När Dansk Folkepartis partiledare Morten Messerschmidt klev in på valvakan steg jublet.
”Morten! Morten! Morten!”, skanderade gästerna.
Det var svårt att tro att hans parti precis tappat nästan 20 procentenheter jämfört med valet 2015 då man fick 21,1 procent. 2019 var man nere på 8,7 procent. Den här kvällen fick man nöja sig med 2,6 procent av rösterna.
Därmed fick man, med snäv marginal, stanna kvar i det danska folketinget. Den danska motsvarigheten till den svenska fyraprocentsspärren ligger bara på två procent.
Morten Messerschmidt var under sitt tal på valvakan trött på allt snack om att partiet inte skulle klara av att behålla platsen i Folketinget.
– Vi landar på ett resultat på den positiva sidan av det enda som jag hört journalister prata om den senaste månaden, nämligen spärrgränsen, sa han och fortsatte:
– ”Spärrgränsen, spärrgränsen...”, kära journalister nu kan ni sluta att fråga om den och i stället börja prata politik.
Så gick det i valet
Röda blocket (87 mandat)
Socialdemokratiet: 27,5 procent (25,9)
Socialistisk Folkeparti: 8,3 procent (7,7)
Enhedslisten: 5,2 procent (6,9)
Radikale Venstre: 3,8 procent (8,6)
Alternativet: 3,3 procent (3,0)
Frie Grønne: 0,9 procent (0,3)
Blåa blocket (72 mandat)
Venstre: 13,3 procent (23,4)
Liberal Alliance: 7,9 procent (2,3)
Danmarksdemokraterne: 8,1 procent (NY)
Det Konservative Folkeparti: 5,5 procent (6,6)
Nye Borgerlige: 3,7 procent (2,4)
Dansk Folkeparti: 2,7 procent (8,7)
Kristendemokraterne: 0,5 procent (1,7)
Oklart vilket block (16 mandat)
Moderaterne: 9,3 procent (NY)
(förra valets siffror i parentes)

Sverigedemokraternas systerparti
Dansk Folkeparti har genom åren varit Sverigedemokraternas systerparti.
Riksdagsledamoten Mattias Karlsson sörjer inte Dansk Folkepartis svaga resultat. Han ser det som att man nu har en chans att återuppbygga partiet.
”Dansk Folkepartis kräftgång innebär inte att väljarstödet för nationalkonservatism har minskat, tvärtom faktiskt”, skriver han i ett inlägg på Facebook.
Han syftar på att det nystartade partiet Danmarksdemokraterne gjorde succé under sitt första val och lockade till sig 8,1 procent av rösterna.
Bakom Danmarksdemokraterne ligger Inger Støjberg som var utlännings- och migrationsminster för Venstre 2015 till 2019. Under den perioden fick hon kraftig kritik när hon firade sin hundrade åtstramning på migrationsområdet med att äta tårta i sociala medier. Förra året dömdes hon dessutom till fängelse efter att ha gett instruktioner om att skilja asylsökande par åt. Straffet avtjänade hon i sitt hem med fotboja.

”Inger Støjberg har en stenhård linje”
Danmarksdemokraterna har kapat flera av Dansk folkepartis kärnämnen.
– Inger Støjberg har en stenhård linje, och det hade hon även som minister, om en stram invandringspolitik, har statsvetaren Drude Dahlerup tidigare sagt i en intervju.
Hon menar att Danmarksdemokraternes framgångar betyder att det finns ett segment bland väljarna som är ett protestsegment och när inte Dansk folkeparti går bra finns det plats för nya.
Enligt Drude Dahlerup spelar Inger Støjberg också mycket på att hon kommer från landet.
– Hon använder ofta uttrycket att hon inte rör sig ”i Köpenhamns fina salonger”.
Inne på Christiansborg hade Danmarksdemokraterne lagt sin valvaka precis bredvid Dansk folkepartis.
Danmarksdemokraterna gjorde en kulinarisk poäng av sin folkliga, lite lantliga, inriktning. När Dansk folkeparti bjöd på tjusiga snittar och kanapéer hade Danmarksdemokraterne ”motorvägskafeteria” som tema.
I kantinerna trängdes köttbullar med cowboytoast (varm dubbelmacka med köttfärs). TV2:s utsände kallade det för ”en brun buffé”.

Kjærsgaard pressades av reportrar
När Pia Kjærsgaard, en av grundarna av Dansk folkeparti, kom till valvakan intervjuades hon precis bredvid jublande danmarksdemokrater.
– Du får fråga dem hur de kunde komma på en sån idé. Jag kan inte förhålla mig till det, svarade hon på frågan om hur det kändes att Danmarksdemokraterna valt platsen bredvid.
Kjærsgaard fick frågan om hon som grundare av partiet var sur över utvecklingen.
– Nu får ni sluta, jag är inte det minsta sur. Ser jag sur ut? Jag är glad för att vi är över spärrgränsen.
Sen tillade hon:
– Det går upp, det går ner.
När en reporter undrade hur hon ser på sitt eget ansvar för nedgången ignorerade hon först frågan och frågade om det fanns andra frågor.
– Jag orkar helt enkelt inte förhålla mig till den tid som har varit. Jag ser framåt nu, och jag är otroligt glad för att vi är där vi är.
Historien bakom Dansk Folkeparti
Dansk Folkeparti (DF) grundades i oktober 1995 av Pia Kjærsgaard, Poul Nødgaard, Olle Donner och Kristian Thulesen Dahl. Kvartetten kom från populistiska Fremskridtspartiet, som de lämnade efter ett kaotiskt landsmöte på våren samma år.
Kjærsgaard var vid tillfället partiledare för Fremskridtspartiet och hon tog samma roll i nystiftade DF. En position hon hade fram till 2012 då Thulesen Dahl tog över partiledarposten.
Den invandringskritiska linjen har alltid präglat bilden av DF och ett av partiets första kontroversiella förslag var att om en invandrare döms för ett brott ska hela familjen utvisas.
Partiet har aldrig suttit i en regering, men har under 2000-talet fått igenom mycket av sin politik som stödparti. (TT)