Påsken 2022 präglades av kravaller runtom i Sverige, som reaktion på Rasmus Paludans koranbränningar. Bränningarna ledde också till hot mot Sverige från våldsbejakande islamister – och den orsakade problem med den svenska Natoansökan.
Sedan dess har polisen försökt stoppa Paludans sammankomster. Man har använt argument som risk för ordningsstörningar, att ansökan har kommit in för sent, resursbrist och annat. Allt har domstolar slagit ner på. I sammanlagt tio beslut har fem olika förvaltningsrätter gett Paludan rätt och polisen fel – ändå fortsatte polisen att försöka stoppa sammankomsterna.
Enligt Dagens Nyheters källor och dokumentation tidningen tagit del av har polisen fattat besluten under hård press från såväl den tidigare S-regeringen som nuvarande regering samt från olika muslimska grupper.
– Det är just i sådana här lägen när trycket är hårt och det blåser politiska vindar som vi ska hålla hårt i lagboken. Men det gjorde vi inte, säger en av DN:s källor.
Ministrarna förnekar påtryckning
Polisen ska bland annat ha stoppat en koranbränning den 1 maj 2022 efter press från S-regeringen. Dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) förnekar uppgifterna om politiska påtryckningar.
”Det här är inget jag känner till. Polisen informerade oss löpande om hur de hanterade och förberedde sig för koranbränningarna, men vi lade oss självklart aldrig i deras tillståndsgivning”, skriver han i ett mejl. Även nuvarande justitieminister Gunnar Strömmer (M) och utrikesminister Tobias Billström (M) förnekar att det skett någon politisk påtryckning.
– I vanliga fall hade en myndighetschef fått sluta efter så många felbedömningar, men polisen försöker överpröva domstolarnas beslut gång på gång eftersom de inte passar in i den karta som polisen ritat upp. Polisen har inte testat lagen, utan medvetet brutit mot den, säger en källa.
