Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

JK åtalar för brott mot efterforskningsförbud

Försäkringskassans säkerhetsdirektör Torgny Collin misstänks för att ha försökt röja Expressens källor. Nu har justitiekanslern beslutat att väcka åtal för brott mot efterforskningsförbudet. Foto: Bertil Ericson/TT

Försäkringskassans säkerhetsdirektör Torgny Collin misstänks för att ha försökt röja Expressens källor.

Nu har justitiekanslern beslutat att väcka åtal för brott mot efterforskningsförbudet.

– Uppgiftslämnare måste kunna känna sig trygga i att kontakta medier för att berätta om olika missförhållanden, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.

Det var i april som Expressen publicerade flera avslöjanden kring Försäkringskassan. Kommunikationsdirektören Jonas Lindgren valde att säga upp sig sedan tidningen berättat att han utsett sin flickvän till chef och godkänt att hon fick för mycket i lön.

Snart framkom även att säkerhetsdirektören Torgny Collin efterforskat källor på myndigheten och han togs ur tjänst.

– Yttrandefrihet och meddelarfrihet är hörnstenar i det svenska demokratiska systemet och den offentliga förvaltningen, sade generaldirektör Dan Eliasson då.

"Skett uppsåtligen"

Nu har även justitiekanslern valt att väcka åtal angående misstanke om brott mot efterforskningsförbudet.

"Efterforskningen har skett uppsåtligen. Han har därigenom brutit mot tryckfrihetsförordningens efterforskningsförbud", står det i stämningsansökan till Södertörns tingsrätt.

Bevisningen består bland annat i en bandupptagning av ett möte den 28 mars 2014, "till styrkande av att Torgny Collin efterforskade vem som hade lämnat uppgifter till Expressen".

Före detta kommissarie

Expressens chefredaktör Thomas Mattsson välkomnar JK:s beslut.

– Det är principiellt viktigt att inte efterforska källor. Det är förstås oerhört allvarligt det som skett. Uppgiftslämnare måste kunna känna sig trygga i att kontakta medier för att berätta om olika missförhållanden, säger han.

Journalisten Lasse Wierup, som låg bakom avslöjandet, menar att åtalet visar att ledningen för en av våra största myndigheter inte har den respekten för grundlagen som man kan förvänta sig.

– Det faktum att den åtalade är en före detta poliskommissarie gör saken extra allvarlig, säger han.

Wierup menar att myndigheter i Sverige måste ta den grundlagsskyddade rätten på större allvar.

– Att anställda på svenska myndigheter ska kunna vissla om missförhållanden är centralt. Det känns som att man utåt sätt omhuldar den här principen, men när man väl hamnar i ett kritiskt läge så väger den här viktiga lagen ganska lätt, säger han.

Missförhållanden tigs ihjäl

En utredning av ST-facket visade nyligen att myndighetsanställda upplever det svårare att framföra kritiska uppfattningar mot arbetsgivaren.

– Jag upplever ofta att tjänstemän är rädda för att utnyttja sin grundlagsskyddade meddelarfrihet, i många fall så rädda att man håller inne med missförhållanden.

– Det verkar som att varje generation måste återerövra den här rätten. Det är tyvärr inte något som kan tas förgivet och det möter jag nästan dagligen i kontakten med myndighetspersoner, säger Lasse Wierup.

"Måste bli ett slut"

Även yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är glad över dagens besked.

– Det är alldeles utomordentligt att JK sätter sig på bakhasorna. Det har varit alldeles för tätt mellan olika myndigheters sätt att varna medarbetare från att använda sin yttrandefrihet, säger han.

Nils Funcke har sett en glidning mot att fler och fler anställda är oroliga för att opponera sig.

– Det måste bli ett slut på det här. Vi måste få en annan myndighetskultur än den som råder i dag. Det ska sitta ända in i märgen, ut i minsta lilltå, på företrädare att man inte gör så här. Man vidtar inte efterforskningar och man vidtar inte repressalier mot enskilda medarbetare. Det är en myndighetskultur lite grand i förfall i Sverige i dag, säger han.

Gagnar verksamheten

Varför har det blivit så?

– En anledning till det här tror jag är att myndigheterna närmast ska agera som företag. De ska ut på en marknad där det är viktigt att ha en bra image utåt. Det är ett slags näringslivstänk som nästlat sig in i myndighetssfären.

Varför är det så viktigt med den grundlagsskyddade meddelarfriheten?

– Det har motiverats på ett väldigt vackert och ingående sätt för över hundra år sedan. Anledningen är att det är ganska tufft att gå emot sin egen yrkeskår. Anonymitetsskyddet är just till för att sänka tröskeln för att personer ska kunna lämna uppgifter till bland annat medierna. Och myndigheter borde se det här som något som gagnar deras verksamhet – det minimerar maktmissbruk och misshushållning med resurser, säger Nils Funcke.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!