Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Julia, 24: ”Jag har varit ofrivilligt barnlös i tre år”

Nu berättar Julia om hur det är att vara ofrivilligt barnlös. Foto: Privat
Julia och Joakim har försökt skaffa barn i över tre år. Foto: Privat
– Det känns fruktansvärt, man kan känna sig så misslyckad. Foto: Privat

Julia Hjärne, 24, har försökt bli gravid i flera år – utan resultat.

Nu berättar hon om frustrationen, tårarna och kampen bakom att vara ofrivilligt barnlös.

Julia vill att fler ska våga prata om det som drabbar många par i Sverige.

– Det känns fruktansvärt, man kan känna sig så misslyckad, säger hon.

”Jag har varit ofrivilligt barnlös i över tre år.”

Så skriver Julia Hjärne från Hultsfred. Efter den långa perioden av tester, undersökningar och tårar skriver hon på sin blogg om kampen att bli gravid med partnern Joakim.

– Hela mitt liv har jag vetat att jag vill bli mamma. Det är min största dröm att få bilda en familj. Min partner hittade jag för sju år sedan, nu är det barnen som saknas, berättar hon.

Några av många produkter som Julia har testat i försök att öka chanserna att bli gravid. Foto: Privat
Julia har dokumenterat sin menscykel under barnlöshetsutredningen. Foto: Privat

De pratade tidigt om att båda ville skaffa barn. När de kände sig redo och bestämde sig för att börja försöka slutade Julia med p-pillren.

– Sedan dess har vi försökt. Allt kretsar kring det här.

De försökte.

Och försökte.

Men inget hände.

– Efter ett halvår började jag förstå att något var fel. Jag jämförde med andra som tagit samma p-piller innan, försökte hitta information och googlade massor.

Gjorde barnlöshetsutredning

Paret väntade i över ett år på att få se den där symbolen på graviditetstesten – för gäves.

– När det har gått mer än ett år kallas det ”ofrivillig barnlöshet” läste jag. Så vi sökte hjälp, men jag fick veta att jag var tvungen att vänta till jag blev 23 år innan jag fick genomgå en utredning om barnlöshet. Och jag visste inte att de skulle be mig vänta ytterligare en gång, till jag blev 24, innan jag fick hjälp.

Julia och Joakim vägrar ge upp. Foto: Privat

Julia, som då var 22 år, väntade ytterligare två år på att få hjälp, berättar hon. Under tiden fortsatte paret försöka utan framgång.

Till slut vände de sig till en privat klinik i Linköping där de gjorde en barnlöshetsutredning.

– Det var först ett samtal, sen en vaginal undersökning, ultraljud av livmoder och äggstockar och de beställde blodprover och spermaprov. Allt såg jättefint ut.

Ofrivillig barnlöshet

När man har försökt att få till en befruktning i mer än ett år brukar det kallas för ofrivillig barnlöshet.

 

Att det inte blir någon graviditet kan bero på olika saker. Det är vanligt med barnlöshet och det kan finnas hjälp och behandling.

 

När befruktningen inte lyckas kan det bero flera orsaker:

 

Hos ungefär en tredjedel beror barnlösheten på kvalitén hos spermierna.

Hos en tredjedel är det livmodern eller äggen som är problemet.

Hos en tredjedel hittar läkaren ingen förklaring, då visar undersökningarna inga avvikelser.

 

Ibland hittar läkarna ingen förklaring till barnlösheten. Undersökningar och prover kan inte visa var problemet sitter. Det kallas för oförklarad barnlöshet.

 

Källa: Vårdguiden.

Kort därpå gjordes fler ultraljud. Äggledarna såg bra ut och hormonerna hade bra värden, fick Julia veta. Paret hade alla förutsättningar för att bli gravida.

– Men ändå blev jag inte med barn. De kunde inte säga varför. I en tredjedel av fallen hittar de ingen anledning till varför man inte blir gravid.

Julia Hjärne berättar om stressen, de tärande förväntningarna och frustrationen över att försöka utan resultat.

– Jag trodde att utredningen skulle få mig att slappna av mer, när de sa att de inte hittade något fel. Men så har det inte varit. Det kan vara så att jag och min partner inte går ihop på något vis eller att stressen påverkar mig.

Julia vill inspirera flera par som lever i ofrivillig barnlöshet att prata om det öppet. Foto: Privat

Mellan tio och 15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet. Trots att det är ganska vanligt pratar få om sina erfarenheter, menar Julia.

– Man går ju gärna in i sin bubbla och ser alla andra som är gravida eller har barn och känner ensamhet – många blir deprimerade. Man tror att man är den enda som inte kan. Det känns fruktansvärt, man kan känna sig så misslyckad, säger hon.

Oavsett hur svårt det kommer vara för Julia och hennes partner kommer hon inte att ge upp.

Hon ska bilda en familj – oavsett.

– Jag vill nå ut till folk och visa att de inte är ensamma. Kanske kan det få fler att våga och vilja prata om vad de går igenom.

Melanie är frivilligt barnlös - blir kallad lat