I augusti tog justitieminister Morgan Johansson (S) emot betänkandet ”Skärpta straff för brott i kriminella nätverk”. På tisdagen går remisstiden ut.
Ett av förslagen är at brott som begåtts med hjälp av skjutningar eller sprängningar ska bestraffas hårdare, liksom brott som kan kopplas till konflikter mellan kriminella gäng.
De som döms ska kunna få ett längre fängelsestraff än det ordinarie maxstraffet. Motiveringen är att straffskärpningen ska märkas även för brott som redan ligger i den övre delen av straffskalan.
Justitiekanslern, som är en av remissinstanserna, är kritisk till förslaget:
”Justitiekanslern noterar i denna del att förslaget avviker från den proportionalitetsprincip som svensk straffrätt bygger på”, skriver JK Mari Heidenborg i sitt remissvar.
Ett annat förslag är att brottsmisstänkta ska häktas om brottet de misstänks för ger minst ett och ett halvt års fängelse. I dag är gränsen två års fängelse. De nya brott som omfattas av presumtion för häktning är enligt betänkandet rån och grov misshandel.
JK: Tvåårsgränsen ”väl avvägd”
Men en sänkning av tvåårsgränsen riskerar att bli ett slag i luften, anser JK, som skriver:
”Dessa brottstyper leder dock regelmässigt till häktning redan idag, inte minst när det finns flera misstänkta eller en koppling till kriminella nätverk. Häktning är en mycket ingripande åtgärd mot den enskilde och den nuvarande presumtionsregeln måste anses väl avvägd.”
JK avstyrker därför förslaget om en sänkt gräns för häktningspresumtion.
I utredningen ingår också en rad andra förslag som JK inte tar ställning till, bland annat strängare straff för grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, rån, utpressning respektive grov utpressning.
Det föreslås också bli kriminellt att värva personer under 18 år till brottslig verksamhet, och den som utnyttjar andra för att begå brott ska kunna dömas för människoexploatering.
