”Kändes som mitt ansikte rann av”

En man utanför hennes port frågar vad klockan är. Maria Rashidi hinner se att visarna står på 21.45. Sedan blir allt vitt.

Maria Rashidi minns fortfarande kvällen för 21 år sedan då en okänd man kastade saltsyra i hennes ansikte.

– Det gjorde så fruktansvärt ont. Det var bara smärta och smärta, säger Rashidi. 

Hennes ansikte brändes sönder och hon förlorade stora delar av sin syn. Hon är än i dag övertygad om att hennes make låg bakom attacken. Hon hade precis fikat med sin man och deras dotter. Maria Rashidi hade förklarat att hon stod fast vid sitt beslut att skiljas.

Han hade sagt "Du kommer att ångra det här" och sedan skjutsat henne hem.

– Jag återvände till platsen nyligen och insåg hur färskt allt det här är fortfarande. Jag började skaka i hela kroppen. Jag har inte lyckats gå vidare. Och jag tyckte till och med att jag såg klockan jag hade på mig då på armen, säger hon.

Maria Rashidis make satt häktad i två dagar efter syraattacken. När han släpptes flydde han till Iran. Ingen har dömts för dådet. Maria har samtidigt tvingats acceptera att hon inte kan lägga attacken bakom sig.

– Jag kan inte gå vidare när jag bär med mig en smärta och ser ärren varenda sekund. När jag går på gatan känner jag mig begränsad. Jag kan inte springa på gatan. Då återvänder jag till vreden och ilskan och frågan: ”Varför?”. Det är en skugga som alltid följer med mig, säger hon.

LÄS MER: Ett utdrag ur boken ”Bränd frihet” om attacken på Maria Rashidi 

”Det har varit plågsamt”

Maria Rashidi växte upp i Iran i en sekulariserad familj, men efter den iranska revolutionen omfamnade maken de islamistiska tankarna och blev allt mer religiös. Under kriget mellan Iran och Irak flydde Maria och barnen till Sverige. När hennes make senare återförenades med familjen i Stockholm kunde han inte acceptera att hustrun anpassat sig till ett mer västerländskt liv där hon hade självständighet och frihet. I ”Bränd frihet”, skriven tillsammans med journalisten Elisabet Omsén, berättar Maria Rashidi hur han utsatte henne för hedersrelaterat förtryck, bland annat fysisk och psykisk misshandel. Han vände barnen mot henne och försökte till och med få deras son att hjälpa till att kidnappa Maria tillbaka till Iran. Han hotade även att kidnappa deras två döttrar och son. Mannen hade svårt att anpassa sig till det nya livet i Sverige.

LÄS MER: Maria ville bara vara fri – har hjälpt hundratals

Det har varit plågsamt att skriva boken, berättar Maria Rashidi. 

– Jag fick huvudvärk när jag kom in i känsliga stunder i mitt liv. Och jag har haft massor av aggressiva mardrömmar under det här ett och ett halvt åren. Jag drömmer om min exman och att han förföljer mig hela tiden. Jag ser mina barn som små och i den sista mardrömmen kidnappade han min äldste dotter. Han sa att dottern var hos en släkting. Jag sa: ”Jag går, men kommer tillbaka med en pistol och skjuter ihjäl dig”.

Tvingats till 99 operationer

I dag arbetar Maria Rashidi som ordförande för den ideella organisationen Kvinnors rätt, som arbetar för kvinnors rättigheter i Sverige. Rashidi grundade organisationen. Hon är även styrelseledamot i Nätverket mot hedersrelaterat våld.

Maria Rashidi har tvingats genomgå 99 operationer sedan attacken. Det kommer bli fler.

– Ögon är så känsliga. Trycket kan gå ned. Eller så kan hornhinnan grumlas. Eller så gör ögonen väldigt ont. Och var tredje eller fjärde år måste ögonlocken korrigeras, säger hon.

Maria Rashidi har tidigare beskrivit Sverige som ett av världens bästa länder när det gäller invandring, men ett av de sämsta för integration.

– Jag är besviken på det svenska rättsväsendet och att jag inte fick stödet som jag inte fick. Jag visste inget om den svenska rättsprocessen. 

LÄS MER: Hon utvisas - kan bli stenad för sin kärlek

Hon hoppas att boken ska hjälpa kvinnor som i dag befinner sig i samma helvete där hon var för 21 år sedan. 

– Jag har skrivit den här boken för de hundratusentals kvinnor och barn som lever under samma förtryck i Sverige i dag, säger Maria Rashidi. 

– Det är vår uppgift att se till att våra barn får välja kärlek, kläder och utbildning.