Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Känd Gävle-imam tagen – familjen: Utvisas till döden

Gävleimamen Abo Raad togs i går i förvar av Migrationsverket tillsammans med sin son. Foto: LARS WIGERT / GEFLE DAGBLAD

Gävleimamen Abo Raad togs i går i förvar av Migrationsverket tillsammans med sin son, kan Expressen och Doku avslöja. 

Enligt anhöriga ska de utvisas från Sverige.

– En garanterad dödsdom, säger familjen.

Abo Raad har länge pekats ut att ha en central roll i den svenska jihadistmiljön.

Abo Raad, imam vid Al-Rashideenmoskén i Gävle, heter egentligen Riyad Abdulkarim Jassim. Han har flera gånger varit omskriven i medierna på grund av sina kopplingar till islamistisk extremism.

Expressen och Doku.nu kan i dag avslöja att Migrationsverket under torsdagen fattade beslut om att han tillsammans med sin 34-årige son skulle tas i förvar. 

”De stoppade honom och tog honom. Varför?”

Omhändertagandet ska ha kommit plötsligt, enligt imamkollegan Fekri Hamad från Västerås, som också kopplas till den salafistiska miljön. 

 – Han promenerade med sin fru, det var i onsdags. De stoppade honom och tog honom. Varför? Ingen har sagt något! säger han till GD

Kan ni bekräfta att omhändertagandet gick till på det här sättet, att ni tog honom när han var ute och gick med frun? 

– Vi har ingen möjlighet att gå in på den typen av uppgifter eftersom det rör enskilda individer och detaljer i hur vi arbetar. Och vad vi eventuellt skulle ha gjort har jag ingen möjlighet att gå in på, eftersom det rör vår operativa verksamhet, säger Karl Melin, presschef för Säpo. 

Vilka tog honom? frågar GD.

– Det är klart att det är säkerhetspolisen! De har gripit honom för att utvisa honom från Sverige. Men det finns inget beslut, för då skulle de ha meddelat honom tidigare. Jag tror inte att Migrationsverket skulle göra så här. Plötsligt, efter 23 år i Sverige bara fatta ett beslut om utvisning. Det är olagligt, säger Fekri Hamad till GD. 

Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, kan Säpo använda sig av för att ta en person i förvar och begära denna utvisad. 

– Vi i säkerhetspolisen har en möjlighet att använda oss av LSU om en individ utgör ett säkerhetshot. Sedan tas det beslutet vidare och prövas av Migrationsverket, säger Karl Melin som uttalar sig generellt.  

Familjemedlemmar startade namninsamling mot utvisning

Senare under torsdagskvällen spred familjemedlemmar en namninsamling på nätet till stöd för Abo Raad och hans son med en uppmaning om att stoppa utvisningarna av dem. I texten till namninsamlingen stod bland annat: 

”Efter hela 23 år i Sverige har det beslutats att Gävle moskés imam Sh. Abo Raad ska utvisas från Sverige tillsammans med sin son. Trots att han aldrig någonsin dömts för brott eller gjort något som bryter mot den svenska lagen. Sh. Abo Raad har spenderat en livstid i Sverige och under den tiden fött barn och fått barnbarn, att utvisa honom och hans son är en garanterad dödsdom. Inga konkreta orsaker till hans utvisning har angivits och det är skandalöst att staten Sverige väljer att utvisa en person som bidragit till samhället och den muslimska communityn i både Gävle lokalt och Sverige i stort.”

Under fredagsmorgonen togs insamlingen bort från nätet.

En insamling för att stoppa utvisningen har funnits på nätet. Den är nu borttagen. Foto: Magnus Sandelin

Raad och sonen togs under torsdagen

Enligt den arabiska nyhetssajten Sveriges verklighet, som pratat med anhöriga, så grep säkerhetstjänsten Abo Raad och hans son i Gävle under torsdagen. De fick veta att de skulle utvisas ur Sverige men inte varför, mer än att det handlade om Sveriges statsskydd.

Något utvisningsbeslut av de två finns inte hos Migrationsverket, däremot ett beslut om att de ska tas i förvar. Skälen till beslutet är dock sekretessbelagda. Enligt verkets hemsida kan man tas i förvar om man har fått, eller om det är sannolikt att man kommer att få, ett beslut om avvisning eller utvisning. 

Att en person tas i förvar på grund av att Säpo anser att de utgör ett säkerhetshot är skilt från en eventuell brottsutredning. 

– Det är två olika delar. Det ena är en brottsprocess som vi som brottsbekämpande myndighet arbetar med det ärendet. Att använda sig av LSU är en annan del, en annan möjlighet och är inte ett brottmål, säger Karl Melin. 

Men LSU utesluter inte att det även finns brottsmisstankar? 

– Generellt när vi arbetar med det här, så arbetar vi brett. Skulle det finnas brottsmisstankar så arbetar vi utifrån den polismyndighet vi är genom att utreda eventuella brottsmisstankar. Det ena utesluter inte det andra, säger Karl Melin. 

Hur ser hotbilden från den salafistiska miljön i Sverige ut just nu? 

– Vi har påpekat tidigare att extremistmiljöerna i sig har vuxit från hundratals till tusentals. Och framför allt är det den våldsbejakande, islamistiska extremismen som har vuxit. Det är fortfarande den miljön som utgör det största attentatshotet. Men vi arbetar också brett med de övriga extremistmiljöerna, det vill säga vit maktmiljön och den autonoma miljön.  

Varken Abo Raad eller hans son är svenska medborgare.

Abu Raads roll inom den svenska jihadistmiljön har varit omskriven under flera år. 2015 granskade till exempel tidningen Gefle Dagblad imamen och avslöjade bland annat hur han i samband med att Islamiska staten intog flera städer och byar i Irak i juni 2014 hyllade händelserna på sin Facebooksida:

”Bröder och systrar, be till Allah om stöd för deras sunnisyskon i Irak, där de utkämpar ett ödesdigert krig mot svekfullhetens, kufrs och syndfullhetens styrkor (…) Be för era syskon och stötta dem med era pengar, er själva och era tungor”, skrev han bland annat (texten är översatt från arabiska, reds. anm.).

I Sveriges Television hävdade Abo Raad senare att han bara hade syftat på svenska hjälporganisationer. 

Reagerat mot imamens radikala hållning

Även moskébesökare har reagerat mot imamens radikala hållning. I samband med en rättegång under 2005 mot två personer som senare dömdes för terrorfinansiering pekades Abo Raad till exempel ut av ett vittne för att i moskén ha bett för självmordsbombare i Irak. Han var dock själv aldrig formellt misstänkt i målet. 

Abo Raad och hans familj flydde från Irak 1991 och bodde en period i Saudiarabien, innan de kom till Sverige. Abo Raad och hans son fick permanent uppehållstillstånd 1998, däremot har deras ansökningar om svenskt medborgarskap avslagits vid upprepade tillfällen. Sonen uppgav under ett inspelat möte hos föreningen Charta 2008 för några år sedan att det är på grund av Säkerhetspolisen. Under mötet berättade han bland annat:

”Med tiden börjar man höra saker och ting om Säkerhetspolisen, för många år sedan. Min pappa får inte svenskt medborgarskap. De har frågat väldigt många människor: ”ja vad vet ni om Abo Raad?” De frågar många ungdomar vad de vet om Abo Raad. (…) Och en vacker dag när jag ansöker fick jag en sån här svart mapp. Säkerhetspolisen har bara svarta drömmar. Hela den här myndigheten går bara på fredliga människor som har en stark tro på sin religion och säger ”min gud är allah”. (…) Då är det alltså så här, jag får inte svenskt medborgarskap, för jag har för stort nätverk och jag kan kombinera mitt arbete med människor. Och de här kontakterna som de frågade om är alltså en säkerhetsrisk.”

Familjens upprop för att stoppa utvisningen av Abo Raad. Foto: Magnus Sandelin

Säkerhetspolisen säger att de varken kan bekräfta eller dementera uppgifterna om att Abu Raad och hans son skulle vara tagna i förvar, men pressekreterare Gabriel Wernstedt uppger att generellt kan Säkerhetspolisen, för att skydda Sveriges säkerhet, använda sig av lagen om särskild utlänningskontroll för att få en person utvisad.

– Säpo kan fatta ett första beslut om förvar för en person utan svenskt medborgarskap om det finns ett säkerhetshot. Sedan prövar Migrationsverket beslutet, säger han.

Abo Raads historik kring uppehållstillstånd i Sverige.

Doku och Expressen har utan framgång sökt Abu Raad, hans son och dotter för kommentarer.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!