därför försågs med kompletterande information. I oktober tog Facebook bort ett inlägg från Trump där presidenten påstod att Corona var mindre dödligt än en vanlig influensa. 

Mest uppmärksammat är kanske New York Posts avslöjande om Joe Bidens son Hunter Biden. Den artikeln blockerades från att delas på Facebook och Twitter då man bland annat ansåg att uppgifterna behövde granskas.

– Nu ser vi att det kanske går för mycket åt andra hållet, som med Twitters nedstängning av den här New York Post artikeln som handlade om Biden. Det är ett ganska aggressivt sätt att stänga ner desinformation, säger Christian Christensen, professor i journalistik.

 

LÄS MER: Presidentval i USA – viktiga fakta, enkelt förklarade 

LÄS MER: Modebranschen - en maktfaktor inför valet i USA 

LÄS MER: Så blir USA med Joe Biden som president 

Så har Trumps och Bidens strategier sett ut inför det amerikanska presidentvalet – hör vad Hillary Clintons tidigare kampanjmedarbetare tycker.

◼︎◼︎ Detta är en nyhetsartikel. Expressen granskar, avslöjar och ger dig de senaste nyheterna på ett objektivt och sakligt sätt. Mer om oss här.