Skatteverket avslog en ansökan av ett föräldrapar som ville döpa sin son till "J" och en annan ansökan av en kvinna som själv ville heta "L". Myndigheten motiverade besluten med att enstaka bokstäver inte är förenligt med svenskt namnskick. Frågan hamnade sedermera på kammarrättens bord som, tvärtemot Skatteverket, ansåg att namnen är lämpliga.
LÄS MER: Här är förnamnen som fått avslag av Skatteverket
I fallet om kvinnan som ville ändra sitt namn till "L" menade Skatteverket att det enligt den nya lagen om personnamn räcker med att namnet är "olämpligt" och inte "uppenbart olämpligt" för ett avslag.
"Personlig angelägenhet"
Kammarätten menar dock att äldre praxis fortfarande ska ge vägledning i hur namnlagen tillämpas. Gällande val av förnamn är det vedertaget att det är en "personlig angelägenhet som den enskilde bör tillerkännas omfattande valfrihet kring", skriver Dagens Juridik.
Den 1 juli 2017 trädde den nya namnlagen i kraft och Skatteverket tog över ansvaret från Patent- och registreringsverket. Lämplighetsprövningen skärptes samtidigt som det blev billigare att byta namn och tillåtet att byta hur många gånger man vill.
För att ett namn ska godkännas får det inte väcka anstöt, men inte heller ha starka religiösa kopplingar. Allah, Gudsman och Messiah är exempel på namn som tidigare fått avslag. Jesus anses däremot vara ett förnamn.
LÄS MER: Klassiska namnen – som ingen vill ge till sina barn
