På kort tid har tusentals svenskar blivit så svårt sjuka av campylobacter att de tvingats söka sjukvård. Förra året registrerades nästan 6 900 fall och kurvan fortsätter att peka uppåt.
TT har varit i kontakt med nästan samtliga smittskyddsläkare i landet och de bedömer utbrottet som allvarligt.
– Vi har ett omfattande och långdraget utbrott av en allmänfarlig sjukdom. Campylobacter-infektion ska absolut tas på allvar. De smittade riskerar att bli rejält sjuka och drabbas av komplikationer, säger Hans Boman, smittskyddsläkare i Landstinget i Västernorrland.
Ingen tvekan
Bland smittskyddsläkarna råder det inga tvivel om smittkällan: färsk svensk kyckling.
– Vi har en tydlig koppling till kycklingkött. Samma typ av campylobacter finns hos patienter och på kycklingen, säger Peter Iveroth, smittskyddsläkare i Region Jönköpings län.
Konsumtionen av färsk kyckling har ökat, samtidigt som rutinerna i produktionsleden har förändrats.
– Något har hänt som förändrat produktionsförhållandena, så att risken för att infekterad kyckling når konsumenterna har ökat, säger Helena Palmgren, biträdande smittskyddsläkare i Region Uppsala.
Men trots att smittkällan är känd har varken Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket eller Statens veterinärmedicinska anstalt vidtagit några speciella åtgärder, mer än att uppmana till god hygien i köket. I stället hoppas man att branschen ska lösa problemen, något smittskyddsläkarna känner en tilltagande frustration över.
– Vi har inga andra smittsamma tarmsjukdomar där vi accepterar att över 5 000 personer smittas i Sverige av en känd smittkälla utan att vi gör något åt det, säger Peter Iveroth.
Hög svansföring
Arne Runehagen, smittskyddsläkare i Region Kronoberg, pekar på det faktum att det vidtas helt andra åtgärder vid salmonella, en sjukdom som inte är allvarligare än campylobacter.
– Vi har väldigt hög svansföring vid salmonella. Då slaktar man ut hela besättningar, men inte vid campylobacter som man kan bli minst lika sjuk av. Man kontrollerar alla besättningar för campylobacter, men sedan gör man ingenting. Det är väldigt konstigt, säger han.
Att peka ut svensk kyckling är dock känsligt. Framför allt för Jordbruksverket. Det framgår tydligt av mejlväxlingen mellan Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten inför det gemensamma pressmeddelande som gick ut den 10 februari.
I stället för att lyfta fram smittkällan vill Jordbruksverket betona konsumenternas ansvar, att ha en god hand- och kökshygien.
Censur
I arbetet med pressmeddelandet censurerade Jordbruksverket till och med ett uttalande av den person som har det högsta ansvaret för svenskt smittskydd, statsepidemiologen Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten.
Jordbruksverket skriver:
"I dokumentet finns även en kommentar som gäller Anders Tegnells citat. Ingrid Eilertz (avdelningschef på Jordbruksverket, red. anm.) har synpunkter och vill ta bort 'allt talar för att det är färsk svensk kyckling'."
Varför tog du bort citatet?
– Jag kände dels att det inte tillförde budskapet något, dels att det kan misstolkas. Så att konsumenterna inte tror att utländsk kyckling är fri från smitta, säger Ingrid Eilertz.
Men oavsett, vem är Jordbruksverket att tycka vad statsepidemiologen ska säga till allmänheten om var smittan kommer ifrån?
– Jag tycker inte att det var något konstigt. Vi har inte fått någon negativ feedback från Folkhälsomyndigheten på grund av detta.
Varför vill Jordbruksverket så ogärna peka ut svensk kyckling som smittbärare?
– Jag delar inte den uppfattningen. Vi försöker ge så balanserad information som möjligt.
Kanske är det som Jordbruksverket skriver i samma mejl: "Vi vill inte att människor blir skräckslagna och slutar äta svensk kyckling. Särskilt inte med bakgrund av livsmedelsstrategin som presenterades i går."
