Många lokförare som kör godståg i Sverige jobbar hela arbetsdagar utan möjlighet till toalettpauser. De tvingas i stället begära tillstånd av trafikledningen att stanna tåget för att ha möjlighet att göra sina behov i naturen. Något facktidningen Sekotidningen tidigare rapporterat om.
Kajsa Andersson-Junkka arbetar som lokförare på Green Cargo. Oftast jobbar hon fem timmar långa pass i tåget och undviker därför att dricka mycket vatten och kaffe.
– På så sätt påverkar det min vardag på jobbet. Måste du så måste du, då får du stanna tåget och gå ut i skogen, säger hon.
”Har haft snö upp till midjan”
Green Cargo har delat ut ”kisspåsar” till Kajsa och hennes kolleger. Men det är inte ett alternativ, berättar hon.
– Det är ingenting som jag har använt eller planerat att använda, utan då går jag hellre ut i skogen.
– Jag anser att det är rimligt och humant att ha en förbränningstoalett att tillgå. Det är någonting så skulle vara genomförbart, speciellt när man köper in nya lok. Att man bygger in en toalett på dom.
Green Cargo: ”Är för dyrt”
Green Cargo har själva svarat att det inte är ett alternativ att installera toaletter på tågen. Anledningen är att det blir för dyrt, skriver Sekotidningen.
– Jag ser inte hur vi ska kunna göra det utan att det påverkar lokeffektiviteten och hållbarheten i vår verksamhet. Som det ser ut i dag går loken nästan hela tiden och står ytterst sällan still, säger han till tidningen.
När nöden kallar kan Kajsa Andersson-Junkka tvingas stanna mitt i skogen med godståget. Då måste hon först kontakta trafikledningen och begära tillstånd, vilket kan göra att hon halkar efter i tidsschemat.
– Jag har faktiskt stått i snö upp till midjan. Har man riktigt otur kan det vara riktigt djup snö. Man får liksom trampa upp sig en liten platå som man kan kissa. Det är lite enklare för killar som kan stå upp, säger hon.
”Medför psykisk belastning”
Arbetsmiljöverket har varit kritisk mot tågkaoset. De menar att det inte är en acceptabel arbetsmiljö för lokförare att tvingas gå ut och göra sina behov i skogen, och har drivit frågan mot Pågatåg och Arriva under 2021.
I ärendet mot Arriva fattade myndigheten beslut om ett föreläggande, men bolaget överklagade till Kammarrätten som hävde beslutet. Kammarätten motiverade beslutet med att det var tveksamt om kring om det fanns juridiskt stöd för Arbetsmiljöverkets att vidta beslutet, skriver Sekotidningen.
Ärendet gick vidare till Högsta förvaltningsdomstolen – men de gav inte ärendet prövningstillstånd.
I ärendet med Pågatåg och Arriva pekade Arbetsmiljöverket på att förarna inte hade några personaltoaletter utan i stället hänvisades att gå på samma som passagerarnas. Lokförarna undvek även att dricka mycket vatten eftersom de då skulle behöva gå oftare på toa.
– Vi tycker inte det var bra. Det visar på att arbetsförhållandena är sådana så att de medför fysisk och psykisk belastning för arbetstagarna, säger Anna Sundén, enhetschef på Arbetsmiljöverkets avdelning för juridik.
